Transition Àr ett socialpsykologiskt begrepp som innebÀr en förÀndring i livet och kan ske pÄ flera olika plan. Att bli förÀlder beskrivs mÄnga gÄnger som den största transitionsprocessen en vuxen mÀnniska genomgÄr och att den för mÄnga Àr svÄr och omvÀlvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna förÀldrar kÀnner en naturlighet i att vÀnda sig till sin BVC för rÄd och stöd i den praktiska omvÄrdnaden av barnet. För distriktssköterskan pÄ BVC Àr det en viktig uppgift att stödja nyblivna förÀldrar i den process det innebÀr att bli förÀlder. Stödet ger barnen förutsÀttningar för en god utveckling och uppvÀxt, och för att skapa en god vÄrdrelation.Syftet Àr att ta reda pÄ hur förstagÄngs förÀldrar upplever transitionen till förÀldraskapet.Metoden som anvÀnds Àr Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.

SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera vilken betydelse förvÀntad och upplevd tjÀnstekvalitet har för hur tillfredstÀlld kunden blir med sin upplevelse, samt hur dessa faktorer pÄverkar de minnen som följer. Vi vill Àven undersöka vad som kan göras för att förstÀrka tjÀnstekvaliteten och pÄ sÄ sÀtt öka chanserna till att upplevelsen stannar kvar i minnet och bidrar till att kunden vÀljer företaget Àven vid ett kommande tillfÀlle. PROBLEM: VÄrt antagande Àr att kundernas förvÀntningar och kvaliteten pÄ tjÀnsten de utnyttjar har stor betydelse för de minnen som skapas av en upplevelse. Minnena finns kvar hos kunderna, ÄterberÀttas och pÄverkar deras framtida val. Problematiken för ett företag ligger i att lyckas ge kunden en positiv upplevelse som etsar sig fast i minnet.

Bakgrund: Afasi ger patienter nedsatt funktion att tala eller förstÄ talat eller skrivet ord. Det krÀvs att sjuksköterskor har fÀrdigheter om kommunikativa interaktioner eftersom patienter med kommunikationssvÄrigheter Àr beroende av sjuksköterskors kompetens som kommunikationspartner. Sjuksköterskor upplever detta svÄrt och ytterligare utbildning i kommunikationssÀtt kan hjÀlpa att frÀmja framgÄngsrika kommunikativa interaktioner med patienter. Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori anvÀndes som referensram eftersom mellanmÀnskliga relationer, kommunikation och individanpassning Àr centrala delar i teorin.Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi orsakad av stroke.Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer. Ett strategiskt urval av deltagare gjordes pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att nÀrvara vid ett Äterupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design dÀr 13 artiklar har analyserats. Artiklarna Àr sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, Àven manuell sökning Àr utförd utifrÄn referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av behov av stöd, anhörigas vÀrde och önskan samt anhörigas oro och sorg.

Att drabbas av afasi efter stroke Àr omtumlande och har en stor inverkan pÄ det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med afasi upplever sin vardag. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: Att tappa sitt egna sprÄk, Att kÀnna sig dum, osÀker, utanför och missförstÄdd, Att livsrytmen och relationer förÀndras. Studien visade att personer som drabbats av afasi kÀnner sig isolerade, de har inte lÀngre förmÄgan att göra det de tidigare gjort, de kÀnner sig missförstÄdda av samhÀllet.

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation av personal pÄ svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen Àr dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som Àr lÀmpliga att anvÀnda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal frÄn tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkÀtutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal pÄ kund­center ska kÀnna sig motiverade Àr att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har ocksÄ visat att innehÄllsbaserade motivationsteorier Àr anvÀndbara för att stu­dera hur olika anstÀllda skiljer sig i vad de vÀrderar mest för att bli motiverade, att innehÄlls­baserade motivationsteorier kan anvÀndas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvÄfaktorsteori inte kan anvÀndas för att förklara hur mÀnskliga relationer pÄverkar en anstÀllds motivation. .

Ett grundlÀggande mÀnskligt behov Àr upplevelsen av trygghet och trots risker önskar mÄnga Àldre personer fortsÀtta att leva i sina egna hem Àven nÀr deras hÀlsa Àr hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland Àldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistÄnd. En kvalitativ ansats anvÀndes med avsikt att fÄ fördjupad förstÄelse för detta mÀnskliga fenomen. Sju Àldre personer intervjuades frÄn tvÄ stÀder i norra Sverige och de ombads att berÀtta om sin vardag och situationer dÀr de kÀnt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehÄllsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjÀlp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Vi lever idag i ett informationssamhÀlle, vilket innebÀr att sÄvÀl mÀngden information som antalet informationskanaler stÀndigt ökar. I takt med detta upplever en del mÀnniskor att de inte har tid eller möjlighet att hantera denna information. Det talas om informationsöverflöd. Informationsöverflöd upplevs ofta pÄ arbetsplatser, och orsaken till ett upplevt informationsöverflöd anses oftast utan nÄgon egentlig reflektion över andra möjliga orsaker hÀrröra frÄn mÀngden information. Författarna till denna uppsats undersöker om individens personlighet och situationen individen befinner sig inverkar pÄ individens upplevelse av informationsöverflöd pÄ en arbetsplats.

Hepatit C Àr en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstÄnd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C Àr mycket krÀvande och pÄverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att mÄnga vÀljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det Àr att leva med kronisk hepatit C Àr begrÀnsad. För att ge patienterna den omvÄrdnad som de behöver Àr det av betydelse att öka sjuksköterskornas förstÄelse av patienternas upplevelser.

Det rÄder brist pÄ forskning som berör psykiatrisk slutenvÄrd utifrÄn ett patientperspektiv och studier efterfrÄgas som pÄ djupet kartlÀgger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsÀttningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvÄrd. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvÄrden Àr starkt förknippad med de mÀnniskor de möter pÄ avdelningen.Patientgruppen blir pÄverkad av stÀmningen i personalgruppen vilket fÄr konsekvenser för deras upplevelse av vÄrden. Deltagarna uppskattar engagerad personal som Àr lyhörd för patientens behov och som ger stöd nÀr de behövs som bÀst.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och pÄverkan pÄ familjen Àr stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrd ska se till barnets bÀsta. Trots detta var det svÄrt att fÄ fram uppgifter om antal barn i Sverige som vÀxer upp med psykiskt sjuk förÀlder. Enligt kartlÀggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderÄriga barn.Syfte: Att fÄ kunskap om barns upplevelse av att vÀxa upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

MÀnniskor har sedan lÀnge tillbringat en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet och det har dÀrmed alltid varit viktigt att trivas pÄ arbetet. Arbetslivet förÀndras dock hela tiden och ett exempel Àr det nya yrket callcentersÀljare. Deras arbetsmiljö Àr annorlunda jÀmfört med den som fanns dÄ de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas pÄ arbetet har dÀrmed förÀndrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersÀljare. 8 heltidsarbetande företagssÀljande callcenterkommunikatörer (sÀljare) intervjuas om vilka faktorer som pÄverkar deras arbetstrivsel.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

NÀr en mÀnniska drabbas av lÄngvarig sjukdom förÀndras livet radikalt, det Àren hÀndelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition Àr enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vÄrlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lÄngvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehÄllsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att stÀllas inför ett besked, attfÄ ett förÀndrat liv med förluster, att kÀnna ovisshet och osÀkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin sjÀlvkÀnsla, att vara ensam i sin sjukdom, attÄterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att kÀnna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lÀra sig av erfarenheter.