Denna uppsats behandlar hur naturen anvÀnds som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flÀtas samman i en undersökning hurpedagoger anvÀnder barnets bildskapande i naturen. I den hÀr uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlÀgga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. UtifrÄn intervju och studiebelyser uppsatsen bÄde pedagogernas erfarenheter och visioner sÄvÀl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning Àr en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet Àr att miljön för barnens bildskapande pÄverkar och gör sitt avtryck. FÄr barnetnÀring till sin fantasi sker en utveckling..

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Allt fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara lÄngt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. DÀrför tror jag att gatorna i staden kommer fÄ större betydelse för mÀnniskans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i staden tycker jag det Àr viktigt att kÀnna till vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill vistas dÀr. Det hÀr kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill uppehÄlla sig pÄ gator i staden för nÄgon form av rekreativ aktivitet.

Skolidrottens omklÀdningsrum Àr ett intressant omrÄde dÀr eleverna ofta vistas utan vuxennÀrvaro. Den första frÄgan som stÀlls i arbetet Àr hur elever upplever klimatet i omklÀdningsrummet. Den andra frÄgan handlar om elever erfarenheter av krÀnkande handlingar i anslutning till skolidrottens omklÀdningsrum. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och frÄgorna Àr av semistrukturerad karaktÀr. Resultaten visar att majoriteten av vÄra intervjupersoner inte alls önskar en ökad vuxennÀrvaro i skolidrottens omklÀdningsrum.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.

Denna uppsats fokuserar pÄ mÀnniskans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. FrÄn olika aktörers livsvÀrldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövÄrd studerats, liksom hur aktörernas förhÄllande till detta i sin tur pÄverkar vad som anses vara bevarandevÀrt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk pÄ sÄvÀl central, regional som lokal nivÄ. UtifrÄn detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen Àr den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet pÄverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att pÄverka livsvÀrlden..

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ förÀldrars uppfattning om vilket vÀrde och innehÄll som utomhuspedagogiken har för deras barns lÀrande. Nio förÀldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Resultatet visar att förÀldrarnas insikt och kunskap om innehÄll och vÀrde i utomhuspedagogiken Àr viktig för helheten omkring barnens lÀrprocesser NÀr förÀldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hÀlsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lÀrandet sÄ blir de delaktiga inte bara i sina barns lÀrprocesser utan Àven i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

Jag inledde mitt magisterarbete, vid institutionen för inredningsarkitektur och möbelformgivning pÄ Konstfack, med att Äka pÄ en resa. Under nÄgra dygn red jag genom norrlands skogar och levde ?vildmarksliv?. Upplevelsen av ett enkelt liv med nÀra kontakt mellan djur, mÀnniska och natur tog form i möbler, en bÀnk, stol, skÀrm, gardiner och klÀdhÀngare. Tillsammans bildar de en rumslig kÀnsla som skall beskriva min upplevelse av resan.I formgivningen av möblerna har jag arbetat pÄ ett fritt och konstnÀrligt sÀtt.

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

I det hÀr arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnÀra skogar har för allmÀnheten, hur man kan gynna de sociala vÀrdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nÀra stÀder. UtifrÄn litteraturen har jag hittat olika teman som StadsnÀra skogar genom historien, StadsnÀra skogar idag, Naturens betydelse för mÀnniskor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nÀra stÀder. DÄ numera vÀldigt mÄnga mÀnniskor i Sverige bor i stÀder blir tillgÄngen till natur bÄde i och nÀra stÀderna vÀldigt viktig. DÄ vi blir fler mÀnniskor och fler flyttar till stÀder mÄste stÀderna vÀxa och exploateringen sker ofta pÄ bekostnad av grönomrÄden och tÀtortsnÀra natur. Att naturen pÄverkar oss mÀnniskor positivt pÄvisas via forskning inom Àmnet.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr ett omrÄde i det trafikseparerade grönomrÄdet StorkÀrnan som ligger mitt i samhÀllet Löddeköpinge, SkÄne lÀn. Platsen kÀnns tom och variationslös och bestÄr till stora delar av öppna grÀsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervÀgande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i nÀrheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lÄgt och mjukt utformade kullar har Àven anlagts under senare Är. Den stora kullen anvÀnds som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form Ät den aktuella platsen.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.