Studiens syfte Àr att med hjÀlp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förÀndringar inom teknikÀmnet i Ärskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. FrÄgestÀllningen som det sökts svar pÄ i aktuell internationell forskning, Àr följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förÀndras för att öka teknikintresset hos flickor i Ärskurs 1-6, och i sÄ fall, varför och pÄ vilket sÀtt?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som Àr aktuella för Àmnet har valts ut för att ge en bred men ÀndÄ riktad sökning. Resultatet till studien Àr baserad pÄ tvÄ avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel Àr en metaanalys och fyra Àr forskningsstudier.

Bakgrund: Prostatacancer drabbar 9600 mÀn Ärligen i Sverige. Prostatektomi Àr en av behandlingarna dÀr urininkontinens Àr den vanligaste postoperativa komplikationen. Urininkontinens kan leda till psykiska, fysiska och sociala förÀndringar i mÀnnens liv.Syfte: Syftet var att beskriva mÀns upplevelser av urininkontinens efter en radikal prostatektomi.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes samt sökningar av vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Elva artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien.Resultat: Analysen ledde fram till tre teman; kÀnslomÀssiga reaktioner, strategier för anpassning samt bristande information. Emotionellt pÄverkade urininkontinensen mÀnnens upplevelse av kroppskontroll och skapade skamkÀnslor.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats lÀnge genom historien. Patienter med homosexuell lÀggning kan vÄrdpersonal och vÄrdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvÄrd, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr associerade med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna Àr etiskt granskade och har Àven kvalitetsgranskats utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning. Faktorerna pÄverkar bÄde positivt och negativt pÄ attityderna.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvÄrdnadsbehov anhörigvÄrdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsÄgs att evidensgradera dessa omvÄrdnadsbehov hos anhörigvÄrdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanstÀllning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter tvÄ granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar lÄg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande pÄ starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för mÄttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillrÀcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvÀrde för resultatet i denna studie. För att evidensbestÀmma resultaten anvÀndes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvÄrdares omvÄrdnadsbehov inom 3 omrÄden: avlastning för anhörigvÄrdare, stöd frÄn sjukvÄrdspersonalens sida samt information om demens.

Stress i vÄrden Àr ett aktuellt problem och innebÀr en ökad risk för psykisk och fysisk ohÀlsa hos omvÄrdnadspersonalen. PatientsÀkerheten och patienternas upplevelser av vÄrden blir lidande nÀr förekomsten av stress hos personalen Àr hög. MÄnga studier om stress i sjukvÄrden har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvÄrdspersonalen ses. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvÄrdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt dÀr aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Bakgrund: Tidspress Àr ett arbetsmiljöproblem som för sjuksköterskan kan leda till yrkesrelaterad stress med negativa konsekvenser för omvÄrdnadsarbetet och patientsÀkerheten.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av orsaker till tidspress och dess konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.Metod: Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som svarade an pÄ syftet. De databaser som anvÀnts för att finna artiklarna var Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier; ?orsaker till tidspress?, ?tidspressens konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete?, ?tidspressens konsekvenser för vÄrdkvalitet? och ?tidspressens konsekvenser för arbetsmiljön?. Resultatet visar att tidspress huvudsakligen orsakas av för fÄ yrkesverksamma sjuksköterskor vilket bidrar till en hög arbetsbelastning. De negativa konsekvenser som uppstod vid tidspress ansÄgs vara ett hinder i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en hudskada som uppkommer i förhÄllande till ihÄllande tryck som leder till att hud och vÀvnad skadas och det bildas sÄr pÄ utsatta stÀllen pÄ kroppen. SÄren Àr svÄrlÀkta och vÀldigt smÀrtsamma. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att ha trycksÄr och hur det inverkar pÄ deras upplevelse av livskvalitet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie och hÀr sökte vi systematiskt i olika databaser som CINAHL, PubMed, ELIN, PsycInfo och Google Scholar. Sex artiklar som stÀmde med syftet inkluderades.

Cancerrelaterad smÀrta Àr inget enhetligt begrepp, den kan ha bÄde nociceptiv (smÀrta frÄn sinnesceller i vÀvnader) och neurogen (skada eller störning i nerver) komponent. SmÀrta kan dessutom ha inslag av oro, Ängest och depression vilket förstÀrker smÀrtupplevelsen. PÄ detta sÀtt kan smÀrtan leda till dÄlig sömn, inskrÀnkt rörlighet, nedsatt koncentrationsförmÄga och social isolering. Syftet med studien var att systematiskt undersöka vilka effekter samt komplikationer akupunktur som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling har vid cancerrelaterad smÀrta. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie.

Förr eller senare drabbas alla mÀnniskor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sÄdana svÄra situationer pÄ egen hand eller med hjÀlp av familj och vÀnner. Dock kan mÀnniskor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermÀktiga kriser, dÀr professionell hjÀlp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svÄra situationer fÄ stöd av sjuksköterskor. Resultatet förvÀntades ge förslag pÄ vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde anvÀnda sig av.

Förr eller senare drabbas alla mÀnniskor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sÄdana svÄra situationer pÄ egen hand eller med hjÀlp av familj och vÀnner. Dock kan mÀnniskor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermÀktiga kriser, dÀr professionell hjÀlp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svÄra situationer fÄ stöd av sjuksköterskor. Resultatet förvÀntades ge förslag pÄ vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde anvÀnda sig av. Den metod som studien genomfördes med var en systematisk litteraturöversikt.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med förÀldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödÄtgÀrder sjuksköterskor kan anvÀnda för att hjÀlpa barn och ungdomar som inte mÄr bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, bÄde positiva och negativa aspekter. Bra relationer bÄde inom och utom familjen Àr viktiga för barnen vilket framkommer genomgÄende i arbetet. UmgÀngesförÀldern har en viktig roll för barnen.

PÄ vÄrdavdelningar Àr det vanligt att patienter inte fÄr sin sömn tillgodosedd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkade patienters sömn pÄ en vÄrdavdelning. Genom litteratursökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Swemed+ valdes 18 kvalitativa och kvantitativa artiklar ut till analys. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ specifika frÄgestÀllningar: vilka faktorer kan försvÄra patienters sömn pÄ en vÄrdavdelning samt vilka faktorer kan frÀmja patienters sömn pÄ en vÄrdavdelning. Resultatet visade att personalen behövde ökade kunskaper om sömn och ÄtgÀrder som förbÀttrar sömnen för patienterna.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.