SAMMANFATTNINGInledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som överförs via luften och ses som ett globalt problem trots att tuberkulosfallen har minskat. Syftet med C-uppsatsen var att belysa smittspridning, sjukvården och sjuksköterskans roll i nosocomial tuberkulos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där huvudresultat från artiklarna sattes in under subkategorier och kategorier. Resultatet innefattar 15 vetenskapliga artiklar där sju använde sig av kvalitativa metoder och åtta av kvantitativa metoder. Huvudresultatet redovisar att sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bekämpa tuberkulos och att det är större risk att drabbas av tuberkulos vid arbete inom sjukvården.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar på många olika känslor i samband med vårdandet av person med hiv. Det framkom att många av sjuksköterskorna var rädda för att bli smittade av sjukdomen och använde därför de skydd som fanns att tillgå.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år ett stort antal människor av vårdrelaterade infektioner när de vårdas på sjukhus. Våren 2010 blev ca 10% av de patienter som varit inneliggande på somatiska avdelningar runt om i Sverige smittade, vilket medförde förlängd vårdtid och ökad kostnad för samhället. Även om tillämpning av hygienrutiner sker för att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner varierar följsamheten av handhygien mellan yrkesgrupperna. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar sjukvårdspersonals följsamhet av handhygien, som ett led för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Sjukvårdspersonal definieras i den här litteraturöversikten som sjuksköterskor och läkare.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är svårbehandlad och kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Varje år drabbas miljontals patienter av vårdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vårdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård. Metod: Som metod tillämpades en litteraturöversikt som baserade på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten.