Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjÀrtinfarkt skapar mycket Ängest och oro och patienter som drabbas Àr dÀrför i stort behov av information. VÄrdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjÀrtinfarkt upplever information frÄn sjuksköterskor kan kvaliteten pÄ informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjÀrtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr Ätta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer. För att besvara vÄrt syfte samt frÄgestÀllningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anstÀllda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning sÀger om problematiken. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts Àr att vÄld mot mÀn i nÀra relationer Àr relativt ovanligt men förekommande och inte lÀtt att definiera. Slutsatser som vi har dragit Àr att problematiken prÀglas av samhÀllets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

Vi lĂ€ser idag allt mer tidningar pĂ„ Internet och det har lĂ€nge diskuterats om det papperslösa samhĂ€llet. MĂ„nga studier har gjorts inom Ă€mnet och inriktar sig pĂ„ lĂ€sbarhet, anvĂ€ndbarhet och andra faktorer som spelar in vid lĂ€sning bĂ„de pĂ„ papper och webb för att försöka utröna om det gĂ„r att ersĂ€ttas digitalt. Men ingen studie inriktar sig pĂ„ att undersöka upplevelsen. Denna undersöknings syfte var att ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gon skillnad i upplevelse mellan att lĂ€sa ett pappersmagasin respektive ett digitalt och i sĂ„ fall hur den ter sig. Åtta testpersoner ingick i undersökningen dĂ€r de fick lĂ€sa bĂ„de ett pappersmagasin samt dess digitala motsvarighet och under tiden förklara sina kĂ€nslor.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Bakgrund: Ett industriellt nÀtverk definieras som ett nÀt av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nÀtverken. En relation har vuxit fram nÀr kunden anser att kund och leverantör tÀnker pÄ samma sÀtt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvÀrlden har och Äterspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men Àven mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att pÄvisa de mekanismer i en industriell tjÀnsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen pÄ teorier som behandlar nÀtverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen Àr skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer frÄn leverantören Hilton har genomförts samt tvÄ kundintervjuer frÄn Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar pÄ individnivÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen Àmnar Àven att utreda hur EMV kan pÄverka denna relation. Uppsatsen baseras pÄ fem djupintervjuer med ledande leverantörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med lÄg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgÄtt frÄn Àr hÀmtade frÄn omrÄdena Category management samt relationsmarknadsföring.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Bakgrund: Dagens forskning visar pĂ„ att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare Ă€n mĂ€n.. De mest framtrĂ€danden symtomen Ă€r vĂ€rk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp Ă€r oftas symtomlindrande behandling.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vĂ„rden för patienter med fibromyalgi.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av Ă„tta vetenskapliga artiklar som har fokus pĂ„ patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vĂ„rden. Författarna valde Joyce Travelbees omvĂ„rdnadsteori med fokus pĂ„ kommunikation och mellanmĂ€nskliga relationer.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvĂ„rdspersonal ifrĂ„gasĂ€tter deras trovĂ€rdighet och inte tar deras problem pĂ„ allvar.

Den hÀr studien undersöker kvinnor utsatta för vÄld i heterosexuella parförhÄllanden med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att en del kvinnor under lÄng tid stannar i destruktiva och vÄldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hÀmtas frÄn ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om vÄldets normaliseringsprocess samt frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnÄ studiens syfte har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av vÄld i nÀra relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Infertilitet drabbar allt fler mÀnniskor i dagens samhÀlle och att bli förÀlder anses vara en viktig del i mÀnniskors liv. Infertilitet beror pÄ olika orsaker och behandlingen Àr ofta kostsam, för med sig mycket stress och skapar spÀnningar mellan par. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva mÀn och kvinnors upplevelse av att inte kunna fÄ egna barn. Femton artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att förlora sin identitet, roll och mening med livet: Att inte kunna fÄ barn vÀcker mÄnga kÀnslor: Att leva i ett problemfyllt förhÄllande: Att kÀnna sig utanför och att pÄverkas av andras Äsikter och kommentarer samt Att ha behov av stöd för att acceptera och gÄ vidare.

Aldrig tidigare har det varit sÄ viktigt för företag att satsa resurser pÄ att bygga starka varumÀrken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det Àr att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervÀrde utöver sjÀlva produkten. Ett sÀtt för företag att hÀvda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgÄng, Àr att anvÀnda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumÀrkesimage. De tekniska förutsÀttningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter pÄ Internet kan stÀrka företaget Gina Tricots varumÀrkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter pÄ kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för smÄ komplementÀrföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strÀvas det efter att bidra till förstÄelsen för snabbt vÀxande komplementÀrföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgÄngsfaktorer för denna typ av företag bygger pÄ skapandet och upprÀtthÄllandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstÀrka dessa externa relationer krÀvs Àven en intern organisation med förmÄgan att stötta och driva pÄ denna syn pÄ samarbete..

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i vÀrlden. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att fÄ beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, Ängest och chock sÄvÀl hos den som Àr sjuk som hos de som stÄr den drabbade kvinnan nÀra. De förÀndringar som uppstÄr i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan pÄ kvinnornas sjÀlvkÀnsla och upplevelse av hÀlsa. Syftet: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.