Vatten Àr ett av grundelementen och Àr ett vanligt inslag i trÀdgÄrden som kan skapa ytterligare en upplevelse. DÀrför baseras studien pÄ vattenanlÀggningars efterfrÄgan hos privatpersoner. Studien riktar sig frÀmst mot trÀdgÄrdsingenjörer dÄ utbildningen inte innefattar detta Àmne. Som nybörjare inom branschen Àr det svÄrt att ha en uppfattning om vad som efterfrÄgas inom vattenanlÀggningar.Studien syftar till att utifrÄn anlÀggares och försÀljares synvinklar undersöka hur efterfrÄgan ser ut. Den grundlÀggande frÄgan Àr: Vad efterfrÄgar den genomsnittliga privata kunden för vattenanlÀggningar utifrÄn estetiskt perspektiv? För att besvara vÄra frÄgor startade vi med en litteraturomgÄng, och med litteraturen som utgÄngspunkt genomförde vi sedan ett antal intervjuer.

För ett regn med 10-Ă„rs Ă„terkomsttid och 10 minuters varaktighet kommer att fĂ„ en nederbördsökning pĂ„ 4 % enligt den modell som anvĂ€nds i P104 jĂ€mfört med modellen i P90 som anvĂ€ndes vid projekteringen. Om intensitets och varaktighetskurvor ritas upp med hjĂ€lp av regndata frĂ„n Uppsala, kommer det att medföra en nederbördsökning pĂ„ 24 % jĂ€mfört med P90. Ökningar mellan P90 och P104 kommer inte att göra att kapaciteten hos magasinen överskrids eftersom ökningen Ă€r sĂ„ liten. Dock sĂ„ tyder studierna pĂ„ att vattnet inte alls tar de vĂ€gar som har antagits vid projekteringen och som normalt antas vid dagvattenprojekteringar av detta slag. Det troliga Ă€r att större delen av den nederbörd som faller aldrig kommer att nĂ„ fram till dikena och infiltrera ner i dessa.Vid smĂ„ nederbördsmĂ€ngder kommer större delen av vattnet att infiltrera i stödremsan nĂ€ra asfaltskanten.

I dagens industrisamhÀlle anses projekt vara den arbetsform som lÀmpar sig bÀst förutvecklingsarbete. Det flesta företag stÄr inför stora beslut som kan hjÀlpa eller stjÀlpadem. Det Àr dÄ viktigt att organisationerna har en lÀmplig metod för beslutsfattaren attfölja nÀr det gÀller att vÀlja vilka projekt som skall genomföras. Denna studie strÀvar efter att ge smÄföretagarna en ny insyn pÄ hur projekt-prioriteringkan ske effektivare och med mindre risktagande för att hjÀlpa företagen nÄ engynnsammare tillvÀxt. Studien Àr riktad till smÄföretagare inom IT-branschen dÄ det under en förstudieframkommit att de arbetar enligt gamla modeller.

MÄlet med det hÀr arbetet Àr att se bortom de senaste Ärens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet bestÄr av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer Àven en analys av bilden som glasbruken ger av sig sjÀlva mestadels med hjÀlp av internet. Dagens glasindustri Àr smÄskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvÀgar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel pÄ hur man kan fÄ avsÀttning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult.

SammanfattningForskning kring styrning av smÄ företag har lÀnge varit ett förbisett omrÄde inom det företagsekonomiska fÀltet. Den senaste tiden har utvecklingen gÄtt mot en allt mer tjÀnstedominerande marknad. Ett omrÄde inom tjÀnsteföretag, Àr kunskapsintensiva företag dÀr nÄgon form av utbildning Àr ett krav för de anstÀllda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvÄra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag.

Det har riktats mycket kritik mot snabblÄneföretagens tillvÀgagÄngssÀtt att lÄna ut pengar. Antalet obetalda snabblÄn har ökat och allt fler personer skuldsÀtter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik frÄn Är 2012 har antalet betalningsförelÀggande angÄende snabblÄn ökat till 53 709 Àrenden, vilket Àr en ökning med 62 % jÀmfört med Är 2011. Trots att det har införts krav pÄ att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblÄneföretag varnats av Konsumentverket för bristfÀlliga kreditprövningar.Studiens syfte Àr att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblÄn. För att skapa en helhetsbild av bristfÀlliga kreditprövningar och Äterbetalningsproblem har snabblÄneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts.

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och lÄga priser, de mÄste dÀrför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vÄrden.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende pÄ sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

Byggbranschen befinner sig i dagens lÀge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt sÀtt att bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt sÀtt att bygga och projektera. FrÄn att anvÀnda ?ointelligenta? 2D-modeller börjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller dÀr information som rör hela byggnadens livscykel anvÀndas i större omfattning. Branschen gÄr mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgÀnglig pÄ ett och samma stÀlle, genom en gemensam IT-plattform för branschens aktörer och intressenter samt genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett sÀtt att göra en sÄdan plattform möjlig Àr med hjÀlp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som Àr ett oberoende filformat som ska kunna lÀsas oavsett digital programvara. För projektörerna i branschen utvecklas stÀndigt olika program för ÀndamÄl som möjliggör att sÄ mycket information som möjligt samlas i en och samma fil.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

AnstÀllningsbarhet anses vara av vÀrde för flera intressenter, dÀribland samhÀllet, företagen och individen. VÄrt examensarbete behandlar anstÀllningsbarhet för studie- och yrkesvÀgledare. Vi har uppmÀrksammat att konkurrensen om vÀgledningstjÀnster Àr hÄrd i SkÄne. Vi Àmnade dÀrför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvÀgledare, eller annan aspirant till vÀgledningstjÀnster, anstÀllningsbar. Vi begrÀnsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvÀgledare att bli kallad till just anstÀllningsintervju, för vÀgledningstjÀnster.

Syftet med studien Àr att reda ut vilken roll strategierna Buzz och Event marketing har i PR-branschen idag samt hur de strategiska kommunikatörerna och mÄlgruppen förhÄller sig till dem. Studien undersöker ocksÄ de behov och möjligheter strategierna i kombination har och ska pÄ sÄ sÀtt generera ny kunskap till grund för strategiernas fortsatta utveckling..

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.

Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.

Bakgrund: Musikindustrins tillvÀxt under det senaste decenniet har varit starkt influerat av digitaliseringen över internet. Nedladdningen av musik, övergÄngen frÄn en konkret produkt till en immateriell tjÀnst och stÀndigt förÀndrade beteendemönster hos musikanvÀndare i den digitala miljön har resulterat i en hel del problematik för leverantörer och distributörer samt föranlett stora ekonomiska förluster. Men förÀndringarna har ocksÄ gynnat och bidragit till nya affÀrsomrÄden och möjligheter för musikindustrin. Internets genombrott och den snabba teknologiska utvecklingen har skapat en hÄrdare konkurrens inom branschen, och företagen mÄste dÀrför hitta nya sÀtt att omfamna webben som en ny och kraftfull marknadskanal samt dra nytta av de möjligheter som det innebÀr för försÀljning och distribution av digital musik.ForskningsfrÄgor: Hur arbetar musikindustrin med digital marknadsföring och vilka digitala plattformar anvÀnds för att marknadsföra sig pÄ?Hur har den digitala reformen inom musikbranschen pÄverkat marknadsföringen för de olika aktörerna i branschen och hur arbetar de idag för att nÄ ut till konsumenterna?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur den teknologiska utvecklingen har pÄverkat den digitala marknadsföringen i dagens musikindustri.Metod: Studien Àr genomförd i kombination av en flerfaldig forskningsmetod dÀr ett kvantitativt betraktelsesÀtt har anvÀnts för att styrka kvalitativa resultat och tvÀrtom.

Hur stÀmmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrÄn de styrdokument som utbildningen Àr uppbyggd av och hur representanter frÄn nÀringslivet ser pÄ vad som krÀvs av nyutbildade kockar. Undersökningen Àr genomförd enligt en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar pÄ att skolan och branschen till stor del har tvÄ olika synsÀtt av de krav och kunskaper som stÀlls pÄ nyutbildade kockar..