Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillämpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I  Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område.

Problem.Idag är användandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sättet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess användande är att det inte finns tillräckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller något stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen är effektiva, både då det gäller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhållande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats är att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie är en innehållsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgång och analys.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning kassaflödesanalyser, presenterade av börsnoterade företag i Sverige, är jämförbara. Syftet är vidare att identifiera faktorer ur årsredovisningar som påverkar utformningen av kassaflödesanalyser. Vi har använt oss av en ?tvåstegsmetod?, som innebär att vi först har utformat en modell, som använts som ett analysverktyg för att samla in relevant information från de kassaflödesanalyser, som presenterats i de utvalda företagens årsredovisningar för år 2000. Därefter har insamlad data från den statistiska undersökningen fångats upp i olika variabler som sedan tolkats med hjälp av statistiska metoder.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie. I studien har datamaterial från 1372 deltagare använts. Data bearbetades med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjälp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nätverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt använda mått och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen även hänsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frågor från Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen är att utifrån detta skapa ett illustrativt jämförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingår i undersökningen är kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som använts är för samhällsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en årskull elever från grundskolebetyget när de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i årskurs två (tre aspekter), till vilka avgångsbetyg de får när de slutar gymnasiet.