Sökresultat:
3097 Uppsatser om Förlorad kontroll - Sida 56 av 207
Psykofysiologisk utvÀrdering av strategitrÀning och stresshantering inom golfputtning
I föreliggande uppsats var syftet att i en mixad design med kontroll- och behandlingsgrupp, undersöka om psykofysiologisk strategitrÀning kan hjÀlpa individer att hantera stress samt förbÀttra sin prestationsförmÄga i pressade situationer inom golfputtning. StrategitrÀningen innefattade en kombination av andning-, rörelse och kognitivt beteende. Resultatparametrar var a) fingertemperatur som indikerar förÀndringar i det sympatiska nervsystemet och b) ett protokoll som mÀtte prestationsdata. Data har analyserats med hjÀlp av ANOVA ?repeated measures? i SPSS.Huvudresultatet visar signifikant fingertemperaturskillnad mellan behandlings- och kontrollgruppen.
Kunskapsutveckling : Om matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga Är
Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.
Kvinnor som stannar
Varje dag lÀser, hör och ser vi frÄn massmedia om kvinnor som blir utsatta för vÄld av mÀn i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhÀllet och allmÀnheten om kvinnor som blir vÄldtagna, misshandlade och verbalt vanÀrade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss pÄ den grupp vÄldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, dÀr de inte kan kÀnna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av vÄld av sin egen man. Vi har inhÀmtat och lÀst in oss pÄ material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att fÄ en djupare förstÄelse om varför kvinnor stannar.
Autonomi vs. Kontroll : Hur ser det ut pÄ Samhall?
ABSTRAKTTitel: Autonomi vs. Kontroll. - Hur ser det ut pÄ Samhall?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Thomas Christiansson & Per Fredrik TranfeldtHandledare: Dr Jonas KÄgströmDatum: Juni 2011Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av SDT (Self- Determination Theory) undersöka om de anstÀllda upplever sin arbetsplats som autonom eller kontrollerad. GrundförutsÀttningen för att kunna fÄ en anstÀllning pÄ Samhall Àr att man har enfunktionsnedsÀttning.
TillgÄngen till rÀttsprövning av tillÄtlighetsbeslut : SÀrskilt om hur vÀl det svenska rÀttslÀget överensstÀmmer med à rhuskonventionen
3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.
Trivsel i arbetslivet och kÀnsla av sammanhang
Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (kÀnsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i SjuhÀradsomrÄdet. UtgÄngspunkterna var att ta reda pÄ om det fanns skillnader i hur man trivdes pÄ arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller Äldersskillnader i arbetstrivseln. I studien anvÀndes en enkÀt för att ta reda pÄ hur anstÀllda ser pÄ sitt arbete, och hur det pÄverkar arbetstrivseln. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Antonovskys livsfrÄgeformulÀr och en egen enkÀt om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 mÀn.
Bankers behov av redovisningsinformation vid kreditgivningsbeslut för smÄ och medelstora företag
Syfte: Syftet Àr att utifrÄn bankernas definition av smÄ och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrÄn denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning Àr efterfrÄgad för SME. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanstÀllda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation Àr högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt nÀr det gÀller ÄterbetalningsförmÄga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motstÄndskraft.
Kodens regler om internkontroll : Behövs de för finansiella institutioner?
Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.
à terförstatligande av skolan : ? FrÄn decentralisering till centralisering
Denna uppsats Àr ett examensarbete skrivet inom ramen för lÀrarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka instÀllningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under tvÄ debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrÄgan om ett Äterförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjÀlp av textanalys dÀrmotioner frÄn riksdagen och propositioner frÄn regeringen analyserades för att belysa derasinstÀllning i frÄgan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas instÀllning tillett Äterförstatligande utifrÄn en textanalys dÀr deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas instÀllningkategoriserades utifrÄn de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvÀrdering.
Revision, smÄföretagare och förvÀntningsgapet : vad sker vid ett slopande av revisionsplikten?
Bakgrund och problem: I och med alla samhĂ€llsförĂ€ndringar har Ă€ven revisorns roll för företagen förĂ€ndrats. Ăgandet har blivit alltmer separerat frĂ„n verksamheten i bolagen och de önskar kontroll pĂ„ att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skĂ€rpts, det pĂ„ grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit nĂ„gon större forskning inom Ă€mnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som dĂ„ hĂ€nder Ă€r omöjligt att sĂ€ga.
LĂ€rarens Syn PĂ„ Disciplin i Klassrummet
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.
Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgĂ„ng bland psykologistuderande vid Ărebro universitet
Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Ărebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.
Styrning och Kontroll : - Skolans finansiering och reglering
Detta Ă€r ett arbete som gjorts i samband med studier pĂ„ Uppsala universitet, dĂ€r en textanalys har gjorts med fokus pĂ„ den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan dĂ„ de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mĂ„l inom de befintliga ramarna. Skollagen Ă€r en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Ăven ekonomiska faktorer pĂ„verkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten pĂ„ riks- samt kommunalnivĂ„, med fokus pĂ„ Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas frĂ„n statlig till kommunnivĂ„ och sist lokal verksamhetsnivĂ„. Det Ă€r den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nĂ€mnder, kommunfullmĂ€ktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.
Internprissystem: en jÀmförelse mellan en offentlig och en privat verksamhet
Stora och vÀxande företag fÄr ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer sjÀlvstÀndiga avdelningar. I decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem Àr att enheterna bÀttre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jÀmförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angÄende deras internprissystem.
LÀrares syn pÄ ledarrollen
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad lÀrare har för uppfattning och syn angÄende ledarrollen i yr-ket. Dessutom Àr syftet att se om och hur det förs nÄgra pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen pÄ skolorna.Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en studie i form av intervjuer med sex lÀrare. I litteratur-genomgÄngen tar jag upp nÄgra definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar Àven hur man ser pÄ ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jÀmförelse mellan synsÀtten pÄ ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lÀrarnas syn pÄ ledarrollen.Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna delar uppfattning, angÄende ledarrollen, med fler Àn en ledar-stil samt att alla lÀrarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..