Sök:

Sökresultat:

1634 Uppsatser om Förenklade rutiner - Sida 43 av 109

BipolÀr sjukdom : Konsten att vara stark nÀr man Àr svag

Att leva med bipolÀr sjukdom innebÀr ett stÀndigt förÀnderligt stÀmningslÀge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebÀr svÄrigheter att utföra vardagliga sysslor och upprÀtthÄlla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolÀr sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolÀr sjukdom Àr: att kartlÀgga och undersöka hur det Àr att leva med bipolÀr sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnÄ en drÀglig levnadsnivÄ trots ett svÀngande stÀmningslÀge. För att kunna utföra denna studie har enkÀter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvÀmlighetsurval.

IT-klassrummet

I uppsatsen undersöks gymnasielÀrares relation till IT och lÀrande och hur deras synsÀtt befrÀmjar IT-inlÀrning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat pÄ att datorer borde anvÀndas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att anvÀnda datorer. Mitt kÀllmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. DessvÀrre stödjer inte lÀrsituationen IT-anvÀndningen ÀndÄ.

Med modersmÄl i moderna sprÄk - en fallstudie av tre elever

I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

Med modersmÄl i moderna sprÄk, en fallstudie av tre elever

I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

IntÀktsredovisning & kassaregister i restaurangbranschen : - vad Àr god revisionssed?

Studiens syfte Àr dels att faststÀlla vilken granskning respondenterna anser nödvÀndig för att god revisionssed ska beaktas vid granskningen av restaurangbolags intÀktsredovisning, med fokus pÄ kassaregistret, och dels att stÀlla samman ett granskningsprogram för hur kvalificerade revisorer bör granska bolag med restaurangverksamhet för att uppfylla kravet pÄ god revisionssed. Studien har dÀrmed bÄde ett explorativt och ett normativt syfte. För att besvara syftet har en kvalitativ, induktiv studie genomförts dÀr personligt kunskapande samtal med fem kvalificerade revisorer, en skatterevisor och deltagandet pÄ ett seminarium, utgjort kÀrnan. VÀsentlig information frÄn respondenterna och frÄn seminariet har sedan presenterats och legat till grund för analys och för det utarbetade granskningsprogrammet. Resultatet visade att en omfattande granskning bör göras.

En utvÀrdering av Staffanstorps centrum : Hur blev det efter ombyggnationen?

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

??man kan inte prata med sin mamma om allt?? ? En intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal i samband med en abort

TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

Levande likabehandlingsplan

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

Skolans krishantering : Om elevers plötsliga bortgÄng

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning pÄ elevers bortgÄng och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet tÀcker Àven beredskapsplaner och hur sorgearbete gÄr till i skolan. Examensarbetets fokus Àr pÄ Ärskurserna förskoleklass till och med sjÀtteklass.Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna stÀlldes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan tvÄ av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

FÀltstudier av produktionstidplan pÄ Kv. SolÀgget

Under drygt tvÄ mÄnader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. SolÀgget följts för att med utgÄngspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker frÄn det planerade, dÀr frÀmst förseningar var intressanta.Kv. SolÀgget genomförs pÄ generalentreprenad Ät JM AB och följer sÄledes de arbetsmetoder som anvÀnds inom JM AB. En vÀsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad Àr att JM Entreprenad inte Àr lika vÀl inkörda pÄ gÀllande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare Àr. Genom att i tidigt skede sÀtta in ytterligare resurser Àn vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fÀltstudie uppnÄ en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprÄng pÄ upp till tvÄ veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hÄrda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgÄngspunkt i vikten av att Ästadkomma en vÀl utarbetad planering inför produktionsstart och pÄ sÄ sÀtt i ett tidigt skede ta stÀllning till möjliga faktorer som kan komma att pÄverka avstÀmningarna mot produktionstidplanen pÄ ett negativt sÀtt..

Synkronisering av GIS-objekt och tillhörande attributdata mellan en persondator och en handdator för Ätkomst, insamling och förÀndring i fÀlt.

Ett befintligt tekniskt system för parkförvaltare omfattar GIS-objekt i en geodatabas och deras attribut i en separat databas. Syftet med detta arbete har varit att systematisera förflyttningen av data frÄn dessa tvÄ kÀllor pÄ PC:n till en kÀlla pÄ en handdator för Ätkomst, förÀndring och insamling i fÀlt, för att sedan uppdatera de tvÄ skilda datakÀllorna vid Äterkomst till PC:n. För att Ästadkomma paketeringen transformeras GIS-lagret frÄn geodatabas till shapefil format vars tillhörande attributfil utökas med fÀlt och data frÄn attributdatabasen. Ett egendefinierat formulÀr har skapats för attributredigering pÄ handdatorn. Befintliga verktyganvÀnds i fÀlt för att utföra funktioner som nykartering eller förÀndring, vilka kategoriseras med olika koder.

Första tiden i förskolan? Sex pedagogers erfarenheter om inskolningar i förskolan

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gÄ till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli sÄ bra som möjligtfinns inskolning att tillgÄ som Àr en introduktionstid in i verksamheten. NÀr ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hÀnsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att pÄ bÀsta sÀtt bemöta barnet.SYFTE: Syfte Àr att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 Är pÄ sex olikaförskolor kan gÄ till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger frÄn förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgÄr att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska fÄ en trygg start i förskolan. Trygghet Àr nÄgot sompoÀngteras som viktigt under inskolningen.

Screening av nutritionsstatus hos kritiskt sjuka : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

TillÀmpningen av hygienrutiner pÄ Àldreboenden : -En litteraturstudie

Bakgrund. Antalet Ă€ldre som bor pĂ„ Ă€ldreboenden ökar. Äldre drabbas lĂ€ttare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvĂ€gen Ă€r via hĂ€nderna och för att de Ă€ldre inte ska utsĂ€ttas för lidande i onödan, sĂ„ spelar vĂ„rdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien Ă€r en av de effektivaste Ă„tgĂ€rderna.Syfte.

INFORMATION OCH FÖRBEREDELSER I MATNINGSSITUATION PÅ VÅRDAVDELNING AV SOMATISK KARAKTÄR

Studien visade hur patienter med funktionsnedsÀttningar förbereds inför en matningssituation pÄ en somatisk vÄrdavdelning, som Àven omfattar vÄrd-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, Àr viktigt dÄ det har stor inverkan pÄ mÄltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fÄtt tillrÀckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, Àn de som inte fick nÄgon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. VÄrdpersonalen pÄ avdelningen dÀr observationerna genom-fördes tog i stort sÀtt hÀnsyn till de grundlÀggande vÀrderingarna som Äterges i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->