Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om ett familjearbete med placerade ungdomar och deras familjer, pÄ SiS ungdomshem FolÄsa, pÄverkar ungdomarnas upplevelse av oro/besvÀr inom omrÄden sÄ som familj och psykisk hÀlsa.Genom en analys av ungdomarnas svar pÄ inskrivnings-, utskrivnings-, samt uppföljnings-ADAD- intervjuer har jag sökt svaren pÄ frÄgestÀllningarna.NÀr ungdomarna sjÀlva skattar sÄ upplever de att det Àr bÀttre eller mycket bÀttre inom de flesta av de livsomrÄden som ADAD avser att undersöka. Det visar sig att ungdomarna upplever mindre konflikter i hemmet efter behandlingen. De har Àven en mindre oro för problem inom omrÄdet familj nÀr uppföljningsintervjun görs ca ett Är efter utskrivning. Oron för den psykiska hÀlsan har dock ökat nÄgot frÄn inskrivning till uppföljning.Ungdomar anser sig i stor utstrÀckning fÄtt hjÀlp med de problem de velat ha hjÀlp med, och endast tvÄ (2/ 26) av ungdomarna har vistats pÄ annan behandlingsinstitution efter FolÄsa..

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebÀr att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas dÀrför allt kortare tid pÄ sjukhuset vilket innebÀr att mötena mellan sjuksköterska och patient ocksÄ blir korta. Det Àr den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvÄrdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska kÀnna sig trygg, delaktig och vÀlinformerad. För att kunna utveckla och förbÀttra den perioperativa omvÄrdnaden Àr det viktigt att fÄ ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvÄrdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- nÀs och hals klinik.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mÀngder av möjligheter för personer med funktionshinder som pÄverkar deras förflyttningsförmÄga. HjÀlpmedel kan underlÀtta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mÄl och mening med livet. Delaktighet förÀndras med Äldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvÀndare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat anvÀnda elrullstol ? en jÀmförelse mellan yngre och Àldre anvÀndare.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med lÄngvarig smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med lÄngvarig kroppslig smÀrta. Vi har valt att fokusera pÄ fenomenet smÀrta oavsett diagnos. Studien baserades pÄ elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Är 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smÀrtan Àr vÀrkande, brÀnnande, outhÀrdlig och alltid nÀrvarande: livet blir begrÀnsat och en daglig kamp: smÀrta leder till trötthet, rÀdsla, nedstÀmdhet och andra negativa kÀnslor: relationer pÄverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet. Resultaten kan bidra till ökad förstÄelse för personer som lever med lÄngvarig kroppslig smÀrta och dÀrmed till bÀttre bemötande frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal..

En femtedel av Sveriges befolkning lever med lÄngvarig smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med lÄngvarig kroppslig smÀrta. Vi har valt att fokusera pÄ fenomenet smÀrta oavsett diagnos. Studien baserades pÄ elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Är 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smÀrtan Àr vÀrkande, brÀnnande, outhÀrdlig och alltid nÀrvarande: livet blir begrÀnsat och en daglig kamp: smÀrta leder till trötthet, rÀdsla, nedstÀmdhet och andra negativa kÀnslor: relationer pÄverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet.

Reumatoid artrit Àr en sjukdom som drabbar kvinnor tre gÄnger oftare Àn mÀn. Det Àr fortfarande oklart vad som orsakar sjukdomen, men det Àr en form av autoimmun sjukdom. RA medför mycket lidande för kvinnorna och pÄverkar stora delar av deras liv. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med RA. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frÄgestÀllningar utifrÄn centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstÄr mötet med det rekonstruerande sjÀlvet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebÀr detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande pÄ OmvÄrdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades dÀrefter utifrÄn en teoriram som grundade sig pÄ Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv.

Sjuksköterskor som vÄrdar cancersjuka barn har höga krav pÄ sig. De ska fungera som ett stöd till bÄde patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vÄrdar Àr Àven sjukare Àn andra barn. De mÄnga kraven sjuksköterskan har pÄ sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vÄrdandet av cancersjuka barn kan pÄverka sjuksköterskan med avseende pÄ upplevelse av stress.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur en byrÄkratisk organisation arbetar för att pÄ en och samma gÄng vara sÄvÀl regelstyrd som deltagaranpassad samt hur detta pÄverkar individerna som deltar i verksamheten.För att uppnÄ syftet har det utgÄtts frÄn följande frÄgestÀllningar:  Hur upplever deltagarna samarbetet med konsulten?Hur ser Arbetslivsresurs metod för arbetet med deltagare i omstÀllningsuppdrag ut?PÄ vilket sÀtt individanpassar konsulten mötet med deltagarna? För att uppnÄ syftet har kvalitativ metod tillÀmpats. En intervju har genomförts med en konsult pÄ Arbetslivsresurs som bland annat arbetar med omstÀllningsuppdrag samt har intervjuer utförts med Ätta deltagare som medverkat i omstÀllningsuppdrag i anslutning till Arbetslivsresurs. Resultatet visade att konsulten i samtalet med deltagarna anvÀnder en arbetsmetod som utgÄr frÄn individen. Vidare visade resultatet att samarbetet medfört positiva upplevelser för deltagarna samt upplevde deltagarna ett individanpassat bemötande i stor utstrÀckning. .

Multipel skleros Àr en sjukdom som pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt bÄde fysiskt och psykiskt. MÄnga unga drabbas och det pÄverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie dÀr Polit och Becks (2008) Ätta steg har anvÀnts. Studien Àr baserad pÄ 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar.

Emanuelsson, B & MÄrtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvÄrden. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.