Inom prehospital omvÄrdnad stÀlls krav pÄ att sjuksköterskan som Àr patientens första lÀnk i vÄrdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt kÀnner till vilka hjÀlpmedel som kan anvÀndas i mötet med personer som har nedsatt förmÄga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vÄrd kan bedöma och lindra smÀrta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smÀrtlindring av dementa Àr starkt eftersatt men som vÄrdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgÄ frÄn att dementa kÀnner samma smÀrta som icke dementa trots att smÀrtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjÀlp för att försöka skatta smÀrtan hos dementa patienter finns ett stort antal smÀrtskattningsverktyg med varierande anvÀndbarhet.

Syftet med litteraturstudien var att kartlÀgga sjuksköterskans och patientens syn pÄ egenvÄrd vid typ tvÄ diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt anvÀndes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar lÄg till grund för resultatet.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm Ă€r vanliga Ă„kommor hos mĂ€nniskor i det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna pĂ„verkar hela mĂ€nniskan inte bara den fysiska kroppen. FĂ„ studier har fokuserat pĂ„ mĂ€nniskors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur mĂ€nniskor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Bakgrund: Att erhÄlla en perifer venkateter (PVK) Àr idag en rutinmÀssig ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrden. Risken för infektion anses som liten, men trots det intrÀffar allvarliga komplikationer , varav en Àr tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt anvÀndes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika omrÄden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat pÄvisades nÀr det gÀllde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att beskriva hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal. LÄngvarig smÀrta kan vara svÄrbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smÀrtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den hÀr systematiska litteraturstudien inkluderades medelÄlders patienter mellan 44-64 Är med lÄngvarig smÀrta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn ett induktivt arbetssÀtt dÀr sju kvalitativa veteskapliga artiklar anvÀndes. Patienter med lÄngvarig smÀrta beskrev sex omrÄden; upplevelse av att bli missförstÄdd, att bli förminskad som mÀnniska, upplevelse av vanmakt, att vara till besvÀr, förvÀntningar pÄ ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vÄrden.

SammanfattningBakgrund:Syfte:Metod:Resultat:Resultatet visade att mÄnga upplevde respekt, professionalitet och sekretess frÄn sjuksköterskan och Àven upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade ocksÄ brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var ocksÄ ett resultat vi sÄg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rÀdslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krÀvs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande.

NÀr mÀnniskan befinner sig i svÄra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmÄga att svikta i de stunder dÄ det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, dÀrför Àr det viktigt att hopplösheten synliggörs sÄ att hoppet kan frÀmjas. För patienter som lider av cancer Àr stöd frÄn omgivningen en viktig del i att frÀmja hoppet. Genom att ha ett hÀlsofrÀmjande och individanpassat vÄrdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet nÀring.

AimThe purpose of this study is to investigate whether there is scientific evidence that exercise and/or manual therapy can improve function, in terms of increased mobility and strength on shoulder impingement-like symptoms among athletes. Another aim is to investigate whether these interventions can reduce shoulder pain.MethodA systematic review was conducted in the databases PubMed, CINAHL, PEDro and Amed. A total of thirteen articles were selected for further review and compilation. They were then graded for level of evidence according to the PEDro scale and the Swedish Council on Technology Assessment (SBU).ResultsThe systematic review shows that there is strong scientific evidence that acupuncture and heat can reduce pain in athletes diagnosed with supraspinatus-tendiopathy. There is limited scientific evidence that exercise increases strength, limited scientific evidence that stretching increases mobility and insufficient scientific evidence that a combination of treatments, with both exercise and stretching, reduces pain and increases function in overhead athletes.ConclusionsExercise and manual therapy can reduce pain and/or improve function in terms of increased mobility and strength in athletes with shoulder impingement-like symptoms.

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar pÄ radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste Ären. Eftersom avdelningarna bestÄr av högteknologisk apparatur kan det vara en frÀmmande miljö som skrÀmmer barn. För att röntgensjuksköterskor bÀttre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vÄrd med hÀnsyn till deras Älder och utvecklingsnivÄ, behövs kunskap och förstÄelse för hur barn upplever röntgenundersökningar. Syfte: Syftet var att fÄ mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av Ätta kvalitativa artiklar som analyserades och stÀlldes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men ocksÄ vÀlbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rÀttigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och lekterapi.  Slutsats: Röntgenmiljön kan vara frÀmmande och skrÀmmande för barn.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Bakgrund: Förmaksflimmer Àr den vanligaste formen av hjÀrtrytmrubbning och förekommer hos 1-2% av befolkningen. MÄnga upplever bÄde oro och stress över sin sjukdom och att de saknar information och stöd för att hantera sin situation. Förmaksflimmer upplevs ofta ha negativ inverkan pÄ patientens livskvalitet. Syfte: var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, baserad pÄ 11 artiklar.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna i vÄrt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tillÀggsbehandling med cytostatika-, strÄl- och hormonell behandling Àr vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de fÄr adjuvant cytostatika- och strÄlbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

Bakgrunden till denna litteraturöversikt utgick frÄn handledningens möjligheter att utveckla sjuksköterskors professionella identitet och dÀrmed höja kvaliteten pÄ omvÄrdnaden. Sjuksköterskestudenter utgör de framtida försörjarna för god omvÄrdnad och Àr potentiella gynnare av handledningens avsikt och mÄl. Syftet med denna studie var att beskriva deras erfarenheter av handledning och reflektion. I översikten, vars avsikt Àr att sammanfatta den kunskap som finns inom ett specifikt omrÄde, ingick 22 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiernas fynd sammanstÀlldes till fyra slutgiltiga grupper som representerar denna studies resultat.

Bakgrund: I dagslÀget lever cirka 33 miljoner individer med HIV-infektion i vÀrlden, och hÀr i Sverige blir detta en allt större patientgrupp. HIV Àr en kronisk sjukdom och att drabbas innebÀr ofta en stor kris för patienten och de behöver sÄledes stort stöd och förstÄelse frÄn sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att beskriva HIV och AIDS-patienters upplevelser av vÄrdrelationer. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som efter analys ledde fram till tvÄ huvudkategorier. Resultat: De tvÄ huvudkategorierna var Lidande och Den goda vÄrdrelationen med tillhörande underkategorier.