The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in VÀrldens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity..

Avsikten med detta arbete har varit att fĂ„ ökad kunskap om hur Ă„tta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har ocksĂ„ beskrivit elevernas sjĂ€lvbild. Även elevernas upplevelse av att gĂ„ i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vĂ„rdnadshavare har gett sin syn pĂ„ sina barns skolgĂ„ng har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn pĂ„ tillvaron i skolan Ă€r samstĂ€mmig med vĂ„rdnadshavarnas..

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsÀttningar. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i bÄde tillfredsstÀllelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundlÀggande, att tid var viktig för att nÄ förstÄelse, att vilja skapa en god atmosfÀr samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala sprÄket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsstÀllelse nÀr patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlÀttade ömsesidig förstÄelse.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. SmÀrta Àr en upplevelse som Àr personlig och individuell.

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.

SAMMANFATTNINGHot och vÄld mot myndighetsutövande handlÀggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhÀlle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handlÀggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien Àr att studera myndighetsutövande handlÀggares förestÀllning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta pÄverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av 8 handlÀggare frÄn SocialtjÀnsten och FörsÀkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att anvÀnda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byrÄkrati utifrÄn grÀsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om mÀnnsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handlÀggarnas upplevelse och förestÀllningar inte riktigt överensstÀmmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. HandlÀggarna tycker att medias bild Àr uppförstorad och anser att hotfulla situationer Àr förhÄllandevis ovanliga. Resultatet visar ocksÄ att handlÀggarna tÀnker mycket pÄ sitt bemötande gentemot klienterna..

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste Ären och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsÀtta öka. Majoriteten av dem placeras pÄ ett HVB, hem för vÄrd eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen pÄ ett HVB-hem, med fokus pÄ betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo pÄ ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjÀlp av en fenomenologisk analysmetod.

BakgrundSchizofreni Àr en psykossjukdom med lÄngvarig duration som kommer och gÄr i skov. Det Àr oftare mÀn Àn kvinnor som drabbas och de insjuknar vanligtvis i övre tonÄren, kvinnor nÄgot senare. GrÀnsen mellan schizofreni och andra psykoser Àr svÄrdragen. Gemensamt för schizofreniformerna Àr en bristande kontakt med omvÀrlden, affektiva störningar, tankestörningar och "jag-störning", hallucinationer, vanförestÀllningar och autism.Psykisk sjukdom drabbar bÄde patient och de som stÄr dem nÀra. Personer med schizofren diagnos har ofta svÄrt att klara vardagen, nÀrstÄende behöver finnas till hands för att ge sÄvÀl praktiskt som emotionellt stöd.

Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation nÀr de Àr placerade pÄ Hem för VÄrd eller Boende. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare pÄ Hem för VÄrd eller Boende och ungdomarnas syn pÄ motiverande faktorer och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgÄ behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgÄ behandling?? Finns det nÄgra skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgÄ behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri Àr tematiserad utifrÄn de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgÄ behandling. Jag kommer anvÀnda motivationsteori för att belysa de tre teman som Àr mÄl, förutsÀttningar och relationer.Studien visar pÄ att dessa tre delar Àr ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna pÄ Hem för VÄrd eller Boende för ungdomar. Bilderna jÀmförs och kommer fram till att de ser samma mÄl men har olika syn pÄ hur vÀgen dit ser ut.

Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gÀller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda pÄ vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda pÄ hur mycket tid tonÄringar tillbringar pÄ Internet, vad de gör pÄ Internet och hur mycket insyn vuxenvÀrlden har i deras InternetanvÀndande. VÄr undersökningsgrupp Àr tonÄringar i Äldern 13-16. Vi har bedrivit en tvÄdelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkÀtundersökning och den andra delen av en fÀltstudie pÄ mötesplatsen Lunarstorm. EnkÀten, som innehöll frÄgor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Bakgrund: Dagens forskning visar pĂ„ att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare Ă€n mĂ€n.. De mest framtrĂ€danden symtomen Ă€r vĂ€rk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp Ă€r oftas symtomlindrande behandling.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vĂ„rden för patienter med fibromyalgi.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av Ă„tta vetenskapliga artiklar som har fokus pĂ„ patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vĂ„rden. Författarna valde Joyce Travelbees omvĂ„rdnadsteori med fokus pĂ„ kommunikation och mellanmĂ€nskliga relationer.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvĂ„rdspersonal ifrĂ„gasĂ€tter deras trovĂ€rdighet och inte tar deras problem pĂ„ allvar.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.