Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt vÀlbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns nÄgon könsskillnad samt vilken form av relationer som pÄverkar subjektivt vÀlbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till förÀldrar, lÀrare samt vÀnner. Studien visade pÄ ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt vÀlbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt vÀlbefinnande förelÄg. Olika former av sociala relationer visade pÄ positiva samband i subjektivt vÀlbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero pÄ att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonÄren..

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

Att kÀnna hopp nÀr en nÀrstÄende Àr sjuk kan upplevas som en berg och dalbana. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av hopp nÀr en person drabbas av sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ tjugotre vetenskapliga artiklar som analyserats med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hopp pÄverkas av information, Andlighet och alternativa metoder ger en kÀnsla av hopp, Relationer med andra mÀnniskor ger hopp och Hopp Àr under stÀndig förÀndring. Det framkom att information och kunskap om sjukdomen bidrog till att nÀrstÄende kÀnde hopp, men att information inte alltid gavs ut rÀtt eller att det uteblev helt..

Personer som lever med blodsmitta blir en allt vanligare patientgrupp i sjukvÄrden och bemötandet frÄn vÄrdpersonal kan upplevas som bÄde positiv och negativ. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva hur personer som lever med blodsmitta upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att bli avvisad, att bli mÀrkt och krÀnkt och att fÄ kÀrlek, uppmÀrksamhet och kÀnna tillit. Personer kÀnde sig avvisade och ignorerade pÄ grund av sin sjukdom och kÀnde att de inte fick den uppmÀrksamhet och förstÄelse som de behövde.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nÀrstÄendes upplevelse av hopp nÀr de vÄrdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stÀrks genom en inre kraft, tron pÄ Gud och mÀnskliga relationer: att hoppet förÀndras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att fÄ en bra ÄterstÄende tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stÀrkas eller bevaras genom tron pÄ Gud eller genom mÀnskliga relationer. DÀremot olika förluster sÄsom trötthet, Ängest och oro kunde försvaga hopp- et. NÀrstÄende beskrev hur de hoppades ÀndÄ in i slutet att det skulle hÀnda ett mirakel eller att nÄgot bot skulle finnas för personen som var döende.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6-7 upplever sin placering pÄ resursskola. Jag anvÀnde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att fÄ reda pÄ hur eleverna upplever sin placering pÄ resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar pÄ att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekrÀftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat pÄ sina hemskolor.

Det hÀr arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielÀrare anser vara fungerande relationer och pÄ vilket sÀtt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielÀrare. I resultatet framkommer lÀrarnas syn pÄ kÀnnetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer..

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers vÀlmÄende och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det fÄ studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas hÀr i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna pÄverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jÀmförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ lokala ResebyrÄers relationer och samverkan ur ett nÀtverksperspektiv, för att kunna analysera produktutvecklingen och marknadsföringen. Med koppling till de valda syfte har följande forskningsfrÄga valts: Hur kan resebyrÄer anvÀnda sina relationer med leverantörer och samarbetspartners för att förbÀttra marknadsföringen och produktutvecklingen? Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv ansats. Uppsatsen behandlar relationer och nÀtverk, vilket behandlas i ett eget kapitel. Informationen till kapitlet Àr insamlat genom sekundÀrkÀllor.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns nÄgra skillnader i hur mÀn och kvinnor i dialys upplever de faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och kÀnslor i samband med lidande, förlust av frihet, begrÀnsningar samt förÀndrade relationer. Det gick inte att urskilja nÄgra skillnader i mÀns och kvinnors upplevelse av de faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Resultatet kan anvÀndas till att möta dessa patienter med en ökad förstÄelse och kunskap om deras situation..

Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar Àldre, över 65 Är, patienters upplevelse av beröring, dess effekter samt belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge beröring. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie, baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna Cinahl, Cochrane och sökmotorn Elin@dalarna.Resultatet visade att genus, livserfarenhet, yrkeskompetens hos sjuksköterskan, relationer samt vilken del av kroppen som berördes var faktorer som styrde patientens upplevelse av beröring frÄn sjuksköterskan.Sjuksköterskors upplevelse av att ge beröring visades genom en helhetssyn av patienten, ge bekrÀftelse, vÄrda med respekt samt kunna beröra pÄ ett naturligt sÀtt. Beröring visades ha goda effekter bÄde hos den Àldre patienten och sjuksköterskan genom att relationsbanden mellan dem styrktes, minskade sömnproblemen samt lindrade smÀrta, stress och oro hos den Àldre patienten..

Föreningsengagemang, sociala relationer och stress Àr ofta omnÀmnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning Àr begrÀnsad vad gÀller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlÀgga föreningsengagemang bland högskolestudenter pÄ en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssÀtt. EnkÀter med frÄgor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes pÄ 230 studenter.

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Att ha hÀlsa innebÀr inte att endast vara fri frÄn sjukdom. Personer som lever med sjukdom upplever hÀlsa pÄ mÄnga olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hÀlsa hos personer med sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att kÀnna stöd och sÀkerhet i relationer, att hjÀlpa andra och kÀnna sig behövd, att vara positiv och kunna njuta av sitt liv som det Àr just nu, att kropp och sinne Àr sammanhÀngande, att göra saker för sig sjÀlv för att mÄ bÀttre.

Denna studie belyser vikten av relationer i employer branding. Relationer har till följd att kommunikationen av företagskultur och företagsidentitet till företagets mÄlgrupp för rekrytering underlÀttas. Relationerna skapar Àven en lojalitet mellan företaget och dess mÄlgrupp vilket gör att de attraheras av företaget..