Sök:

Sökresultat:

3531 Uppsatser om Förfall-funktion - Sida 55 av 236

Kalibrering av stÄndortsindex i ett bestÄndsregister : en studie Ät Holmen Skog AB

Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) stÄndortsindex skattat med SIS, vilken Àr en funktion av stÄndortsfaktorer, med avseende pÄ stÄndortsindex skattat med SIH, vilken Àr baserad pÄ den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsÄldern för de tvÄ grövsta trÀden pÄ en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rÀttvisande stÄndortsindexet, men den kan endast anvÀndas dÄ provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan anvÀndas överallt Materialet i studien bestÄr av insamlat data frÄn Holmen Skogs företagstaxering Är 2000. För 700 provytor skattades stÄndortsindex med bÄde SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades dÀrefter in i Ätta olika geografiska omrÄde, frÄn Norrköping till Lycksele och för de olika trÀdslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta vÀrdet pÄ SIH givet att man vet vÀrdet pÄ SIS och andra stÄndorts- och bestÄndsegenskaper.

Unga konsumenters köpvanor rörande vÀxter : en studie av hur unga konsumenter vÀljer vÀxter

Dagens konsumenter inom alla Älderskategorier handlar idag blommor och vÀxter i genomsnitt 10,2 gÄnger per Är. Den yngre generationen som Àr upp till 29 Är (generation Y) har inköpsfrekvensen sjunkit frÄn att handla 4,7 gÄnger per Är till 4,3 gÄnger per Är (Gfk, 2012, muntl.). I dagens samhÀlle kan vi se bÄde generation X och generation Y, det innebÀr att det Àr konsumenter som har olika köpbeteende och olika preferenser nÀr de vÀljer vÀxter. Beroende pÄ vilket segment man tillhör, det kan vara Älder, kön, inkomst och demografi som bestÀmmer vÄrt beteende att det handlas pÄ olika sÀtt. Undersökningen innehÄller bÄda generationerna. En stor uppgift för dagens företag Àr att ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om konsumenterna för att kunna marknadsföra rÀtt produkt till rÀtt konsument. MÄlet med detta kandidatarbete Àr att ta reda pÄ hur de unga konsumenterna 25-40 Är vÀljer vÀxter idag.

Offentlig konst och ungdomar

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ vad ungdomar uppmÀrksammar som offentlig konst och vad Àr det som gör att vissa konstverk fÄr mer uppmÀrksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig pÄ campus i VÀxjö eller runt VÀxjösjön som sedan analyseras. Den hÀr uppsatsen har frÀmst fokuserat pÄ ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta nÄgot som offentlig sÄ mÄste den stÄ utomhus. Den ska finnas i en miljö dÀr man lÀtt kan se den, Àven pÄ lÄngt hÄll ska man kunna urskilja att dÀr stÄr ett konstverk. Verket mÄste vara stort. FÀrgen pÄ verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

Aktiekapitalets funktioner : En studie av kapitalkravets funktioner utifrÄn Ätta entreprenörers synvinklar

Bakgrund och problemAktiekapitalets nivÄ har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna Àmnar uppnÄ med ett kapitalkrav och att nivÄn inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar anvÀnda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, dÀr större fokus har hamnat pÄ smÄföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrÄgasÀttas. I dagslÀget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebÀr ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen Är 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sÀnka kapitalkravet. Myndigheternas syn pÄ aktiekapitalets funktioner har inte Àndrats under de senaste 35 Ären, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? FrÄnvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sÀgas om hur vÀl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltÀnkta funktioner.ForskningsfrÄgaStÀmmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn pÄ dess funktioner?SyfteHuvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur entreprenörerna, utifrÄn deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltÀnkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivÄ pÄ kapitalkravet.

BerÀtta nÄgot! : Att anvÀnda berÀttelser pÄ museer

Det hÀr arbetet handlar om berÀttelser som ett sÀtt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig pÄ berÀttelser pÄ museer; hur berÀttelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i Ätanke nÀr man vill anvÀnda sig av berÀttelser pÄ ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berÀttelser som identitetsskapare och tar Àven upp frÄgan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berÀttelser som handlar om svÄra saker. Jag har stÀllt frÄgor till museipersonal om hur de ser pÄ berÀttelser och hur de anvÀnder sig av berÀttelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat pÄ museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, TvÄ museer i FisksÀtra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i FisksÀtra skulle kunna samla in och anvÀnda sig av berÀttelser för att förmedla information och skapa identitet..

Upplevelser av interaktionen mellan klient och socialsekreterare -sett ur ett maktperspektiv

För socialtjÀnstens klienter innebÀr klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, dÀr individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjÀlpapparaten som samtidigt Àr en maktapparat. Det övergripande syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgrÀnsat socialt fÀlt, Àr konstruerat. Ett delsyfte Àr att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd. Ytterligare ett delsyfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Honan och Àgget

Honlig reproduktion Ă€r ett brett och komplicerat Ă€mne. I detta arbete analyseras lĂ€ror och teorier om honan och hennes reproduktion i ett försök att se nĂ€rmare pĂ„ de detaljer som pĂ„verkar olika aspekter pĂ„ att vara hona. Arbetet delas upp i olika avsnitt som fokuserar pĂ„ de olika faktorerna genetik, fysiologi och beteende. Även embryonal utveckling kommer att belysas, dĂ„ tillvĂ€xten och omhĂ€ndertagandet av avkomman pĂ„visar tyngden av samverkan mellan de ovan nĂ€mnda faktorerna. Trots att vĂ€ldigt fĂ„ konkreta svar existerar i nulĂ€get Ă€r de mĂ„nga teorierna en utmĂ€rkt utgĂ„ngspunkt för att förstĂ„ vikten av beteenden, strategier, fysiologi och genetik inom olika arter för deras framgĂ„ng under utvecklingen..

Ny kutym eller ny kostym? : Etableringsreformen ur ett nyinstitutionellt ekonomiskt perspektiv

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

SprÄkintroduktionsprogrammet : UtifrÄn Ätta nyanlÀnda elevers perspektiv

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

GrÀnsdragningen mellan vÄldtÀkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn : Om begreppet frivillighet, sÀrskilt ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

AnvÀndning av redovisningsinformation vid beslutsfattande och styrning i smÄ företag

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om och hur smÄ företag anvÀnder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av redovisningsinformation. SmÄ företag har begrÀnsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet pÄverkar hur informationen anvÀnds. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra smÄ företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion Àr att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att vÀcka uppmÀrksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Elliptiska kurvor

Detta Àr en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k Àr en icke-singulÀr tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. MÀngden av alla punkter pÄ tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O Àr i de flesta fall en punkt i oÀndligheten. I denna studie lÄter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar tvÄ viktiga satser nÀr k=Q: MordellŽs sats och MazurŽs sats.

Vi Brinner : arbetet med, och erfarenheter kring att fo?rmedla musikaliska ide?er till musiker fra?n olika traditioner i operan Vi Brinner

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Adapter för simultan mÀtning av fyllnadstryck vid hjÀrtkatetrisering och ekokardiografi

Idag anvÀnds tvÄ metoder för att mÀta trycken i hjÀrtat för patienter med hjÀrtsjukdomar. Vid hjÀrtkatetrisering mÀter man trycket invasivt genom en kateter som förs in i hjÀrtat genom blodkÀrlen, medan man vid ekokardiografi anvÀnder ultraljud för att icke-invasivt uppskatta tryck frÄn hjÀrtats blodflöden.Genom detta projekt utvecklades en patientsÀker adapter som sammansluter de tvÄ systemen sÄ att trycksignaler och ultraljud kan mÀtas simultant. Denna funktion kan sedan anvÀndas för att t.ex. ta fram effektivare modeller för hur trycket kan berÀknas genom ultraljud. Med bÀttre modeller skulle fler undersökningar kunna utföras med ekokardiografi istÀllet för invasiva katetriseringsingrepp vilket skulle minska risker, kostnader och besvÀr för bÄde patient och personal..

IPv6 : ÖvergĂ„ngstekniker

Större krav pÄ fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tÀnkbar eftertrÀdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 stÄr den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen pÄ att IP(v6) inte Àr bakÄtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersÀtta vÀrldens nÀtverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergÄngstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att anvÀnda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att anvÀnda IP(v4) och IP(v6) parallellt.  Dessa övergÄngstekniker skiljer sig Ät nÀr det gÀller funktion och anvÀndningsomrÄde, vilket gör val av övergÄngsteknik svÄrt.Denna rapport handlar om dessa övergÄngstekniker.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->