Sökresultat:
1291 Uppsatser om Företaget Svenskt Tenn - Sida 40 av 87
Ăldre patienters upplevelser av ADL inom slutenvĂ„rden
BakgrundFörlust av förmÄgan att utföra sjÀlvstÀndig ADL Àr ett vanligt problem hos Àldre i slutenvÄrden. Detta leder till lidande och förlÀngda vÄrdtider. För att kunna utveckla omvÄrdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmÄga.Syfte Att beskriva Àldre patienter med försÀmrad ADL-förmÄgas upplevelser av sin vÄrd gÀllande utförande av ADL inom slutenvÄrden.MetodKvalitativ intervjustudie med Ätta Àldre patienter inneliggande pÄ ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vÄrden och personalen fungerade bra och att detta förbÀttrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmÄga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och fÄ hjÀlp med personlig hygien. VÄrdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvÀr och stÀlla krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhÄllningsÀtt dÀr riskpatienter identifieras och fÄr möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stÀrka förmÄgan till sjÀlvstÀndigt utförande av ADL..
Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförÀndringar
Bakgrunden beskrivs utifrÄn ett globalt och svenskt perspektiv hur levnadsvanor pÄverkar mÀnniskors hÀlsa negativt. Den vanligaste ohÀlsosamma levnadsvanan Àr övervikt och den ökar globalt samtidigt kan övervikt leda till sjukdomar. Vidare beskrivs motiverande samtal (MI) och vÄrdande samtal som kan vara en del i behandlingen vid livsstilsförÀndringar. Problemformuleringen beskriver sjuksköterskans roll i arbetet med patienters livsstilförÀndringar. Syftet Àr att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförÀndringar.
Bakgrundskontroller i svenskt nÀringsliv - En studie av kontrollförfarandet vid rekrytering till ledningsgrupper
Changes in the labour market combined with an increased media coverage of managers, have resulted in the rise of a new human due diligence industry. The use of background checks has lately become increasingly popular on the Swedish market and many companies use it as an evaluation tool when recruiting. This study investigates differences in the background screening procedure for recruitment to executive management positions and lower level positions. It also aims to answer why background checks are conducted, using a cultural and a functional perspective. The report takes an abductive approach and data has primarily been gathered through a survey directed to large Swedish companies.
"...nÀr de pratade var det som en sÄng..." : AndrasprÄksstuderandes upplevelser av svenska sprÄket
Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxna andrasprÄksstuderandes attityder till svenska sprÄket, deras upplevelse av den kommunikativa förmÄgan pÄ svenska samt deras bedömning av modersmÄlets inverkan pÄ svenskinlÀrningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmÄl: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har anvÀnts Àr samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska sprÄket och sprÄkinlÀrningen.
Historieförmedling i Albert Olssons trilogi om Tore Gudmarsson
Den hÀr uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan Ären 1939 och 1945. DÄ den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sÀgas berÀtta nÄgonting bÄde om den tid som skildras och den tid dÄ den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rÀtt i sina romaner. Dessa teman analyseras bÄde mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen sÄ som den sÄg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som Àr lÄnad frÄn sprÄk- och litteraturvetenskapen, Àr en kvalitativ textanalys och innehÄller begreppen den textinterne lÀsaren/författaren och den textexterne lÀsaren/författaren.
Lektrappa för Naturlek
I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestÄtt i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tÀnkande, men ÀndÄ inom ramen för Naturleks filosofi/profil. Naturlek framstÀller lekprodukter i massivt svenskt ektrÀ, produkter som Àr tÀnkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra nÄgot underhÄll.Arbetets tyngdpunkt har legat pÄ att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formsprÄk och som pÄ nÄgot sÀtt symboliserar det enkla och naturliga.Syftet med sjÀlva ?Lektrappan? Àr att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har Àven legat pÄ att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad.Brukargrupper har intervjuats bestÄende av förskollÀrare, lÀrare, skolbarn och förskolebarn.
Revisionsplikten: förvÀntningar och aspekter frÄn tre intressegrupper
Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mÄngt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten Àr en i raden av föremÄl som Àr uppmÀrksammat för en debatt med Svenskt NÀringsliv som företrÀdare. Med anledning av detta har det pÄgÄtt en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hÀnt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jÀmförelser mot Sverige och fÄ en förstÄelse för hur revisionsbyrÄer och deras klienter kan pÄverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att fÄ deras aspekter samt deras förvÀntningar utifrÄn problemet.
SIDAs Watergate : En ide?historisk undersö?kning av debatten om svenskt bistÄnd till det indiska befolkningsprojektet 1977?1980
In 1975 the Indian president Indira Gandhi proclaimed the emergency period which would go on until 1977. Under this time approximately 8 million men and women were sterilized in the name of family planning. Many of them did not volunteer. This was not just an Indian con- cern because the family planning program was largely funded by international aid. The Swe- dish involvement in the program was debated 1977?1980, in what has been called ?SIDA?s Watergate?.
Emigration : NÀr upphör den svenska skattskyldigheten?
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka nĂ€r den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gĂ€ller för att skatt-skyldigheten skall intrĂ€da i Storbritannien. Uppsatsen behandlar ocksĂ„ hur en persons hemvist avgörs nĂ€r han anses som bosatt i bĂ„de Sverige och Storbritannien.En person som Ă€r bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige. Ăven den som Ă€r bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har vĂ€sentlig anknytning hit Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig innebĂ€r att han mĂ„ste betala skatt i Sverige pĂ„ alla sina inkomster, Ă€ven om inkomsterna hĂ€rrör frĂ„n utlandet (3 kap 8 §).
Prefabriceringens utveckling av trÀ och betongstomme
Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till prefabricerat byggandet. Med bÀttre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lÀrt sig toleranser, passform och mÄttsÀttning som Àr de viktigaste parametrarna för att montera prefabricerade element.  I studien behandlar vi frÀmst vilka omrÄden som utvecklats under 2000-talet och vad som behöver förbÀttras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt tillvÀxt och produktivitet. UtifrÄn resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus Àr framtidens byggnadssÀtt.  SmÄhus i trÀ Àr i sÀrklass de största inom prefabricerat byggande och uppgÄr idag till hela 90 % av nyproduktionen.
Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten : om Richard Floridas teori i svenska kommuner
Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.
Att rÀdda ett företag
Denna uppsats Àr en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte Àr att försöka klargöra hur företaget SRK gÄr tillvÀga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen pÄ investerat kapital kan förÀndras med en Àndrad kapitalstruktur. Fallstudien bestÄr av en metodtriangulering dÀr en intervju genomfördes med företagets VD samt att Ärsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frÄgestÀllning och för att kunna besvara frÄgestÀllningen togs en teoretisk grund fram dÀr element som företagsvÀrdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belÄningsgrad Àr nödvÀndig om SRK vill öka avkastningen pÄ eget kapital.
I fornforskarens krets : -En undersökning av relationer och möten i Föreningens för Nerikes folksprÄk och fornminnen verksamhet 1856-1887
This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt NĂ€ringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.
Ritningar och underhÄllsplaner pÄ bostadshus vid Aspa GÄrd
Ă
ret var 1942 dĂ„ egendomen Löfstad slott tillföll Svenska riddarhuset och Ăstergötlands Fornminnes? och Museiförening (nuvarande Ăstergötlands lĂ€nsmuseum). Den sista Ă€garinnan pĂ„ slottet, Emily Piper, testamenterade egendomen och ville med testamentet bevara slottet för att visa upp det för allmĂ€nheten som ett ?verkligt typiskt exempel pĂ„ ett adligt hem pĂ„ ett gammalt svenskt gods under 1800?talet?. I dag förvaltar företaget Linköpings skogstjĂ€nst egendomen som förutom slottet bestĂ„r nĂ„gra tusen hektar jord? och skogsmark samt 39 bostadshus och ett 60 tal olika ekonomibyggnader.
County Branding : En studie i kommuners marknadsföring mot företag
There is a mutual dependency between the business world and the country?s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.The thesis is formulated:How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?The goal of this study is:Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work.