Runt 5% av vÀrldens befolkning drabbas av bipolÀr sjukdom. Sjukdomen innebÀr att patientens stÀmningslÀge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla dÀrtill hörande symptom och hinder samt en livslÄng lÀkemedelsbehandling. BipolÀr sjukdom innebÀr att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins grÀnslöshet men ocksÄ den osÀkerhet och oförutsÀgbarhet som pendlingarna mellan de tvÄ tillstÄnden innebÀr. BipolÀr sjukdom medför ett stort lidande och mÄnga hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolÀr sjukdom.

Forskning indikerar att det bland Àldre existerar en starkare koppling mellan socialt nÀtverk och subjektivt vÀlbefinnande Àn bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn Àldres egna upplevelser kartlÀgga pÄ vilket sÀtt mÀnskliga relationer anses skapa subjektivt vÀlbefinnande. Sju deltagare i Äldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmÀrksammade ett dubbelriktat samband mellan hÀlsa och relationer. HÀlsa, som bÄde faktisk och upplevd kapacitet, Àr inte endast en grundförutsÀttning för vidmakthÄllna relationer utan bör Àven betraktas som ett resultat dÀrav.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmÀnhet och skolan Àr, vad som Àr meningsfullt i skolan samt om de har lÄngsiktiga mÄl med sin framtid och om det skiljer sig Ät mellan elever pÄ en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var ocksÄ att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien dÄ eleverna pÄ skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mÄl, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv pÄverkan pÄ upplevelsen av mening. De teoretiska utgÄngspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om kÀnslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strÀvan efter mÄl och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien anvÀndes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Forskningen gÀllande hjÀrt-kÀrlsjukdom har tidigare utgÄtt frÄn mÀn och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och pÄverkan pÄ livssituationen mellan kvinnor och mÀn. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjÀrtinfarkt utifrÄn ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie dÀr tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken HÀlsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försÀmring i ÄterhÀmtningsfasen.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Narcissistisk personlighetsstörning Àr enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkÀt som placerades ut pÄ tvÄ olika relationsforum pÄ Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan mÀn och kvinnor i deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var dÀremot mycket liten och det finns dÀrför anledning till att ifrÄgasÀtta resultatet..

Äldre kvinnor med kronisk smĂ€rta Ă€r en stor och underskattad grupp i dagens samhĂ€lle. Den kroniska smĂ€rtan begrĂ€nsar deras vardag och pĂ„verkar deras relation till andra mĂ€nniskor. Syftet med studien Ă€r att belysa Ă€ldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smĂ€rta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta Ă€ldre kvinnor frĂ„n norra Sverige över 65 Ă„r deltog i studien.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer som genomgÄtt amputation upplever sin livskvalitet. Den deskriptiva litteraturstudien baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att amputation pÄverkade individerna utifrÄn ett fysiskt, psykisk och socialt perspektiv. Vanliga faktorer som pÄverkade livskvaliteten negativt var smÀrta och svÄrigheter med mobiliseringen.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters Äsikter gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer samt deras Äsikter om samhÀllets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda pÄ i vilken grad studenterna ansÄg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. En enkÀtundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista Äret pÄ en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades frÀmst utifrÄn könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjÀlp av tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i mÄnga avseenden hade liknande Äsikter om vÄldets orsaker och samhÀllets stödinsatser.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

Antalet ensamstÄende har ökat kraftigt i Stockholm under senare Är. Frihet och sjÀlvstÀndighet ses som sÀrskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det Àr Àven socialt eftertraktat att som ensamstÄende framstÄ som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att fÄ en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen pÄ parrelationer för bÄde kvinnor och mÀn. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys dÀr fem huvudteman framkom.

Varje Är drabbas mÄnga svenskar av hjÀrtinfarkt, deras livsvÀrld och subjektiva kropp förÀndras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förÀndringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om omrÄdet, upptrÀda pÄ ett lugnt sÀtt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad patienter drabbade av hjÀrtinfarkt upplever efter utskrivning frÄn sjukhuset. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.