Arbetsmiljöverket gav år 2009 kommun K anmärkning för bristande rutiner beträffande årlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete från HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom området och har eftersträvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, även om sjukfrånvaron har bedömts som låg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom äldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vårdbiträden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjänstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatsträffar på den operativa nivån och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande återkopplingar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare.

Examensarbetet utfördes på företagets produktionsanläggning, där det produceras kundspecifika butiks- och restauranginredningar i mindre skala. Företaget har expanderat snabbt och relativt nyligen startat upp sin produktionsanläggning, vilket innebär att det finns goda förutsättningar för en god och mycket gynnsam framtida produktion men företaget är inte riktigt där än. Brister i både kommunikation, projektledning och konstruktion kan ses som några av grundorsakerna till de egentliga stora problemen i och under produktion.Syftet med examensarbetet är att analysera och kartlägga grundorsakerna till detta, samt ta fram förbättringsförslag som kan leda till att uppnå de framtida målen.Några förbättringsförslag har arbetats fram med hjälp av olika Lean verktyg, några exempel på dessa är rutiner och mallar för konstruktion. Dessa förslag har även testats på skarpa projekt och gett goda resultat både under projektets gång men även i efterhand vid utvärdering..

För att bli framgångsrik idag måste en organisation kunna ta tillvara på och förändra sig utifrån de förutsättningar som omvärlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsättningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer är det många organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot ständigt ökade krav kan i längden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan då bidra till att minska de påfrestningar som lätt uppstår i en multiprojektorganisation.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten.Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden.Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den..

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

Syftet med vår uppsats är att få fördjupade kunskaper om hurbiståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever och betraktar våld inära relationer bland äldre utifrån sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra äldre riskerar att utsättas för våld och att många fallaldrig upptäcks. Vår undersökning har en hermeneutisk ansats och är avdeskriptiv karaktär. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdär fem biståndshandläggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och ålderism. Några av slutsatserna från vår studieär att de fem informanterna uttrycker svårigheter dels i att upptäcka våldet,dels i att ta upp frågan som kan vara känslig eller att man säkert vill fåbekräftat att det verkligen förekommer våld innan det förs på tal..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vårdpersonalen på ett äldreboenderesonerar kring äldres behov av aktivitet och social samvaro. I arbetet undersöks hurvårdpersonalens rutiner ser ut och hur social samvaro och aktivering prioriteras för deäldre. Jag använt mig av tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer och tre teorier ?disengagemangsteorin, aktivitetsteorin och signifikanta andra för att svara påfrågeställningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med tre personer som arbetar på ettäldreboende fann jag att respondenternas svar överensstämmer med tidigare forskningbeträffande att aktivering och social samvaro är viktigt för de äldre.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Fårproduktion är en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion ställer högre krav på smittskydd och åtgärder för att förhindra smittor att komma in i besättningen. Förekomsten av en smitta i en besättning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utsträckning, ställas allt högre krav från allmänheten på producenterna rörande smittskydd med tanke på de senaste utbrotten i världen av fågelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vårt arbete undersökt smittskyddstänkandet hos fårklippare i Sverige idag och frågat ut några av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkätkaraktär.

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.