Resultat frÄn tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar pÄ emotionella konsekvenser som pÄverkar individen som blir utsatt och Àven organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats Àr en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig pÄ offrets kÀnslomÀssiga upplevelser frÄn och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förstÄelsen av vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar kÀnslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, kÀnslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lÄgstatusyrken inom vÄrden i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vÄrdbitrÀde i en kommun i norra Sverige.

Genomförandet av MiFID-direktivet Är 2005 har pÄverkat privatrÄdgivarens arbete i stort. RegelÀndringarna blev starten för flertalet förÀndringar i bankbranschen och ett större fokus lades pÄ branschetik samt etik vid rÄdgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka faststÀlla vad som pÄverkar privatrÄdgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rÄdgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktÀr var en kvalitativ fallstudie som utgÄr ifrÄn aktörssynsÀttet. Den teoretiska referensramen kom till att bestÄ av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.

Vi lever i ett kunskapssamhÀlle, dÀr vi Àr omringade avskriftsprÄket. Det i sig stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och dennes skrivförmÄga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara pÄverkar skrivandet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ jag för att nÄ mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lÀrare. Resultatet baserar sig pÄ lÀrarnas utsagor.Forskning visar att brist pÄ motivation Àr ett hinder för inlÀrning samtidigt som det finns forskare som hÀvdar att barn av sin natur Àr sökande varelser, som inte behöver motiveras. NÀr det gÀller skrivning, visar forskning pÄ att det nÀstan alltid Àr lÀraren som bestÀmmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 föresprÄkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgÄ frÄn deras behov och förutsÀttningar.Av resultatet framgÄr det att lÀrarna ser faktorer som trÄkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist pÄ fantasi, minskad höglÀsning och för mycket datoranvÀndning som anledning till att elever inte kÀnner sig motiverade till att skriva.

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

I dagens stressade samhÀlle gör man sig alltför ofta pÄmind om tidens pÄverkan, man pratar om tiden i all dess bemÀrkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvÀrlden. DÀrför har vÄr uppsats baserats pÄ vad tiden har för inverkan pÄ styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser pÄ tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden pÄverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare vÀljer att utnyttja och avgrÀnsa sin tid. Syftet Àr att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill sÀga nÄgot man inte kan pÄverka, inom företagsvÀrlden.Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att fÄ fram primÀrdata. Detta har till en början resulterat i en naiv ÄterberÀttande del för att sedan inta en mer kritisk stÀllning. Det som Àr viktigt att pÄpeka Àr att vi varit ute efter chefernas personliga Äsikter och inte företagets Äsikter.Det vi kom fram till var att tidens pÄverkan pÄ styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende pÄ bland annat titel, ansvarsomrÄde, bransch och personliga egenskaper.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.

This master thesis is made in co-operation with the Department of Forest Management and Products at the Swedish University of Agriculture in Uppsala and the Forestry Association in Stockholm. The purpose of the Master thesis was to describe how pre-schools in Sweden use forests and green areas, and to understand how different factors can affect the use of the nature. The purpose of the interviews was to create a picture of attitudes and routines of the pre-schools, in the matter of visiting the nature. The thesis is built on interviews where fifteen pre-schools in five large cities around Sweden participated. Among these pre-schools, five of them worked with special focus on nature, while the other ten did not have any particular focus connected to their activity.

Vem avgör vad som Àr bra anvÀndbarhet? Och hur lyckas man bibehÄlla det genom ett helt program? Dessa frÄgor och mÄnga fler stÀlldes nÀr arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda pÄ vad som gÀller idag och vad som Àr intressant för framtiden i frÄgan om anvÀndbarhet.Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemomrÄden identifierats och motiverats med hjÀlp av teorier frÄn författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization).Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte sjÀlvmant upphov till gedigna praktikfall som lÀtt presenteras. Trots det blev ett nytt grÀnssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssÀttet och tankarna bakom finns vÀl dokumenterade. Resultatet mÄste analyseras av nÄgon som förstÄr större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som Àr presenterad.Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svÄrigheten att framstÀlla programvara som Àr tilltalande och effektiv.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gĂ„rdstyper har pĂ„verkat landsbygdens utseende.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjÀlpt personal som trÀningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsÀttningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och ocksÄ hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrÄn en förhoppning om att fÄ tillgÄng till hjÀlp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig sjÀlva. Kontext för studien Àr Rehabiliteringsprojektet i Hallands lÀn som pÄgick mellan Ären 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka idrottslÀrares instÀllning till friluftsliv som metod för att uppnÄ mÄlen i Lpo94 rörande natur och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar:·        Vad anser lÀrarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lÀrarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lÀrarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lÀrarna att det finns möjlighet att anvÀnda friluftsliv som metod för att vÀcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare med varierande Älder och tid i yrket och frÄn olika lÀn i Sverige. Samtliga lÀrare var verksamma i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger pÄ att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLÀrarna var positiva till att anvÀnda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det gÄr kraftigt isÀr med hur verkligheten ser ut i skolorna. LÀrarna nÀmner brist pÄ tid, pengar, samarbetssvÄrigheter med andra lÀrare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utstrÀckning.

VÄrt syfte Àr att genom en enkÀtstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska vÀrdet mot vÀxelkursrisk. Vi vill ocksÄ utreda huruvida de hanterar sin exponering mot vÀxelkursdepreciering och -appreciering pÄ ett sÀtt sÄ att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtstudie pÄ svenska noterade och onoterade företag. Metoden har dÀrför i huvudsak kvalitativ karaktÀr, men har Àven kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen Àr av deskriptiv natur, dÄ den frÀmst syftar till att kartlÀgga svenska företags medvetenhet om sin vÀxelkursexponering.