Corporate Citizenship, Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, hÄllbarhet.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ sitt ansvar att nÄ upp tillkunskapsmÄlen i matematik. Vi studerar Àven vilken betydelse och effekt mÄlen har pÄ eleveroch lÀrare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkÀtundersökning har vi försökt tareda pÄ hur lÀrare och elever ser pÄ sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar Àr det av stor vikt att man kÀnner att det man gör harnÄgon betydelse. Med andra ord mÄste eleverna förstÄ att det Àr för de sjÀlva de lÀr sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till nÄgon annan och istÀlletunderkuva sig auktoritÀra bestÀmmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillÀgnatoss.De resultat vi kom fram till pekar pÄ att eleverna Àr medvetna om att de har ett stort ansvarvilket Àven lÀrarna hÄller med om, men att vissa elever vÀljer att inte ta detta ansvar.Det finns mÄnga svÄrigheter med att ta ansvar i Àmnet matematik och för att underlÀtta eleversansvarstagande sÄ har lÀraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar Àven pÄ stora brister nÀr det gÀller förklaringen och förstÄelsen av denationella mÄlen. MÄlen verkar inte idag som det Àr tÀnkt att de ska göra.

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

AbstractTitel: Diagnosing accountability, a study of accountability of UNT and DN?s medical journalism  ( Diagnos av ansvarstagande, en studie av accountability inom DN och UNT:s medicinjournalistik)Number of pages: 45 (59 including enclosures)Author: Alexandra JohanssonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication studies C Period: Fall 2008 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: To evaluate the quality of medical journalism in DN and UNT according to the theories of accountability and responsibility in the media.Material/Methods: The materials and methods used in this thesis are 14 articles from DN and 14 articles from UNT that have been analyzed according to the criterion set forth by Media Doctors, an Australian media accountability system.Main Results: The results showed that DN scored an average of 57% ?satisfactory? and UNT scored an average of 52% ?satisfactory? of Media Doctors rating scale. Strengths were an educational tone and an insightful review of the newest findings in the scientific community. Weaknesses were poor transparency and a tendency to neglect full disclosure of the scientific findings and sources. Focus was also show to be on research and not on information for potential patients.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

MÄnga företag integrerar idag en social och miljömÀssig aspekt i sin verksamhet, utöver vad som krÀvs enligt lag. Det har blivit viktigare för företag att visa sitt engagemang för att gynna hÄllbar utveckling samt att se till att mÀnniskor behandlas pÄ ett sÀtt som anses etiskt rÀtt. Detta i och med att företagens intressenter, till exempel kunder och aktieÀgare, blivit allt mer medvetna och stÀller större krav. Att arbeta med ett sÄdant ansvarstagande kallas för att arbeta med Corporate Social Responsibility, vilket förkortas CSR. CSR-arbete förekommer bland annat inom kosmetikabranschen dÀr det miljömÀssiga, sociala och etiska ansvaret stÄr i fokus, men Àven det ekonomiska Àr viktigt eftersom företaget ocksÄ har ett ansvar gentemot sina aktieÀgare.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

BakgrundJag har fÄtt i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag pÄ hur de skulle kunna anvÀnda sig av sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta ÄtgÀrder pÄ hur de kan anvÀnda sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag pÄ hur Sapa Profiler AB kan anvÀnda sig av sociala medier för att stÀrka sitt varumÀrke..

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.