Sökresultat:
513 Uppsatser om Förgänglighet i konsten - Sida 19 av 35
Hem och hushÄll : synen pÄ genus och ekonomi i Sverige 1770 ? 1790
Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.
Konsten att kommunicera med medborgarna genom media. En studie om kommunpolitikers uppfattning om förhÄllandet till lokaltidningen i Linköping och Motala
Media har en central maktposition i dagens samhÀlleliga kommunikationsprocess, vilket har fÄtt allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt fÀrre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare fÄr sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och fÄ stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.
AnvÀndare & filter : En studie om filterfunktioner pÄ fotoapplikationer
Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.
I Hyalta gastars sÀllskap : om konstvetenskapens diskriminering av kvinnliga mÄlare ur den arbetande klassen pÄ 1700- och 1800-talen
I uppsatsen lÀggs ett intersektionellt perspektiv pÄ konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmÄleriets undanskymda plats i allmÀnhet och de kvinnliga bonadsmÄlarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen bestÄr av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av nÄgra historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats Àr att klassanalys lyser med sin frÄnvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nÀmns förhÄllandevis sÀllan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och pÄ olika sÀtt medan etnicitet mest omnÀmns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.
Hur översÀtter man attityd och sprÄkkÀnsla? En studie av diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översÀttning
Ămnet för denna uppsats Ă€r diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översĂ€ttning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet Ă€r att undersöka hur och om översĂ€ttaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar pĂ„ vilka metoder, ord och formuleringar som har anvĂ€nts för att översĂ€tta well och indeed i mĂ„ltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgĂ„ngspunkt diskuteras huruvida översĂ€ttningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar ocksĂ„ teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelĂ€mning av dessa diskurspartik-lar i översĂ€ttningen kan fĂ„.
Konsten att skapa SinnesEkonomi
Upplevelsens era Àr hÀr och stÀller samtliga aktörer i samhÀllet inför utmaningar. Upplevelsen ska inte lÀngre bara fylla ett funktionellt behov, den ska beröra konsumenten pÄ ett helt annat sÀtt. Allt i syfte att kunna erbjuda konsumenten en upplevelse utöver det vanliga för att som företag lyckas med att sÀrskilja sig frÄn sina konkurrenter. En strategi för att lyckas med differentiering Àr att engagera konsumentens sinnen i upplevelsen. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i tvÄ teoretiska begrepp: Pine & GilmoreŽs (1999) strategimodell, The Experience Realms, och Hulténs m.fl.
Samtidskonst i bildundervisning : En studie om hur bildpedagoger pÄ gymnasiet anvÀnder sig av samtidskonst
Samtidskonst har en unik förmÄga att stÀlla frÄgor om vÄr nuvarande tid utifrÄn ett synnerligen intressant perspektiv. Detta dÀrför att den ofta skildrar vÄrt samtida samhÀlle utifrÄn ett mindre traditionellt synsÀtt. Eftersom förutsÀttningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror pÄ pedagogens instÀllning till Àmnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka pÄ vilket sÀtt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsÀtt prÀglar bildundervisningen pÄ gymnasiet eller hur man som bildpedagog anvÀnder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger pÄ tre stycken olika gymnasier för att fÄ en övergripande bild av omrÄdet.
konsten att bli en god lÀsare- har den fonologiska medvetenheten nÄgon betydelse
Abstract
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god lÀsare. En god lÀsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av Ärskurs tre ha nÄtt upp till LUS punkt 15. Detta innebÀr att eleven lÀser flytande med en god förstÄelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill Àven undersöka om lÀsinlÀrningsmetoden har haft nÄgon pÄverkan för de elever som inte har goda sprÄkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i Àmnet visar att fonologisk medvetenhet Àr en viktig förutsÀttning för att bli en god lÀsare.
Konsten att dansa tango En studie om relationen mellan förvaltningschefer och politiker i Bromölla kommun
This essay studies the relationship between politicians and municipal chief officers from the point of view of the bureaucracy and its role in democracy and the substance of the chief position. I conducted interviews and observations with politicians and senior officials from the local public administration in Bromölla. The roles of the chief officer and politicians have certain common characteristics which makes it difficult to separate them. Senior officials working full time in contrast to part time politicians give them an advantage in the political process. Budget cut backs both enhance the role of politicians and chief officers in the administrative organisation.
Teach yourself Romanian : konsten att exotisera sig sjÀlv
Jag har arbetat med pÄlar eftersom det Àr ett objekt som kan associeras med RumÀnien genom Vlad Tepes (PÄlspetsaren) och Dracula-myten. Men det finns ytterligare en, mindre kÀnd, koppling mellan pÄlar, vÀssade pinnar, och RumÀnien. Under det som kom att bli Ceausescus sista tal började folk skrika, men det var inte bu-rop utan bara skrik, rakt ut. Min pappa berÀttade för mig att nÄgra i den stora folkmassan hade börjat stickas med vÀssade pinnar och att skriken som hördes var skrik av smÀrta? ingen hade vÄgat börja annars.
Den moderna civilisationens plÄgoris : Den medicinska diskussionen om diffusa mag- och tarmbesvÀr i Sverige 1950-1965
Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.
Soloslagverk
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
LĂ€nken
PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgÄng mot MariedalsvÀgen befinner sig som ett möte mellan mÄnga platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett frÄn tunnelbanans utgÄng. Ett stenkast hÀrifrÄn har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda omrÄdet kringHornsbergs Strand i vÀst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som gÄr Ànnu en bit norrut, men framförallt mötet och lÀnken mellan parkerna, omrÄdet och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som hÀr rÄder. Min uppgift: Attförtydliga lÀnken mellan tunnelbanan och platsen.LÀnkarnaJag lÄter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit lÀngs med Sankt Göransgatan.
Konsten att överleva : Trots en ogynnsam uppvÀxt
Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön nÀr ett barn vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i Ätta teman: relationen till förÀldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprÀtthÄllandet av en fasad, kÀnsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver bÄde risk- och skyddsfaktorer.
En svensk konstskatt i fara
Svenska konstskatter i faraTusentals verk försvunna i landets kommunerSkulpturer i skolkorridorer och tavlor pÄ tjÀnstemannarum. VÄr offentliga konst, finansierad av skattepengar, Àr ett museum dit ingen behöver lösa intrÀde. Men konst för miljarder riskerar att gÄ förlorad och antalet försvunna verk Àr alarmerande.Kontrollen över kommunernas konstsamlingar brister pÄ flera punkter. Enligt vÄrenkÀtundersökning som skickats till samtliga 290 kommuner, Àr det mer Àn tredjedel av de 192 som svarade som inventerar sÀllan, och inte har sett över sin konstsamling pÄ fem Är eller mer. Elva kommuner vet inte ens nÀr konsten senast setts över.