Sökresultat:
1291 Uppsatser om Företaget Svenskt Tenn - Sida 61 av 87
DÀr ordet inte finns dÀr finns vÄldet : En kvalitativ intervjustudie om dramapedagogikens plats inom KriminalvÄrden
Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.
à terskapa draperad form : CAD och 3D-simulering som metod vid framtagning av mönster
Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utstrĂ€ckning arbetar med draperade produkter. Ăverföringen frĂ„n draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster bestĂ„r av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. DĂ€rför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att Ă„terskapa en specifik draperat form. Som utgĂ„ngslĂ€ge för studien finns ett plagg som draperats pĂ„ docka av den externa handledaren och designer pĂ„ företaget.
Kultur pÄ avstÄnd : fyra lÀrares syn pÄ kulturarvsfrÄgor i gymnasial distansundervisning utomlands
SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.
SkÄnska konsumenters köpargument för importerat nötkött : en kvalitativ undersökning i södra SkÄne
Den svenska nötköttsproduktionen möts av konkurrens frÄn importerat nötkött som har likvÀrdiga mervÀrdesfaktorer, men ett lÀgre pris. Nötkött frÄn Brasilien och USA kan ses som konkurrenter, dÄ de konkurrerar med nötkött som har ett högre pris och anses ha likvÀrdiga mervÀrden sÄsom frigÄende djur, bra köttkvalitet och god smak. Det brasilianska alternativet erbjuder ett nötkött som har bra och jÀmn kvalitet, frigÄende djur som fÄr beta. Det svenska alternativet erbjuder samma mervÀrden samt att djuren haft en bÀttre djurvÀlfÀrd dock till ett högre pris.
Studien syftar till att identifiera de faktorer som svenska konsumenter vÀrderar och tÀnker pÄ nÀr de vÀljer importerat nötkött, för att skapa en bÀttre förstÄelse för deras beslutsprocess. I takt med bÀttre förstÄelse för konsumenten och de beslutsgrundande faktorerna genererar detta ny kunskap som kan hjÀlpa lantbrukare och stödorganisationer som till exempel LRF.
KĂ€nslighetsanalys vid kostnadskalkylering
I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Ăsterrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.
GrÀnslös samverkan: en studie av rÀddningstjÀnsten i Haparanda och TorneÄ samt dess samarbete över grÀnsen
VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.
Sambandet mellan redovisning och beskattning ?Vilka tÀnkbara effekter fÄr avskaffandet av det materiella sambandet för K2 företagen?
Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.
Organisersat mentorskap i gymnasieskolan : Om en annorlunda ansvarsfördelning
Att Sveriges gymnasielÀrare ocksÄ har uppdrag som mentor för sina elever Àr mycket vanligt. Litteratur och forskning pÄ omrÄdet belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom Àr otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar pÄ en tradition i skolan dÀr klassförestÄndarskapet varit föregÄngare. DÄ det inte finns formella krav pÄ att undervisande lÀrare skall ha mentorsrollen, Àr det anmÀrkningsvÀrt att svensk litteratur och forskning inte ifrÄgasÀtter denna norm som snarare vilar pÄ tradition Àn vetenskap.Den hÀr studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssÀtt? Det tydligaste sÀrdraget Àr att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsÀtter.
För fÄ kvinnliga toppchefer- kan man egentligen skylla pÄ nÄgon? : Kommer lÀget att förÀndras?
Debatten om kvinnligt ledarskap pÄ toppnivÄ Àr omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för fÄ kvinnor pÄ toppbefattningar i Sverige, det Àr mÀnnen som dominerar pÄ dessa positioner i svenskt nÀringsliv. Inom mÄnga omrÄden Àr kvinnor i majoritet pÄ ?basnivÄ?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal Ànda tills eliten i hierarkin i huvudsak bestÄr av mÀn.
VÀrdering av biologiska tillgÄngar till verkligt vÀrde: Hur anvÀndandet ser ut i praktiken : En fallstudie av ett svenskt skogsbolag
Ă
r 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgÄngar skall vÀrderas till verkligt vÀrde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jÀmförbara, begripliga och tillförlitligt framstÀllda. VÀrdering till verkligt vÀrde baseras pÄ marknadspriser frÄn en aktiv marknad för lika eller likartade tillgÄngsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgÄngsslaget föreslÄr IASB att företaget ska basera tillgÄngsvÀrdet pÄ en bedömning av framtida kassaflöden som tillgÄngen förvÀntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden Àr en komplicerad process som innebÀr att en mÀngd antaganden och bedömningar mÄste göras.
Motiven bakom Pernod Ricards förvÀrv av Vin&Sprit
Bakgrund: Bakgrunden till försÀljningen av statligt Àgda Vin&Sprit Àr att svenska regeringen har beslutat att statligt Àgande av företag ska minskas. FörsÀljningen av V&S avslutade ett svenskt Àgande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de tvÄ största franska producenterna Pernod och Ricard.FrÄgestÀllningar:Varför har Pernod Ricard valt att vÀxa mekaniskt med hjÀlp av V&S?Hur skall förvÀrvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieÀgarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill fÄ förstÄelse till motiven bakom Pernod Ricards val att vÀxa mekaniskt istÀllet för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumÀrken för att ge en bild av hur vÀl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benÀmner företagsförvÀrv ger en överskÄdlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De tvÄ efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsÀttningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.
Demokratisering underifrÄn : En studie av svenskt bistÄnd till det civila samhÀllets utveckling
Det svenska bistÄndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhÀllets roll i demokratiseringsprocesser har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste 15 Ären och Àr numera ett av de vanligaste fokusomrÄdena inom demokratibistÄnd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska demokratibistÄndet inriktat pÄ det civila samhÀllet och dess effekter och dess möjligheter att pÄverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvÀrderingar av olika projekt, vars syfte varit att stÀrka det civila samhÀllet, har bistÄndets egentliga effekter kunnat redovisas. De lÀnder som undersöks i denna uppsats Àr Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra lÀn-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och frÀmst i attityd- och beteendeförÀndringar pÄ individnivÄ hos de som varit inblandade i organisationer, men Àven bland vanliga medborgare.
V?rdnadshavarnas upplevelser n?r deras barn drabbats av psykisk oh?lsa. En kvalitativ intervjustudie med fokus p? hur familjen p?verkas och behovet av sjukv?rd utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.
N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.
FramgÄngsfaktorer och problem under implementeringen av det balanserade styrkortet : Division Medicin - Landstinget i VÀrmland
Syfte ? Syftet med denna studie Àr att skildra de framgÄngsfaktorer och problem som kan uppstÄ vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser Àven att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnÄ vÄrt syfte ansÄg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie Àr att föredra om man vill studera och öka förstÄelsen av en specifik hÀndelse eller plats.
Varför skiljer sig lÀnder Ät nÀr det gÀller graden av konservatism inom redovisning?
Trots att EU-lÀnderna numera har samma formella redovisningsregler hÀvdar flera forskare att skillnader kvarstÄr. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan lÀnder och kopplar dessa skillnader till varierande Àgarstrukturer respektive skiftande kulturella vÀrderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar vÀrdering av vÀxande skog. Vi gör en kartlÀggning av hur skogsbolag frÄn 7 olika lÀnder vÀrderar sin skog. KartlÀggningen görs i tvÄ steg, för det första undersöker vi vilken vÀrderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillÄter tre olika) och för det andra undersöker vi vÀrdeförÀndringarnas storlek Är för Är.