Inläggning av perifer venkateter (PVK) är en vanlig rutin inom sjukvården. Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lägga in PVK, övervaka och dokumentera omvårdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK är flebit. Symtomen på flebit är lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan sträcka sig längs kärlet och som vid palpation kan kännas hårt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Varje år sköter Karolinska Universitetssjukhuset cirka 1,6 miljoner patientbesök och det är mycket viktig att patienten får rätt vård. Men tyvärr enligt Karolinska Universitetssjukhuset kvalitetsbokslut 2012, påvisas det att nästan var tredje ordination är felaktig, allt från preparat och styrka till dosering. För hantering av läkemedel använder sig Karolinska Universitetssjukhuset av det digitala patientjournalsystemet Take Care i nuvarande läge. För att förhindra att det blir fler felaktiga ordinationer, har detta examensarbete undersökt de olika problemen utifrån slutanvändarna, alltså läkarna och sjuksköterskorna som har med läkemedelssystem som de använder idag att göra. För att ta reda på de olika problemen, gjordes ett antal olika undersökningar, bland annat fältstudier, intervjuer, en enkät och genomgång av avvikelserapporter.När undersökningarna hade genomförts, föreslogs olika designlösningar som fungerar som rekommendationer av vad systemet bör ha med hänsyn till användbarheten, och samtidigt ge Karolinska Universitets sjukhus en viss kompetens om vad som behövs begära från leverantören.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag.

Jobbcoaching är ett yrke som ska ge service åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som försöker att komma ut på arbetsmarknaden igen. Enligt vår uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlängda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lärande då kandidaten får ta del av denna tjänst. Dock innebär denna tjänst att kandidaten själv ska lära sig att ta egna beslut, våga ta nya vägar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lärande och hur dessa två lärande förhåller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frågor: Ingår emotionellt- och praktiskt lärande i coachingprocessen, i så fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det är genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher på arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Under de senaste årtionden har intresset för tjänster som konkurrensmedel ökat och därmed intresset för tjänstekvalitet. Företag har oftast en traditionell syn på kvalitet och lägger störst fokus på vad som levereras i tjänsten och riskerar att försumma hur tjänsten levereras. Detta arbete har fokuserat på Poståkeriet Sverige AB och dess produktion av den nya palltjänsten Pallett plus. Pallett plus har sedan introduktion 2001-2002 expanderat kraftigt och i samband med detta har brister i tjänstens kvalitet upptäckts. Examensarbetets syfte var att studera hur Pallett plus kvalitet kan förbättras och hur tjänsten kan kvalitetssäkras.

Bakgrund: En intrahospital transport (IHT) är en förlängning av patientens fortsatta vård och därför en naturlig del av intensivvårdssjuksköterskans uppgifter, en uppgift som är förknippad med höga risker för patienten. Syftet: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av oförutsedda händelser i samband med IHT samt deras reflektioner på patientsäkerheten vid IHT. Metod: En pilotstudie genomfördes med en fokusgruppintervju bestående av fem intensivvårdssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fokusgruppen har erfarenheter av oförutsedda händelser som är av både system- och patientrelaterande art.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärarens arbete med åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa i årskurs f-6.  Vi ville ta reda på hur processer och rutiner såg ut när lärare i idrott och hälsa utformade åtgärdsprogram, vilken roll elev och vårdnadshavare hade, vilka åtgärder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen såg ut. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svårt att få intervjupersoner att ställa upp då många som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i åtgärdsprogram. Vi fick svar från 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av åtgärdsprogram inom idrott och hälsa. Avsikten är att lyfta fram de lärare i idrott och hälsa som skrivit åtgärdsprogram och hur de gör det.

Många missbrukare blir nyktra efter att ha varit på behandling och/eller självhjälpsrörelsemöten, såsom AA, där de arbetar utifrån riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förståelsen av programmet kan ses som ett livslångt lärande. Tidigare forskning har inte fokuserat på detta samband mellan lärande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts där fem nyktra beroende har berättat sin livshistoria och väg till en lång nykterhet. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter är fundamentala för nykterhet, såsom villighet, kapitulation och öppenhet för förändring.