Kandidatuppgiften som vi blev tilldelade innefattade utmaningen att bygga en tillbyggnad till en mycket historisk byggnad i centrala Stockholm. Den existerande byggnaden, som stÄr i behov av en tillbyggnad, huserar Nationalmuseum. Museet var frÄn början en gest till folket att fÄ ta del av den kungliga konstskatten. Idag fyller museet inte bara de kungliga samlingarna utan all form av nationell konst och design frÄn lÄngt bak i tiden fram till modern tid.  Dessutom innehÄller byggnaden en administrativ avdelning med administrativ personal samt magasin och ateljéer. PÄ grund av mÀngden konst och ökade krav pÄ arbetsmiljö och sÀkerhet sÄ behöver man nu bygga ut.

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primÀra vÄrdnadsgivare, och har ocksÄ kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kÀrleksrelationer. ?Experiences of Close Relationships? (ECR) Àr ett sjÀlvskattningsinstrument som mÀter vuxenanknytning, och som anvÀnds i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ?Erfarenheter av NÀra Relationer? (ENR) och dess psykometriska egenskaper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr följande:- Hur ser eleverna att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?- Vad skulle eleverna vilja lÀra sig mer om i undervisningen om hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?- Vad Àr hÀlsa, enligt eleverna?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie genomförd pÄ en skola belÀgen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i Äk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osÀkerhet kring vad hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa Àr. Trots att eleverna har haft samma lÀrare i Àmnet under de senaste tre Ären sÄ Àr eleverna oeniga vad gÀller vilka moment som inkluderar hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Syften med studien har varit att beskriva populationen unga socialbidragstagare med hÀnsyn tagen till faktorer som Älder, kön, boende, nationellt ursprung, utbildningsnivÄ, arbetserfarenhet och bidragshistoria i en kommun i den norra delen av Stockholms lÀn, samt att redogöra för socialtjÀnstens arbete med den aktuella gruppen. Datainsamlingen genomfördes i JÀrfÀlla kommun under vÄren 2006. En registerstudie och en enkÀtundersökning genomfördes kommunen för att samla in data kring klienterna.Undersökningsgruppen omfattas av 292 individer. Resonemang om socialarbetarna som grÀsrotsbyrÄkrater förekommer i studien. Resultatet visar pÄ att den största delen av klienterna som kommer i kontakt med socialtjÀnsten i JÀrfÀlla har arbetsmarknadsrelaterade problem, andra problem som förekommer Àr psykiska hinder och missbruk.

Varför vi valt att rikta in oss pÄ Grön IT Àr för att det Àr ett relativt okÀnt begrepp som berör ett vÀldigt aktuellt Àmne, klimatfrÄgan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet dÄ det var mÀrkbart hur stor Àmnets kunskapsskillnad var mellan de tvÄ myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien Àr baserat pÄ intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att fÄ insikt i hur lÄngt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jÀmföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi faststÀlla att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevÀrt i bÄde kunskap och arbete och att den myndighet som kommit lÀngre i sitt arbete mot en grönare IT sparar bÄde pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika lÄngt.

The aim of this thesis is to, through an empirical study ofthe social tags in the City of Stockholm libraries? OPACwith critical discourse analysis, examine the social tags?linguistic design, usability, and communicative potential? all in relation to the context. It is a linguistic study andit is important to take into account that the tags are extremelyshort texts ? single-word-texts. My starting-pointis that the tags are a form of utility texts.What I find is that a clear majority of the tags are nounsand function as index terms, but that there are differencescompared to authorized index terms.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.

Syfte: I denna studie har vi undersökt hur Tolv Stockholm anvÀnder sig av sinnesmarknadsföring för att skapa en upplevelse och om det har den önskade effekten pÄ besökarna.Metod: Denna kvalitativa studie baseras pÄ primÀr och sekundÀr data. Vi har intervjuat anstÀllda som jobbar bÄde pÄ och för Tolv Stockholm för att fÄ deras perspektiv. Sedan har vi utfört observationer för att avgöra om besökarnas upplevelser stÀmmer överens med Tolv Stockholms intentioner.Referensram: Tidigare forskning och teorier menar att sinnena spelar en stor pÄ vÄra upplevelser. Dessa kan pÄverkas av de som producerar upplevelserna genom till exempel belysning, musik och doft.Resultat & Slutsats: MÄnga av de sinnesintryck som Tolv Stockholm arbetar med fÄr den önskade effekten hos deras besökare. Vi anser dock att de har gjort en lite miss vad gÀller samspel av musik och belysning.

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

Tidigare forskning angÄende ungdomar och alkohol har fokuserat pÄ faktorer som vÀnner och olika variabler som t.ex. hur tillgÄng till alkohol pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat pÄ om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkÀtstudie genomfördes (N=89) pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn angÄende upplevelse av grupptryck nÀr det gÀller alkohol.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Priserna för bostadsrÀtter i Stockholms lÀn har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jÀmn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolÄnetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behÄlla förtroendet för kreditmarknaden.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utreda huruvida bolÄnetaket haft nÄgon effekt pÄ marknaden för bostadsrÀtter. I denna uppsats avgrÀnsas de eventuella effekterna till de geografiska omrÄdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och TÀby kommun.Vi har valt att ta hÀnsyn till ett flertal vÀrdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att pÄ sÄ sÀtt kunna se bolÄnetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut Àr Marknaden, Utbudet, EfterfrÄgan, RÀntorna, Finansieringen och FörvÀntningar.Med bakgrund av vÄr frÄgestÀllning har vi inhÀmtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vÄr slutsats.Vid en nÀrmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolÄnetaket har haft effekt men att denna Àr av olika omfattning beroende pÄ geografiskt omrÄde..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur effektiva privata vÄrdcentraler Àr, som har avtal med Stockholms lÀns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mÀtts förhÄllande till antal patienter, antal lÀkare och antal lÀkarbesök.Metod: Undersökningen har en deduktiv utgÄngspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts dÀr empiri har samlats in med hjÀlp av enkÀter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jÀmförs med motsvarande nyckeltal för friskolor.Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats Àr privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens.Empiri: Det empiriska avsnittet bestÄr dels av sekundÀrdata; SLL?s ersÀttningssystem, information frÄn tre vÄrdbolags och en friskolas Ärsredovisningar, dels av primÀrdata; enkÀtsvaren och resultatet frÄn intervjun.Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vÄrdcentraler Àr effektivare Àn friskolor gÀllande vinst i förhÄllande till lÀkare/lÀrare, men att de Àr mindre effektiva Àn friskolor gÀllande vinst i förhÄllande till patient/elev..