Sök:

Sökresultat:

1085 Uppsatser om Föreningen Balans - Sida 38 av 73

FörbÀttrad balans hos kvinnliga innebandyspelare efter fem veckors balanstrÀning i relation till skaderisk. : En kombinerad litteraturstudie och empirisk studie

Introduction: Balance is a complicated term which includes a static, dynamic and functional part. These parts have, during a long period of time, been included into the existing training programs through several different balance exercises, which aim to prevent sports injuries mostly focused on the knee and ankle. In floorball these injuries are common and a sports injury prevention program is required.Purpose: The purpose is to explain the balance term and relate it to injury prevention training and the existing theories. A second purpose is to see whether five weeks of balance training increases the balance ability in female floorball players and thereby increase the test values in the two tests.Method: Twenty female floorball players participated in the study and were divided into a training group and a control group. They performed a Star excursion balance test (SEBT) and a Multiple single leg hop stabilization test (MSLHST) before and after a five week training period, containing exercises of balance.Results: The training group showed improvement after the training period, however only one significant result was found.

Att vara Àldre och amputerad. En empirisk studie om tillvaron efter en amputation pÄ en nedre extremitet.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige Àr Àldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har fÄtt en nedre extremitet amputerad upplever att detta pÄverkar tillvaron. Sex personer som har genomgÄtt en amputation intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehÄllsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt SjukvÄrden i samband med amputation.

TonÄrsflickors upplevelse av att leva med diabetes typ 1 - En analys av fem Internet bloggar

Varje Är insjuknar i Sverige mer Àn 700 barn och ungdomar under 19 Är i diabetes typ 1. Det Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsÀtter kontinuerligt att öka. Sjukdomen pÄverkar pÄ olika sÀtt hela livssituationen. Det krÀvs mycket stöd, vÀgledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonÄring insjukna eller leva med diabetes typ 1 Àr svÄrt.

Gynna nyttodjuren i hemtrÀdgÄrden

Biologisk bekÀmpning innebÀr reglering av oönskade vÀxt- och djurpopulationer med hjÀlp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekÀmpning och en av dessa Àr gynnande av naturliga fiender. Det innebÀr att förutsÀttningarna i trÀdgÄrden anpassas sÄ att önskvÀrda invÄnare gynnas och pÄ sÄ sÀtt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekÀmpning Àr att inga organismer sÀtts ut utan de naturligt förekommande anvÀnds. Det finns mÄnga olika nyttodjur som bör efterstrÀvas att ha i trÀdgÄrden. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och Àter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lÀgga sina Àgg i eller i nÀrheten av sitt byte. Genom att skapa en mÄngfald av olika sorters vÀxter i sin trÀdgÄrd kan en mÀngd olika insekter och andra djur lockas dit.

Uppdragsbrev enligt den nya revisionsstandarden - Hur uppfattas uppdragsbrevet bland revisorer och firmatecknare?

Är det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.

VÄrdrummets betydelse för patientens upplevelse av hÀlsa

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

?Att f?rbjuda helt k?nns inte som en v?g att g?, om man ska l?ra sig n?got? Digitala medier i fritidshem - l?rares styrning och elevers inflytande.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

En ny teknikkultur : Àkthet i sociala medier

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Vad g?r vi p? jobbet? En enk?tstudie med 110 fritidsl?rare om deras uppfattning av sina arbetsuppgifter i skolan.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

SpÀnnande och skrÀmmande : Om upplevelsen av att leva nÀra mÀnniskor frÄn andra kulturer

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och nĂ€rvaron av mĂ€nniskor frĂ„n andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden Ă€r att migrationsfrĂ„gorna diskuteras bĂ„de pĂ„ politisk nivĂ„ och i vardagslag mellan mĂ€nniskor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförlĂ€ggning pĂ„ den ort dĂ€r studien Ă€r genomförd, och dĂ„ platsen Ă€r liten blev de asylsökande ett mĂ€rkbart inslag i samhĂ€llet. DĂ„ lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle undersöktes anvĂ€ndes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men Ă€ven anteckningar frĂ„n en samling om de asylsökandes situation i samhĂ€llet, samt insĂ€ndare i lokaltidningen, anvĂ€ndes som data. Resultatet blev att en kĂ€rnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstĂ€nksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

KarriÀrplanering via e-learning, "K-modellen" : en empirisk studie

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utstrÀckning för att ha anstÀllda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sÀtt att hjÀlpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid Àr att erbjuda sÄ kallad karriÀrplanering. Det traditionella sÀttet att jobba med karriÀrplanering, det vill sÀga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, Àr inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet Àr det ocksÄ möjligt att via e-learning genomföra karriÀrplanering. Att utifrÄn e-learning inhÀmta kunskap, krÀver stor sjÀlvdisciplin och prioritering av individen, och det finns bÄde för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriÀrplanering via e-learning, "K-modellen", utifrÄn ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar pÄ funktionalitet i termer av upplevde Äterkoppling och anvÀndbarhet i termer av anvÀndarvÀnlighet.

Banken och Basel 2 : Hur de svenska storbankerna förhÄller sig till kapitaltÀckningsregelverket

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagslÀget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlÄningen ökat lavinartat runt om i vÀrlden det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhÄlla ett stabilt finansiellt system krÀvs förtroende och för att vÀrna om detta, och dÀrmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlÀngningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltÀckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv frÄn EU.

Frukt och gr?nt: hur ungdomar uppfattar kostr?det och vad som p?verkar deras konsumtion

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

KÀnsla av sammanhang som ny lÀrare i förskolan och grundskolan

Arbetet handlar om vad det Àr som ger en kÀnsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lÀrare. UtifrÄn begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollÀrare och sex grundskollÀrare. FrÄgorna var begrÀnsade till omrÄdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda rÄd till oss som blivande lÀrare. Intervjuresultatet visar att för att fÄ en kÀnsla av sammanhang under första tiden som lÀrare sÄ mÄste helheten fungera. Det Àr en kombination av en bra gemenskap och stöd frÄn kollegor och skolledning, arbetet med barnen, förÀldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete kÀnns nÄgorlunda strukturerat, som gör att denna kÀnsla infinner sig.

Motivation och belöningar för den yngre generationen

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->