Hur förenar man pÄ bÀsta sÀtt tvÄ skilda funktionsprogram, privata och allmÀnna intressen pÄ en central plats i Stockholms citykÀrna?.

Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. BestĂ€llare var Stockholms Stad, SL och dĂ„varande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltĂ„gsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlĂ€ngas frĂ„n HagsĂ€tra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltĂ„gsstationen. En framtida spĂ„rvĂ€g syd (spĂ„rvagn) skulle fĂ„ en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersĂ€ttas av en bussgata utmed jĂ€rnvĂ€gen.

The hotel is located on Skatholmen in the archipelago of Stockholm, VÀrmdö county. The hotel building has an open structure characterized by hospitality and the nature outside. The rooms have stunning views of the island landscape and lush forest. With biodiversity and valuable nature in mind, the building has been designed with a structure that should not be too intrusive in the surrounding landscape. The building is meant to blend into the dark silhouette of the island and to give a light footprint on the topography of the landscape.The use of well-chosen materials and similar design, both in plan and facade, creates a consistent building despite the building's somewhat playful expression.

There is a growing trend in the world, where cities compete with each other by building similar attraction to enhance the tourism at the destination. This competition often results in the opposite where the cities lose their authenticity. Stockholm on the other hand does have the possibility to offer its visitors Stockholm?s archipelago, which is a unique natural phenomenon that cannot be replicated. Stockholm is the most popular tourist destination in Sweden.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriÀr Àn att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan dÄ arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen sÄ att denne stannar kvar? Denna studie handlar om kÀnslomÀssigt engagemang, sÄ kallat affective organizational commitment, och Àr en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med Ätta förskolepedagoger/arbetsledare samt tvÄ anstÀllda inom Human Resources (HR) avdelningen pÄ Stockholms stad undersöktes kÀnslomÀssigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt kÀnslomÀssigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

En ny opera i Stockholms innerstad.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns nÄgra fÄ undantag och det Àr pensionÀrsorganisationerna. De Àr representerade i pensionÀrsrÄd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka ÀldrefrÄgor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn pÄ pensionÀrsrÄdens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser pÄ sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionÀrsrÄdet Àr eller bör vara. Valet föll pÄ Stockholms stadsdelsnÀmnders pensionÀrsrÄd.

Titel: Bilden av Sverige ? en studie av nyhetsvÀrdering i Rapport och Aktuellt.Författare: Sofia Schemmel och Anna ThorénUppdragsgivare: Sveriges Television ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Jan StridAntal ord: 18 076Syfte: Syftet Àr att undersöka Sverigebilden i Rapport och Aktuellts nyhetssÀndningar.Metod: En kombinerad kvantitativ innehÄllsanalys av nyhetsinslag och en kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras pÄ kodning av 627 nyhetsinslag i Aktuellt och Rapport vilket motsvarar 4 veckor samt 4 intervjuer med sammanlagt 6 informanterHuvudresultat: Studien visar att den ÀmnesmÀssiga och geografiska spridningen Àr ojÀmn i Rapport och Aktuellts nyhetssÀndningar. Resultaten visar att det förmedlas fÄ nyhetsinslag frÄn andra inrikesomrÄden utöver Stockholms lÀn och att dessa omrÄden Àven saknar samma Àmnesbredd som Stockholms lÀn innehar. Genomförda intervjuer belyser hur processer av nyhetsvÀrdering inverkar negativt pÄ den ÀmnesmÀssiga och geografiska spridningen.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda pÄ hur Stockholms VÀsterorts invÄnare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i Àr SpÄnga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna Àr Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis SpÄnga, dÀr enbart Mitt i VÀsterort-SpÄnga kommer ut.Vi Äkte ut pÄ fÀltet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. PoÀngen med undersökningen var att de tillfrÄgade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. DÀrför gjordes en utrÀkning med hjÀlp av invÄnarstatistik, dÀr vi kom fram till hur mÄnga mÀn respektive kvinnor i olika Äldersgrupper, som skulle tillfrÄgas.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

För den som vill fiska i Strömmen Àr det bara att ta sitt fiskespö och gÄ dit, fisket har varit fritt för allmÀnheten sedan 1436. Men sportfisket Àr inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen Àr inplanterad och hotar de naturliga fiskbestÄnden i lÀnet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..