Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

För oss kostekonomstudenter Àr skolmat ett aktuellt och Äterkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras nÀringsmÀssigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. OmrÄden som belyses i bakgrunden Àr barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder bestÄende av semistrukturerade intervjuer och nÀringsvÀrdesberÀkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut nÀringsmÀssigt och hur ansvariga tÀnker vid planeringen. Matsedlar för en vecka frÄn fem olika omrÄden nÀringsberÀknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive omrÄde som nÀringsberÀknas.

 Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen Ă€garlĂ€genhet och de befintliga Ă€gandeformerna bostadsrĂ€tt och smĂ„hus. En komparation har gjorts mellan dessa tre Ă€gandeformer gĂ€llande juridiska och ekonomiska frĂ„gor. VĂ„ra nordiska grannlĂ€nders Ă€garlĂ€genheter har ocksĂ„ undersökts. ÄgarlĂ€genheten Ă€r enligt lagstiftaren ett "radhus pĂ„ höjden", det vill sĂ€ga en lĂ€genhet i ett flerbostadshus som betraktas sĂ„ som ett smĂ„hus. För att undersöka Ă€garlĂ€genheten har den rĂ€ttsvetenskapliga metoden anvĂ€nts. Litteratur inom omrĂ„det har behandlats med propositionen till lagĂ€ndringarna gĂ€llande Ă€garlĂ€genhet (2008/09:91) som frĂ€msta grund. Skillnaderna mellan bostadsrĂ€tten, smĂ„huset och Ă€garlĂ€genheten varierar beroende pĂ„ sakfrĂ„ga.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Det svenska sprÄket ska finnas tillgÀngligt för alla som bor och verkar i Sverige. DÀrförÀr det viktigt att det finns lÀttlÀsta alternativ för dem som har svÄrighet att lÀsa svensktext. Detta arbete bygger vidare pÄ att visa att det Àr möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lÀttlÀsta. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som Àr ett verktyg för automatisk omskrivning till lÀtt svenska. CogFLUXinnehÄller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lÀttlÀst svenska.Omskrivningarna görs med hjÀlp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och Àven en ny modul förhantering av synonymer.

En ny strandskyddslag trÀder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram Àr att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler Àr pÄ vÀg att urholkas. StrÀnderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att fÄ ett förstÀrkt skydd medan lÀttnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar pÄ landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att fÄ ansvar för upphÀvande och dispens frÄn strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrÄgorna blir en naturlig del av den kommunala samhÀllsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse omrÄden som kommer att bli aktuella för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Uppsatsens syfte Àr att besvara frÄgor stÀllda av Trafikverket. Dessa frÄgorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av vÀg och jÀrnvÀg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar Àven en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrÄdsförfarande och upprÀttande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som fÄr göras frÄn en arbets- eller jÀrnvÀgsplan. Undersökningen bygger pÄ studier av lagstiftning, propositioner, rÀttsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgrÀnsats pÄ sÄ sÀtt att relevant lagstiftning i miljöbalken och vÀg- och banlagen till största del har studerats.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies? size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies.

Det finns mÄnga smÄ och medelstora familjeÀgda aktiebolag i Sverige och delÀgare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina Àgarpositioner i företaget mot oönskade förvÀrv frÄn nya Àgare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och bÄde Àger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebÀr att dessa i högre grad Àn andra Àr beroende av dess resultat. DelÀgare i dessa företag önskar i de flesta fall att Àgandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer intrÀffa i vilket ett skydd mot oönskade förvÀrv Àr motiverat. En Àgare kan önska avyttra sin Àgarandel, genomgÄ en Àktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.

I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende pĂ„ deras samspel med det omgivande samhĂ€llet. Undersökningens huvudsakliga kĂ€llor utgörs av bevarade medeltida brev frĂ„n 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar pĂ„ flera sĂ€tt. Enligt breven skedde det frĂ€mst pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att fĂ„ bli begravda dĂ€r. Även rikets kungar, lokala biskopar samt pĂ„var har varit i kontakt med  klosteranlĂ€ggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahĂ„llit information och givit förmaningar.

I det hÀr arbetet Àr syftet att lÀra mer om lÀrares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. BÄde förebyggande arbete och kortsiktiga tillvÀgagÄngssÀtt som olika lÀrare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns Àven syftet att undersöka hur man som lÀrare kan fÄ hjÀlp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstÄr med elever som utmanar skolan.Arbetet innehÄller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lÀrare. Sex lÀrare i som arbetar i Ären 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvÀmlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lÀrarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.