Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med medarbetare i tvÄ olika organisationer undersöka om, och i sÄdana fall hur, olika delar i en organisation kan pÄverka arbetsgivare och arbetstagares förhÄllningssÀtt till frÄgor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frÄgor.De frÄgestÀllningar vi har för avsikt att besvara Àr följande:? Hur förhÄller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhÄller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad Àr det som pÄverkar dessa förhÄllningssÀtt?De resultat vi har fÄtt fram pekar pÄ tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte anvÀnds som ett verktyg i frÄgor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stÀmmer medarbetares tillvÀgagÄngssÀtt mÄnga gÄnger överens med det som stÄr i respektive organisations policy. Detta beror till största del pÄ dokumentens vaga utformning.

The aim of this paper is to explain how the European Union?s common strategy for theCommon Foreign- and Security Policy (CFSP) will change with the implementation of the Treaty of Lisbon. A comparative case study and qualitative method is used. On the basis of Smith?s theory of institutionalization we will analyze two member states: France and Denmark.

I have conducted a review on four countries in Scandinavia and the goal was to create a better understanding about what has caused homelessness in this countries. The result shows that the causes of homelessness can be explained by a variety of reasons. The most common causes of homelessness were related to mental illness and drug abuse. There where also other causes of homelessness, which was considered normal in Scandinavia. Examples of other causes were eviction, unemployment, housing policy, housing shortage, payment of debts, separations and family problems..

Author: Gabriella Agné and Helena LarssonTitle: Disability policy program ? a case study of a municipals implementation of UNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities.Supervisor: Marianne Westring-NordhAssessor: Ulf DruggeThis study aims to examine how a small municipal in southern Sweden works with the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and examine the assistant officers knowledge about this work and user organizations inclusion and user involvement.The study operates from a qualitative approach based on the results of nine semi-structured interviews with local politicians, assistance officers and representatives from three different user organizations.The results show that the municipal has chosen to work with the implementation of the convention by creating policy programs for their departments through dialogue with user organizations, and by mapping the accessibility to public places. The results also show that the assistant officers have been given no information regarding the convention or the policy programs from their employers and instead operate from national legislations and prepositions. The user organizations feel that they were initially included in the process, but that their impact has later been removed due to structural reorganization..

Information management is today a matter of great importance for every organisation. It is therefore necessary for organisations to see information and its management as a significant part of the organisation s key to success. In this essay we have chosen to study the implications of information policy and information strategy for The Nordic Council/The Nordic Council of Ministers. These two intergovernmental organisations share the same information department. Although The Nordic Council/The Nordic Council of Ministers are non-profitable organisations, they share some characteristics with those acting in a competitive market.

Det finns mÄnga teorier som talar om vad som bör ingÄ i olika policys men ytterst lite fÄ teorier som sÀger hur man gör för att förankra dem. Bland dagens organisationer verkar inte förankring av policys vara nÄgot som prioriteras och de policys som organisationer har följs sÀllan fullt ut av de anstÀllda. För att undersöka hur man förankrar en policy har vi anvÀnt oss av bl.a. utbildningsteorier och kommunikationsteorier. Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ en organisation dÀr man har en klart definierad IT-sÀkerhetspolicy.

IASB is currently working with the replacement of IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. The new standard IFRS 9 Financial Instruments is said to be based on principles as opposed to the more rules-based IAS 39. This thesis examines the third phase of the project regarding micro hedge accounting. The expressed goal from IASB is to provide more useful hedge accounting information by reducing complexity of the standard. To examine the potential effects of the transition from the rules based IAS 39 to the more principles based IFRS 9, we have performed a case study on a major Swedish bank.

Syftet med studien Àr att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde i Ärsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt vÀrde redovisas i förhÄllande till vad som framgÄr av respektive regelverk (de jure). Studien Àmnar Àven undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk vÀljer att redovisa verkligt vÀrde.Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkÀter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade pÄ förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag dÀr förklaringen kunde sammankopplas med flera pÄverkande faktorer gÀllande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt vÀrde.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

The purpose of this thesis is to analyze the regulatory power, efficiency and impact of export control on Swedish arms export from the 1980s onwards, linked to the delegation of authority of permit license to the Inspectorate of Strategic Products in 1997. An increase in the administrative sector, based on a collective decision making process and established criteria and guidelines, aimed to strengthen the control of arms export to non-democratic and problematic states. In short, the aim of the study is to investigate and analyze whether there was a decrease in the arms export to problematic states or not. On one hand, it is reasonable to assume that the introduction of the new regulation entailed a more strict arms export policy. However, previous research has showed that regulations are sometimes not effective since incentives to breach these may be present.The study begins by examining the Swedish case and situation in terms of arms manufacturing and export, as well as the delegation of authority and legislation applied to the field over time.

Den problembild som denna uppsats uppmÀrksammar Àr den att studenter vid LuleÄ tekniska universitet i hög utstrÀckning vÀljer att flytta frÄn LuleÄ efter avslutade studier. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera LuleÄ kommuns policy gentemot studenterna vid LuleÄ tekniska universitet (LTU) för att dels undersöka om policyn grundas pÄ migrationsteori, samt om mÄlet med policyn uppnÄs. I uppsatsen kommer Vedungs interventionsteori att anvÀndas som redskap för att synligöra hur kommunens policy Àr tÀnkt att fungera. Vid undersökningen av hur policyn Àr konstruerad kommer LuleÄ kommuns policy, migrationsteori och studenters Äsikter att sÀttas samman med interventionsteori som grund för att visa hur de olika delarna Àr tÀnkt att pÄverka varandra för att policyn ska fÄ vÀntat resultat. Den metod som anvÀnts Àr dels en litteraturstudie angÄende Àmnet migration för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskor att flytta eller stanna.

In this study, I intend to examine some aspects of the activities of cultural companies in the town of Arvika. The study is qualitative in nature and based on in-depth interviews with self-employed cultural workers, as well as representatives from Arvika municipality. Cultural policy documents have been studied to clarify the self-employed status in the cultural sector and thus their importance to the cultural life in Arvika overall.My hope is to get a glimpse of what it means to work as a self-employed within the cultural sector in Arvika and the conditions that exist, in order to successfully run and develop their businesses.There is a shift in cultural policy, which has led to permanent forms of employment becoming fewer and self-employment to grow ( Karlsson & Lekvall, 6 ). One can say that the cultural sector has moved in the direction from a public matter, to the more privatized ( Köping , Lantz & Stenström, 3 ). The problem with this is that the policy of self-employment has not progressed at the same rate as the amount of business.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

This study analyzes how the Swedish climate policy has changed during the years 1990-2008. Thisis done through a comparative analysis of three climate bills that were developed during this period.With a constructivist approach, and theories about discursive indicators and discursive fields,discursive changes in the bills' content are identified. The results show that changes have occurredin how the problem is described, how the issue is framed, which problem solutions that areadvocated, which legitimizing arguments and key concepts that are used and the extent of theknowledge that the bills are based upon. The conclusions drawn from the results describe adiscursive change between the bills in the form of a shift from a discourse that in a greater extentadvocates active policy responses, based on ethical arguments about fairness towards othercountries and caution towards the environment, to a discourse that more often favor market actionsbased on arguments about the economic viability of Sweden..