Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bistånd leder till ökad kosmopolitisk rättvisa. Begreppet kosmopolitisk rättvisa är i första hand hämtat från Kok-Chor Tans bok Justice Without Borders. Kosmopolitisk rättvisa används för att kunna operationalisera rättvisa på ett kvantifierbart sätt, vilket ökar möjligheten att mäta huruvida rättvisan i de undersökta fallen har ökat, minskat eller varit konstant.För att besvara frågan undersöker jag sambandet mellan bistånd och rättvisevariabler, med hjälp av ett statistiskt datamaterial och regressionsanalys. Jag använder tvärsnittsdata som kommer från UNDPs organisation Human Development Report, vilken listar världens länder utifrån om de har High, Medium eller Low Human Development, varav statistik om länderna i de två sistnämnda kategorierna används i uppsatsen. Jag använder mig av olika variabler, exempelvis Nettotalet för barn som börjar skolan "primary" uttryckt i procent, Platser i parlamentet som innehas av kvinnor och Offentliga utgifter för utbildning som procent av BNP, för att undersöka huruvida det finns en positiv korrelation mellan dessa och bistånd.Jag använder mig även av en fåfallsstudie där jag undersöker det svenska biståndets effekt på kosmopolitisk rättvisa i Indien och Sri Lanka, för att jämföra och dra slutsatser om hur biståndet har påverkat utvecklingen av rättvisan.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar.Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är:1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag.2.

Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare?. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ?slå? marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lämnar utgörs av flera olikainformationskällor. En betydande del av dessa utgörs av årsredovisningar ochdelårsrapporter. På grund av rådande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det är därförangeläget att studera vad en ökad upplysningsnivå medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet är att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet på egetkapital och upplysningsnivån i företagens årsredovisningar och delårsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivån har störstpåverkan på kostnaden för eget kapital.Avgränsningar: Studien avgränsas till företag som för närvarande är noterade på NasdaqOMX Stockholm.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de två största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001.Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som går att utläsa i rapporteringen mellan de båda konflikterna, vilka faktorer som påverkar rapporteringarnas vinkel, samt på vilket sätt vinkel rapporteras.Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrån tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjälp av kvalitativ textanalys.Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig när tidningen har egna reportrar på plats. Då det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade området tenderade rapporteringen fokusera på humana och civila aspekter. När tidningarna inte hade en utsänd reporter var i stället militären den primära källan och fokus låg då på militär överlägsenhet.Uppsatsens teoretiska ram är baserad på Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskälla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna.Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förändrats och närmat sig fredsjournalistik över tid, dels på grund av ökad användning av sociala medier och dels på grund av ökad forskning om förutsättningar för fredlig lösning av konflikter.Studien visar att det skett begränsade förändringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de år som undersökts.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.