Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsÀgelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur lÀraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte Àr bÄde ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjÀlp av ett observationsschema bestÄende av fyra förutbestÀmda kategorier. Observationerna har Àgt rum pÄ tvÄ olika skolor. Tre av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i södra Stockholm och tvÄ av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i centrala Uppsala.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod anvÀnds och reglerna undersöks med hjÀlp av praxis frÄn AktiemarknadsnÀmnden och Stockholmsbörsens disciplinnÀmnd samt genom intervjuer med personer frÄn olika delar av finansbranschen.

 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.

Denna uppsats har utgÄtt frÄn de konflikter som uppstÄtt nÀr WTO:s regelverk, som via negativ harmonisering försöker bryta ner handelsbarriÀrer och frÀmja frihandel, kolliderat med lagstiftande ÄtgÀrder hos WTO-medlemmarna som kan ha helt andra intressen. I REACH har denna kollision synliggjorts i och med att WTO-medlemmarna har haft skarpa invÀndningar mot förordningen i TBT-kommittén. Syftet med uppsatsen har varit att pröva om dessa invÀndningar inneburit att det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT. Detta har lett till att följande frÄgestÀllningar har valts: (1) Vilka regler i REACH kan tÀnkas strida mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT? (2) Om det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT, kan de rÀttfÀrdigas av de undantagsregler som finns i de bÄda avtalen?Metodvalet har inneburit studier av internationella avtal, rÀttsliga dokument, mötesprotokoll och doktrin i syfte att besvara frÄgestÀllningarna.

Den hÀr rapporten handlar om bygglov, vad det Àr och vad som behövs för att fÄ bygglov i Haparanda kommun. Jag beskriver vilka handlingar som behövs och ger exempel pÄ hur de kan se ut. Jag tar Àven upp olika regler över vad som gÀller för olika ritningstyper.De handlingar som krÀvs för att fÄ ett bygglov i Haparanda Àr:- Ansökningsblankett- Situationsplan i skala 1:500 eller 1:1 000- Planritning i skala 1:100- Fasadritningar i skala 1:100- Sektionsritning i skala 1:100- Uppgift om kontrollansvarig.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.

MĂ„nga smĂ„företagare har svĂ„rt att hĂ€nga med i skattereglernas snĂ„riga vĂ€rld. Vilka regler gĂ€ller för mitt företag, vilka förĂ€ndringar har skett i Ă„r och vad gĂ€ller vid anstĂ€llning Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gestĂ€llningar som smĂ„företagare mĂ„ste stĂ€lla sig. Skattereglerna förĂ€ndras stĂ€ndigt. Det ska bli lĂ€ttare att starta företag, lĂ€ttare att driva och utveckla företag. ÄndĂ„ upplever mĂ„nga företagare att reglerna blivit mindre lĂ€tthanterliga under de senaste Ă„ren.Uppsatsen kommer att beröra enskilda nĂ€ringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva omfattningen av de skatteregler som gĂ€ller i Sverige för enskilda nĂ€ringsidkare.

Aktiebolagsformen vÀxte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gÀllande lagstiftningen pÄ omrÄdet, aktiebolagslagen (2005:551), Àr den sjÀtte i raden. 2006 pÄbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehÄllande förslag pÄ regelÀndringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det Àven en lagrÄdsremiss med förslag pÄ regelÀndringar. Denna uppsats har behandlat dessa tvÄ förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutstÀllande publicerades det en proposition, prop.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den hÀr uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de ÄtgÀrder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingÄ ett ramavtal avseende varor, tjÀnster eller byggentreprenader. BestÀmmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den hÀr uppsatsen har perspektiven igÄr, idag och imorgon dÀrför tillÀmpats för att klargöra dessa bestÀmmelser samt för att ge viss kunskap om rÀttsomrÄdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfÀrdades redan under slutet av 1800-talet.

Bakgrund: Genom lÀkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för lÀkemedel frÄn staten till landstingen med syfte att dÀmpa de skenande lÀkemedelskostnaderna. I dagslÀget Àr det patientavgifterna och förskrivningen av lÀkemedel som landstingen kan pÄverka. Om förskrivningen ska Àndras för att minska kostnaderna Àr det lÀkarna som mÄste pÄverkas till att Àndra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur lÀkare möter krav pÄ ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de tvÄ stora hÀndelser som kom att prÀgla utvecklingen av svensk miljörÀtt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrÀtten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pÄgÄr fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag Àr gÀllande rÀtt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller vÄra gemenskapsrÀttsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan Àven intilliggande rÀttsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av bÄde nationella och gemenskapsrÀttsliga regler pÄ omrÄdet.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstÄ barns uppfattningar av att lÀra sig att lÀsa och skriva. I vÄr vetenskapliga förankring beskriver vi dessa tvÄ perspektiv. Intervjustudien Àr fenomenografiskt inspirerad, vilket innebÀr att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vÄrt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt Ätta barn som gick i förskoleklass och i skolÄr 1 eller 2. För att kunna besvara vÄra forskningsfrÄgor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.VÄrt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lÀr sig att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig bokstÀver, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig olika regler, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀsa, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig bokstÀver samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig olika regler.Dessutom visar vÄrt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lÀr dem att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa pÄ egen hand samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstÄ barnens uppfattningar utifrÄn ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..