Sök:

Sökresultat:

1085 Uppsatser om Föreningen Balans - Sida 40 av 73

Att vara familjemedlem till en person med schizofreni : En litteraturstudie utifrÄn familjens perspektiv

Syftet var att utifrÄn familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillÀmpades till vald design, dÀr material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av bÄde kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom tvÄ kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförÀndring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gÄng var. KÀnslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades frÀmmande personlighet.

NÀr livet tog en vÀndning : En litteraturstudie om hur familjens livsvÀrld pÄverks nÀr ett barn drabbas av cancer

Cancer Àr ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje Är drabbas ett av 600 barn i vÀrlden utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumörer. Det Àr Ànnu oklart varför barn fÄr cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara Àrftlighet, miljögifter och strÄlning. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara barnet som stÀlls inför en förÀndrad livsvÀrld utan hela familjen pÄverkas.

TjÀnsteutveckling : en studie i tjÀnsteinnovation

Problem: Företaget AB arbetar med att mÀta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjÀlp av Mystery Shopping. Genom statistik pÄvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förvÀntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta Àr mycket svÄrt och mÄnga butiker har problem med att förbÀttra sina mÀtresultat. Företaget AB har som en reaktion pÄ detta pÄbörjat en tjÀnsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlÀtta butikernas arbete med att förbÀttra butikspersonalens förmÄga att förmedla service i kundmötet.   Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vÀgledande i lÀrande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie anvÀnds en kvalitativ ansats dÀr datainsamlingsmetoderna bestÄr utav intervjuer samt reflektionsformulÀr.Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hÄrda vÀrden i form av hÄrd kunskap och mjuka vÀrden vilka bygger pÄ kÀnslomÀssiga aspekter.

Balanced Scorecard för kollektivtrafik

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka förutsÀttningar som krÀvs för att upprÀtta ett underlag till styrningsbeslut i form av ett Balanced Scorecard. Avsikten Àr Àven att hjÀlpa trafikbolag att skapa en ökad förstÄelse för Balanced Scorecard och dÀrigenom uppmÀrksamma viktiga faktorer för att nÄ framgÄng med konceptet. Vi avser Àven att visa pÄ förslag huruvida framtagande av perspektiven och perspektivens mÄl och mÄtt kan gÄ till. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv inriktning, i vilken vi samlat in empirisk data genom intervjuer. Dessa intervjuer, tillsammans med vÄr referensram har vi sedan försökt knyta samman utifrÄn ett hermeneutiskt och tolkande perspektiv.

Döden, en naturlig avslutning pÄ livet Stresshantering inom den palliativa vÄrden

Sjuksköterskor inom palliativ vÄrd behöver pÄ ett effektivt sÀtt hantera stressorer för att hindra att patienterna pÄverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och 'compassion fatigue'. VÄrt syfte har dÀrför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor anvÀnder för att hantera de stressorer de utsÀtts för i palliativ vÄrd. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vÄr litteraturstudie av artiklar inom omrÄdet funnit tre huvudkategorier; Att sÀtta grÀnser, Att ha en tillÄtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver grÀnser pÄ olika sÀtt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillrÀckligt engagerad för att göra ett bra jobb.

Spela utan smÀrta : En kvalitativ studie om hur strÄkinstrumentundervisning kan bedrivas pÄ ergonomisk grund

Denna uppsats syftar till att utveckla en förstÄelse för hur strÄkinstrumentundervisning kan bedrivas dÄ syftet Àr att lÀra ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hÀlsoproblem. Fokus i studien har varit pÄ nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialomrÄden Àr musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklÀrare och cellopedagog.

VÄrdrummets betydelse för patientens upplevelse av hÀlsa

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

VÄrdpersonals uppfattningar om att anvÀnda digitala hjÀlpmedel vid vÄrd av personer med demens

Befolkningen blir allt Àldre och gruppen av de Àldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhÀllet nÀr de fÄr hÀlsoproblem som demenssjukdomar. Ett sÀtt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjÀlpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvÄrdnaden av personer med demens. Syftet Àr inte att ersÀtta mÀnskligt vÄrdande utan att anvÀnda DH som ett komplement som kan förbÀttra livet för den Àldre och underlÀtta för deras vÄrdare. Studier av hur personer med demens sjÀlva tÀnker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har Àr frÀmst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsÀttningar och konsekvenser av att anvÀnda vidareutvecklade digitala hjÀlpmedel i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende.

MAXIMAL STYRKA I ENBENSKNÄBÖJ KORRELERAR MED ACCELERATIONS KAPACITET OCH AGILITY

Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knÀböj pÄ tvÄ ben och sprintkapacitet rakt fram pÄ varierande distanser men inte pÄ sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier Àr dock att styrketesterna endast utförts pÄ tvÄ ben.Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan maximal styrka i enbensknÀböj i smith-maskin och sprintförmÄgan i löpningar, bÄde rakt fram och med riktningsförÀndringar.Testgruppen bestod av 19 mÀn (23,9 ± 2,5 Är) med regelbunden trÀningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes pÄ 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförÀndringar. EnbensknÀböj i smith-maskin genomfördes med stÄngen pÄ axlarna och ett djup pÄ 110 grader vinkel mellan femur och tibia.Resultaten av studien visade pÄ signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknÀböj och sprintkapaciteten pÄ 5 och 10 meter samt i agility. NÀr den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility.

En skola - tvÄ vÀrldar - en fallstudie om hur delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev i en gymnasieklass

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Det hÀlsofrÀmjande ledarskapet : balansen mellan arbete och fritid

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Livet efter hjÀrtinfarkt.  En allmÀn litteraturstudie om kvinnors livssistuation.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjĂ€rtinfarkt. Det Ă€r en av de vanligaste hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomarna i Sverige. Det Ă€r en av de vanligaste hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och mĂ€n innebĂ€r att sjukdom och hĂ€lsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjĂ€rtinfarkt som en overklig kĂ€nsla och en skam över att bli sjuk.

HjÀlp vÄr jord : En studie av hur de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling behandlas inom barnlitteratur.

Efter att FN:s konferens om hÄllbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsvÀsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hÄllbar utveckling, dÄ det i nulÀget inte existerar nÄgon sÄdan. Problematiken bottnar i att Àmnet hÄllbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svÄrigheter för lÀrare och förskollÀrare att hitta en allmÀn och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hÄllbar utveckling för de yngre barnen visar pÄ problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen Àr att den miljömÀssiga dimensionen med Ätervinning som tema, Àr det innehÄll som Àr mest framtrÀdande och synlig i fyra av fem barnböcker. DÄ de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fÄtt lÀsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen Àr stÀndigt nÀrvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie Àmnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hÄllbar utveckling förhÄller sig till fem utvalda barnböcker.

Att vara nÀrstÄende : En litteraturstudie om nÀrstÄendes upplevelser nÀr en person vÄrdas i livets slutskede i hemmet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vÄrdas med palliativ hemsjukvÄrd, vilket medför att nÀrstÄende blir involverade i vÄrden. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen mÄste hitta en balans mellan förÀndring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes upplevelser nÀr en person vÄrdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Att bli lÀrare - En undersökning av Malmö lÀrarstudenters motiv till att vÀlja lÀraryrket

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lÀraryrket och vi undersöker varför lÀrarstudenter vid Malmö högskola vÀljer att utbilda sig till lÀrare. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgot rationellt investeringsbeslut bakom lÀrarstudenternas beslut att lÀsa till lÀrare eller om det finns andra faktorer, sÄsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkÀtundersökning som bestod av 3 sakfrÄgor och 10 ÄsiktsfrÄgor. Totalt deltog 277 av 880 första Ärs lÀrarstudenter vid Malmö högskola i vÄr undersökning. Vi har analyserat lÀrarstudenternas motiv till att vÀlja lÀraryrket dels utifrÄn en arbetsmarknadsekonomisk teori, nÀmligen humankapitalteorin, och dels utifrÄn fyra generella motivationsteorier, som Àr behovsteori, balans- eller jÀmviktsteorin, förstÀrkningsteorin och förvÀntningsteorin. Som motiv till att bli lÀrare har flertalet av lÀrarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, pÄverka och förÀndra samhÀllet, sprida kunskap samt att de tycker att lÀraryrket Àr ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lÀrarstudenterna har svarat att de upplever att lÀrarlönen Àr lÄg och ingen har valt lÀraryrket pÄ grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket sÀger emot humankapitalteorins beslutsregel. VÄr slutsats Àr att mycket tyder pÄ att det inte Àr ekonomiska faktorer som motiverar lÀrarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lÀrare. Flertalet av lÀrarstudenterna har angett orsaker som gÄr att relatera till inre motivation..

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->