Examensarbetet syftar till att inhÀmta kunskap om planering för cykeltrafik i stÀder och att identifiera problem som uppkommer nÀr andelen cyklister ökar i stÀderna. Framkomligheten och trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas pÄ en litteraturstudie dÀr kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhÀmtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i stÀder sökts. DÄ arbetet Àr en pilotstudie och saknar jÀmförelse i liknande format har Àven kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjÀlp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera pÄ cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och frÄn arbetet.

Segregation avser det rumsliga Ätskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar pÄ den etniska bostadssegregationen men syftar dÄ endast pÄ individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stÀmmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms lÀn och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsomrÄden dÀr överrepresentationen av individer med samma födelseland Àr relativt hög.

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Fritidshus i Stockholms södra skÀrgÄrd.

SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitårio de Lajeado ? RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes tvÄ andra examensarbeten inom samma omrÄden. Det Àr menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km frÄn atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi pÄ ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjÀmningsmagasin, en syrsÀttningsbassÀng samt sedimentering.

Den 1:a januari 2008 blev LÀrarhögskolan i Stockholm, pÄ grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat LÀrarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lÀrosÀte ansÄgs ge förbÀttrad kvalitet. Forskning har visat att det Àr mycket svÄrt att hantera den starkt negativa pÄverkan samgÄenden kan ha pÄ anstÀllda, sÄsom personalomsÀttning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anstÀlldas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lÀrosÀte undersöka attityder till och upplevelser kring samgÄendet med avseende pÄ kulturella och statusmÀssiga aspekter.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Studiens syfte Àr att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frÄgar om studenters prestationer bedöms olika pÄ grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillÀmpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi anvÀnder data bestÄende av betygslistor frÄn tre stora delkurser inom Àmnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som strÀcker sig frÄn höstterminen 2007 till och med vÄrterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrÄn studenternas efternamn.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Culture Management Cultural management administration producent KKE management.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att kartlÀgga den sjÀlvrapporterade fysiska aktivitetsnivÄn och föreskrifter av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvÄrdspersonalen pÄ vÄrdcentraler/ huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun.? Vilken erfarenhet har personalen pÄ vÄrdcentraler/huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun frÄn eget utövande av fysisk aktivitet?? I vilken utstrÀckning förskrivs FaR av personalen pÄ vÄrdcentraler/huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun?? Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter frÄn eget utövande av fysisk aktivitet och benÀgenheten till föreskrift av FaR?Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som delades ut till 29 olika vÄrdcentraler och huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkÀter delades ut personligen. 84 enkÀter skickades med post till 13 olika vÄrdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkÀter ut. Data bearbetades frÄn sammanlagt 94 enkÀter varav 56 hÀmtades och 38 returnerades.

2011 kom en ny lÀroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare lÀroplanen Lpo 94. Den nya lÀroplanen innehÄller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad frÄn Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett nÄgon förÀndring i lÀrarnas sÀtt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa tÀnker och arbetar kring simundervisningen inom Ärskurs 6-9 i nÄgra skolor inom Stockholms lÀn. För att utreda detta har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar;- Har lÀrarnas sÀtt att arbeta med simundervisningen förÀndrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lÀrarnas "simdidaktiska" övervÀganden ut?- KÀnner lÀrarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa i olika geografiska omrÄden inom Stockholms lÀn.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lÀrarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.