Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är:- Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet.Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker.

By exposing their products in blogs, companies have the opportunity to reach out to hundreds of thousands of consumers daily. Instead of using conventional Internet advertising such as banners and ads, some companies chose to make use of product placement in blogs. By choosing to expose their products in blogs, companies use a medium that blog readers are familiar with and can relate to, and can thereby solicit customers for their products and brands.We will examine whether product placements in fashion blogs are an effective way for businesses to market themselves and their products. We measure this efficiency, by keeping a record of the sales of ten product placed garment and accessories that we have selected from four of the largest blogs in Sweden. The stores we examine sales of product placed goods in are volume brand stores such as Zara and H&M etcetera.

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebär informationsöverföring och detta ses inom sjukvården som en överrapportering där fokus är informationsutbytet. Att använda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsäkerheten stärks. Syfte: Syftet är att redogöra för intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvårdspatienter mellan varandra. Metod: Studien är en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med åtta intensivvårdssjuksköterskor fördelat på två grupper vid två olika tillfällen.

Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

För att beskriva vad vårdpersonal skall uppnå i vården av den döende personen används begreppet värdig död. Värdighet är ett brett begrepp innefattande många aspekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om vad som är en värdig död för patienten. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar, vilket resulterade i sex slutkategorier: Att patientens behov tillgodoses med bevarad kontinuitet: Att behandla patienter och anhöriga med respekt, autonomi och integritet: Att ha symtomkontroll men att avsluta livsuppehållande behandling: Att patienten accepterar den väntade döden: Att patienten dör i en lämplig miljö omgiven av andra: Att patienten får en fridfull död. Betydelsefulla faktorer i den värdiga döden handlar om god kommunikation och att omvård naden utformas efter patientens och anhörigas vilja och önskemål.

Uppsatsen som följer är en personalvetenskaplig studie av ett företag i förändringsarbete. Vårt övergripande forskningsintresse var att få kunskap om faktorer som leder till ett framgångsrikt förändringsarbete. Vi valde därför att studera en pågående kulturförändring i Abba Seafood, där vårt syfte var att undersöka hur företagsledning och mellanchefer beskriver, arbetar med och uppfattar förändringsprocessen. Den teori och tidigare forskning vi tog del av belyser följande områden: Förändringsarbete, att leda i förändring, förändringsmetoder med positiv inriktning och kommunikation/dialog. Som metod valde vi att arbeta med den kvalitativa ansatsen, som deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer.

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter.

Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medarbetare upplever och lär av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lärande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare på två olika lärosäten i Sverige har genomförts med hjälp av intervjutekniken @ography, vilket innebär intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jämställdhet upplevs som betydelsefullt. Det är även viktigt att medarbetare är delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara på samt att det finns utrymme för utveckling och lärande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer än sina egna arbetsuppgifter upplevs även som betydelsefullt.

I bakgrunden framkommer det att många anhöriga får axla en roll som vårdare i hemmet när deras anhöriga fått en stroke. Detta är för många en ny situation som innebär att de måste lära sig nya kunskaper men även att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en anhörig som har fått stroke. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.

I dagens samhälle har det blivit vanligare med att arbeta på geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig på samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta på geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp Värdregionskap för att finna eventuella förbättringsåtgärder. Genom öppna intervjufrågor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar på distans söktes svar på frågorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes närmaste chef som befinner sig på geografisk distans? Hur upplevs Värdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka åtgärder kan leda till förbättringar inom Värdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef på distans gav en känsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Produktplacering utvecklades som marknadsföringsform under 1920-30 talet inom amerikansk film. Från början var det ett sätt för lågbudgeterade filmer att slippa köpa in rekvisita till filmerna. Istället lånades produkter in vilket skapade en win-win situation där bolagen fick sina produkter exponerade samtidigt som filmbolagens kostnader minimerades. Det var inte förrän på 1980- talet som denna marknadsföringsform blev mer accepterad. Genom att produktplacera kan företag visa en produkts fördelar, hur produkten skall användas samt förknippa en produkt med en rollfigur eller en känsla, vilket skapar en viss image för produkten.Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka om produktplaceringar stärker ett varumärke eller inte.