I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vÄrd. SvÄrigheter med att hantera beteendestörningar sÄsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vÄrdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-stÀlla aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som Àr viktigt i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vÄrdpersonalen behöver för att pÄ ett professionellt sÀtt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), dÀr vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vÄrdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvÄrdnad som anpassas till individen.

Introduktion: Sverige har en nollvision gÀllande vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden, trots detta intrÀffar ca 100 000 vÄrdskador per Är som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning pÄ sikt kan Àventyra patientsÀkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat frÄn 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning pÄverkas av flera faktorer som ingÄr i rubrikerna bemanning, omvÄrdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmÀssig mammografiscreening vartannat Är och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste tvÄ decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor fÄr bröstcancer Àr inte klarlagda. Det kan bero pÄ flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den Àrftliga bröstcancern beror pÄ mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). MutationsbÀrare tillhör en högriskgrupp och erbjuds dÀrför Ärlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung Älder för att tidigt kunna upptÀcka och behandla eventuell bröstcancer.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och förÀldraskap med fokus pÄ hela livssituationen, förÀndringen i livet det första barnet medför, förÀldraskapet och parrelationen. Förutom i förÀndringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna förÀldrars upplevelse av sin livssituation och den förÀndring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. FrÄgestÀllningar som stÀlldes var: ? Varför/varför inte upplever förstagÄngsförÀldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagÄngsförÀldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrÄgor utformades efter vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ inblick i livet som svensk fotbollshuligan. Jag vill fÄ en förstÄelse för vilka det Àr som slÄss och orsakerna till att de vÀljer detta liv. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:?Vad gör att en person vÀljer att bli fotbollshuligan?Hur ser huliganen pÄ sig sjÀlv?Handlar det enbart om fotboll eller tillkommer det ocksÄ nÄgot annat?Metod och material :Jag anvÀnder mig av en kvalitativ metod dÀr jag lyfter fram mina respondenters individuella upplevelser. Jag har ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt vilket innebÀr att jag försöker ge en direktbeskrivning av individernas vÀrld utifrÄn deras perspektiv.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Stereotypier hos hÀst Àr en relativt vanligt förekommande typ av beteendestörning, ett beteendemönster som Àr repetitivt, konstant och saknar mÄl eller funktion. Det finns mÄnga och utbredda uppfattningar om stereotypier bland hÀstÀgare, som till exempel att det Àr beteenden som Àr skadliga och kan ?smitta? andra hÀstar, vilka ofta inte alls har nÄgon vetenskaplig grund och kan orsaka att de drabbade hÀstarna behandlas pÄ ett sÀtt som rentav Àr skadligt för dem, till exempel genom att de hÄlls isolerade frÄn artfrÀnder.De faktorer som framför allt associerats med stereotypier hos hÀst Àr social isolering och utfodring med kraftfoder. FullblodshÀstar verkar vara predisponerade, och avvÀnjningen Àr en kritisk period för utvecklandet av stereotypier. Drabbade hÀstar visar beteenden som skiljer sig Ät i reaktion pÄ stressande stimuli.

Denna studie inriktar sig pĂ„ samverkan och tillsynsvĂ€gledning mellan lĂ€nsstyrelse och kommuner i Östergötlands lĂ€n samt dessa myndighetsnivĂ„ers samverkan med centrala myndigheter mot mĂ„let om en likvĂ€rdig miljötillsyn i lĂ€net. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka hur denna myndighetssamverkan pĂ„verkar implementering av miljölagstiftning i lĂ€net. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingĂ„ende Ă€r Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som Ă€r ett samverkansprojekt dĂ€r samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt lĂ€nsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, dĂ€r intervjuer har utförts med handlĂ€ggare samt miljöinspektörer vid lĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n samt Linköpings kommun och FinspĂ„ngs komm n. För att underbygga detta empiriska material har Ă€ven en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivĂ„er inom miljöomrĂ„det.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vÄrd, samt att beskriva faktorer som kan pÄverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna anvÀnde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gÀllande sjuksköterskors bemötande visade pÄ tvÄ huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I frÄga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats sÀrskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden mÄste vara gemensamma för de bÄda typerna av metod, om man anser att bÄda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hÀvdas att de kvalitativa metoderna Àr sammankopplade med en rad problem betrÀffande objektivitet, generaliserbarhet, rÀttfÀrdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I mÄnga fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man stÀller pÄ vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser Àr att de misslyckas med detta.