Sökresultat:
3097 Uppsatser om Förlorad kontroll - Sida 58 av 207
Styrande dokument för rutiner som ska sÀkerstÀlla mÀtnoggrannhet Fallstudie VÀg 55
Allt professionellt mÀtningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att sÀkerstÀlla att kvalitetskraven uppnÄs, anlÀggningsarbeten Àr inget undantag. DÀrför var syftet att sammanstÀlla de objektspecifika kraven pÄ vÀg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att sÀkerstÀlla kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanstÀlla kraven, frÀmst av dokument som finns pÄ arbetsplatsen. Sökningar pÄ Internet har gjorts frÀmst för att hitta kravdokument som styr handlingarna pÄ arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer pÄ arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda pÄ om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sÄdana fall Àr.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gÀller för vÀg 55. De styrande dokumentens krav pÄ metoder och kontroll styrks av de tvÄ intervjuerna. .
Spela med ?riktning? : En sja?lvstudie i att o?va improvisation
Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.
Patienters uppfattning om preoperativ information
Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp pÄ bÀsta sÀtt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgÄ elektiv kirurgi uppfattar den information de fÄtt hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes pÄ en vÄrdavdelning pÄ ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information Àr individuellt och styrs av faktorer sÄsom tidigare vÄrderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka kÀnslor patienten upplever i samband med förestÄende ingrepp.
Hedersförtryckta kvinnors upplevelser
Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.
Styrelsearbete i smÄ tillvÀxtföretag - en studie av VD:s uppfattning
Styrelsens roll och betydelse för företagets tillvÀxt Àr en mycket intressant frÄga som har belysts av mÄnga forskare frÄn olika discipliner och skolor. Gemensamt för de flesta av dessa Àr dock att deras fokus varit instÀllt pÄ stora multinationella företag och huruvida dessa Àr tillÀmpbara pÄ smÄ, nystartade företag Àr nÄgot oklart. De teoretiska bidragen som finns idag, baserade pÄ smÄ företag, Àr till viss del en snÄrig djungel och ambitionen med vÄr uppsats Àr att bidra till ökad förstÄelse för dessa samt skapa en mer strukturerad sammanstÀllning av teoribildningen. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur VD:s perspektiv studera huruvida en styrelse i smÄ och medelstora företag med tillvÀxtambitioner hÀmmar eller frÀmjar företagets tillvÀxt. MÄlsÀttningen Àr Àven att skapa en generell förstÄelse för hur styrelsen i dessa företag faktiskt arbetar idag.
Kvalitetsstyrning : CMM och system/mjukvaruutveckling
Kvalitet Àr viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrÄgan pÄ produkterna ökar, d.v.s. kvalitet Àr lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I mÄnga av dagens branscher rÄder hÄrd konkurrens och dÀr har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnÄ lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnÄr man dÄ kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll pÄ sjÀlva produkten och kasserar de produkter som inte hÄller mÄttet.
New Public Management och frivÄrdsinspektören
Med termen New Public Management, NPM, vill samhÀllsvetenskapliga forskare beskriva den vÄg av organisationsförÀndringar inom offentlig förvaltning som svept över vÀstvÀrlden de senaste cirka 30 Ären. Den hÀr uppsatsen undersöker hur frivÄrdsinspektörer inom den svenska kriminalvÄrden upplever sin arbetssituation utifrÄn förekomsten av NPM-principer. Fem frivÄrdsinspektörer intervjuades utifrÄn tre temata som Àr kopplade till NPM - mÄl, kontroll och utvÀrdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förÀndrats pÄtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvÄrden och att dessa förÀndringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för sÄvÀl kriminalvÄrdens anstÀllda som för dess klienter.
Blir man rik pÄ att förmedla tolkar?
Blir man rik pÄ att förmedla tolkar? ? En granskning av de tolkförmedlingar som Migrationsverket har avtal med.Enligt Migrationsverket sjÀlva gör de "ofantligt" mÄnga reklamationer till tolkförmedlingar, de aktörer som verket bokar tolk genom. Kvaliteten pÄ tolkningen Àr varierande och de som drabbas allra vÀrst nÀr tolkningen inte Àr korrekt Àr de som söker asyl. RÀtten till tolk fyller en viktig funktion för en rÀttssÀker behandling av asylansökan. Men det saknas tillsyn och kontroll över tolkförmedlingarna.Migrationsverket Àr en utav de största köparna av tolktjÀnster i samhÀllet.
"Sunt förnuft rÀcker lÄngt ? om man tar sig tid till att reflektera!" : en kvantitativ studie om lÀrares upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vilka faktorer i lÀrares arbetsmiljö i storstad och mindre tÀtort, som samvarierar med lÀrares upplevda hÀlsa. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lÀrarna som stressorer vilka pÄverkar deras upplevda hÀlsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lÀrarnas upplevda hÀlsa? (3) Hur korrelerar lÀrarnas upplevda hÀlsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkÀter har anvÀnds för att kunna besvara och analysera syftet och frÄgestÀllningarna. I huvudsak har enkÀten utformats med fasta svarsalternativ. Ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval har gjorts i val av skolor, dÀr lÀrare pÄ respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanstÀllningen.
FrÄn traditionell kontroll till modern sjÀlvdisciplin
Ekonomistyrning har under lÄng tid intresserat mÀnniskor och att styrning innebÀr att nÄgra ska bestÀmma över andra Àr ingen hemlighet, det var Ätminstone ingen hemlighet. Tiderna förÀndras och att bestÀmma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de mÀnniskor som tidigare varit sÄ viktiga i företagen. Den hÀr utvecklingen gjorde mÀnniskorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lÀtt som t.ex. maskiner. Detta synsÀtt Àr i dagens samhÀlle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsÀttet överlevde heller inte.
Elitlicensens ekonomikriterier ? en utvÀrdering av mÀtningen av eget kapital pÄ koncernnivÄ
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..
DimensioneringsgÄng med kontroll av HSQ-balkar
Detta examensarbete Àmnar belysa dimensioneringsgÄngen av en HSQ-balk i stÄlkvalité S355 i kombination med KL-trÀ. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestÀmd konstruktion gÀllande spÀnnvidder för KL-trÀskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som dÀrefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (StÄlbyggnadsinstitutet, 2004).Balken Àr relativt oprövad i kombination med KL-trÀ och med anledning av detta bestÀmde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trÀ vore intressant med fokusering pÄ HSQ-balken. Efter slutförda berÀkningar dras följande slutsatser gÀllande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nÀstan uteslutande den dimensionerande parameternTvÄ olika balkar med samma tvÀrsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bÀttre kapacitet och lÀgre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjÀlklag..
Den berÀttande organisationen - vad sÀger berÀttelserna om SAS
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och tolka berÀttelserna och berÀttandet inom SAS, Scandinavian Airline Systems. Vi vill dÀrigenom erhÄlla en förstÄelse för denna aspekt av organisationskulturen. Vi beskriver vilka berÀttelser som cirkulerar inom organisationen och försöker utröna deras betydelse och vilka skillnader som finns inom organisationen. Genom vÄra intervjuer med SAS anstÀllda har berÀttelserna visat sig ha olika funktioner. En av de viktigaste funktionerna Àr berÀttelsernas förmÄga att fylla de informations- och förstÄelsebrister som uppstÄr i organisationer, inte minst i en organisation med SAS komplexa karaktÀr.
"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : MÀns tal om egen vÄldsanvÀndning i polisförhör och rÀttegÄngar
VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.
Effekter pÄ varumÀrken vid företagsfusioner
Verkliga vÀrden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella hÀndelser, men dÀremot ifrÄgasÀtts deras tillförlitlighet. Framförallt för sÄdana verkliga vÀrden som kategoriseras inom nivÄ tre av den vÀrderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. VÀrdering av sÄdana tillgÄngar genomförs med avsaknad av marknadsdata frÄn en aktiv marknad. Input till vÀrderingsmodellerna Àr dÄ ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida hÀndelser kopplat till tillgÄngen dÀr utfallet vid vÀrderingstidpunkten i högsta grad Àr osÀkert. Det uppkommer dÄ en inneboende osÀkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osÀkerhet som Àven riskerar medföra vinklade vÀrderingar frÄn framstÀllarna av de verkliga vÀrdena.