Sök:

Sökresultat:

153 Uppsatser om Förening - Sida 8 av 11

Är det möjligt att anvĂ€nda SCR-rening av rökgaserna vid inblandning av avfall i biobrĂ€nslet?

Waste appears to be a low-cost fuel compared to biofuel. This Masters thesis was conducted for Vattenfall Utveckling AB and deals with how waste in the fuel affects the performance of a SCR-catalyst. Different mechanisms of deactivation were surveyed, focusing on the poisoning mechanism. A literature study was carried out, which was used as a reference when analysing the results.Small samples (9x2x2 cm, 64 pieces) cut out from a full-scale unused honeycomb catalyst were exposed up to 1500h in two different combustion plants, Johannes in GÀvle (co-combustion) and Högdalen in Stockholm (waste-combustion). The activity was measured mainly at 300°C but also at 250, 350, 375 and 400°C.

NĂ€r industrin styr medlen

Med mÄlet att reducera de nationella kvÀveoxidutslÀppen enligt Göteborgsprotokollets bestÀmmelser införde Norge Är 2007 en skatt pÄ 15 NOK per kilo kvÀveoxidutslÀpp. I en reaktion mot denna skatt bildades NÊringslivets NOX-fond pÄ initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den frÀmsta skillnaden Àr att avgiften för utslÀpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna Äterbetalas i form av investeringsstöd till kvÀveoxidreducerande ÄtgÀrder i verksamheterna. Att en miljöavgift pÄ detta sÀtt ÄtergÄr till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam Àn genom reglering av en miljöskatt.

?RÀtt avlopp pÄ rÀtt plats? : ? Livscykelanalys av tre enskildaavloppsanlÀggningar

?RĂ€tt avlopp pĂ„ rĂ€tt plats? ? Livscykelanalys av tre enskilda avloppsanlĂ€ggningarProblemen med övergödning i Östersjön och i Sveriges insjöar Ă€r stort och enskildaavlopp pekas ut som en central aktör, framförallt betrĂ€ffande fosforutslĂ€ppen. I Sverigefinns det ungefĂ€r en miljon enskilda avloppssystem och nĂ€stan hĂ€lften av dessa har ensĂ„ pass bristande vattenrening att de inte uppfyller gĂ€llande lagstiftning. Utvecklingenav nya tekniker för rening av avloppsvatten har lĂ€nge strĂ€vat efter att minska utslĂ€ppenav övergödande Ă€mnen, detta ibland pĂ„ bekostnad av andra utslĂ€pp, sĂ„ somvĂ€xthusgaser och försurande Ă€mnen.Det hĂ€r examensarbetet har dĂ€rför med hjĂ€lp av metodik frĂ„n livscykelanalys (LCA)utvĂ€rderat tre enskilda avloppssystem med tanke pĂ„ deras utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser,försurande gaser samt övergödande Ă€mnen. DĂ„ misstanke ocksĂ„ fanns att de lokalaplatsegenskaperna pĂ„verkar de enskilda avloppssystemens totala miljöpĂ„verkan,utfördes Ă€ven en intervjustudie med ett antal av landets kommuner.

SmÄskalig avloppsrening med membranbioreaktor och
elektrolytisk dosering av jÀrn: en studie av Membrane Clear
BoxÂź med P-eliminering

I Sverige fanns det 2001 drygt 850.000 fastigheter, varav 500.000 permanentboenden, som saknade anslutning till kommunala VA-anlÀggningar. Enligt berÀkningar gjorda för Är 2000 stod de enskilda avloppen för 20% av utslÀppen av fosfor till den svenska naturen och 4% av de totala utslÀppen av kvÀve. Den 1:a augusti 2006 trÀdde naturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd om smÄ avloppsanlÀggningar i kraft, vilka ska vara rÄdgivande för hur miljöbalken skall tolkas. Enligt de allmÀnna rÄden skall avloppsanlÀggningar som ligger inom hög skyddsnivÄ klara en reduktion pÄ 90% för fosfor och syreÀtande Àmnen och 50% för kvÀve. Hans Huber AG i Tyskland utvecklade under 2000 en membranbioreaktor som kan monteras i en befintlig trekammarbrunn, Membrane Clear BoxŸ (MCB).

IntÀktsredovisning : i elitidrottsföreningar

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

Öppna dagvattensystem : tvĂ„ fallstudier av skötsel

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet pÄ ett annat sÀtt Àn det konventionella. Detta pÄ grund av olika anledningar sÄ som: rening, fördröjning och mervÀrde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar Àr idag kraftigt överbelastade, dÀrför mÄste man ibland om det Àr rÀtt förutsÀttningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar pÄ hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten pÄ öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstÄr.Metoden har varit att titta pÄ tvÄ olika system nÀmligen vÀstra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.

Silver i avloppsslam : Bidrag frÄn olika delomrÄden och potentiella kÀllor i Stockholms innerstad

Avloppsslam Àr en restprodukt som skapas vid rening av avloppsvatten och bestÄr mest av organiskt material. Slammet Àr mycket nÀringsrikt men innehÄller ofta höga halter av olika föroreningar som tungmetaller, lÀkemedelsrester etc. Stockholm Vatten AB Àr certifierade enligt REVAQ för att kunna anvÀnda avloppsslam som gödningsmedel pÄ Äkermarker. För att slammet fortsÀttningsvis ska genomgÄ certifiering mÄste föroreningshalterna minska. Silver Àr en av de metaller som avskiljs frÄn avloppsvattnet till slammet och har en hög ackumuleringshastighet i mark.

Minireningsverk i LuleÄ kommun: en funktionsstudie

Miljökontoret i LuleÄ har sedan 1997 gett tillstÄnd till ett antal minireningsverk i LuleÄ kommun. I april 2006 fanns det totalt 42 hushÄll med minireningsverk. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vilka typer av minireningsverk det finns i kommunen, hur de fungerar, vad som egentligen kommer ut frÄn anlÀggningarna och om serviceavtal finns. I examensarbetet finns en litteraturstudie över vad avloppsvatten innehÄller och allmÀnt hur minireningsverk fungerar. De reningsverk som finns i kommunen Àr frÄn tre olika tillverkare, arbetet innehÄller en beskrivning av dessa anlÀggningar baserat pÄ det material som finns frÄn tillverkarna.

Utvidgning av en dagvattenhanteringsmodell avseende EU:s ramdirektiv för vatten : Expansion of a stormwater management model for the EU Water Framework Directive and its prioritised substances

Dagvatten har kommit att anses som den största föroreningskÀllan för sjöar och vattendrag i nÀrhet av stÀder och tÀtorter. I syfte att skydda kÀnsliga recipienter och upprÀtthÄlla en hög vattenkvalitet Àr rening av dagvatten centralt. Dagvattendammar Àr en kostnadseffektiv ÄtgÀrd och en vÀl anvÀnd metod för reducering av dagvattenföroreningar i Sverige. StormTac Àr en dagvatten- och recipientmodell som anvÀnds för berÀkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenreningsanlÀggningar. EU:s ramdirektiv för vatten Àr ett nationsöverskridande samarbete som stÀller krav pÄ medlemslÀnderna att upprÀtta god vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster till Är 2015.

Metoder för aktivitetstest av anammox och ammoniakoxiderande bakterier pÄ bÀrarmaterial

I och med övergödningsproblematiken i Östersjön och Sveriges Ă„taganden i samband med Baltic Sea Action Plan kommer det i framtiden stĂ€llas högre krav pĂ„ rening av kvĂ€ve frĂ„n de större avloppsreningsverken i Sverige.Anammox Ă€r processen dĂ€r ammonium oxideras till kvĂ€vgas med nitrit som elektonacceptor. Anammox har under den senare tiden implementerats för rejektvattenbehandling i avloppsreningsverk runt om i vĂ€rlden.  NĂ€r anammox anvĂ€nds för att rena ammonium krĂ€vs att ca hĂ€lften av inkommande ammonium oxideras till nitrit genom nitritation. Detta steg utförs av ammoniakoxiderande bakterier (AOB) vilka krĂ€ver en aerob miljö. Den kombinerade processen med anammox och nitritation kallas deammonifikation. PĂ„ Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö har en pilotstudie, i sammarbete med VA-teknik pĂ„ Lunds Tekniska Högskola, startats för att undersöka potentialen i att implementera deammonifikation i huvudströmmen pĂ„ reningsverket.

Kvalitet pÄ avrinningsvatten frÄn extensiva gröna tak

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig ÄtgÀrd för att hantera ökade dagvattenmÀngder i stÀder med stora andelar hÄrdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat pÄ hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fÄtal studier har undersökt hur kvaliteten pÄ det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehÄll i avrinningen frÄn gröna tak behövs för att faststÀlla dess miljöpÄverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet pÄ avrinningsvatten frÄn extensiva gröna tak och faststÀlla huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett nÀringslÀckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes Àr utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.

Rening av oljeförorenat vatten med torvabsorbent

HÀssleholms RenhÄllare AB Àr ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanlÀggning pÄ deras centrala avfallsanlÀggning i Vankiva. PÄ oljebehandlingsanlÀggningen tar de emot slam frÄn oljeavskiljare och bilvÄrdsanlÀggningar samt i mindre mÀngd förorenade massor. FrÄn behandlingsanlÀggningen utgÄr det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstÄnd för Vankiva avfallsanlÀggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet mÄste kontrolleras för att inte faststÀllda grÀnsvÀrden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under vÄren 2006 kompletterades avloppssystemet frÄn oljebehandlingsanlÀggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.

Dagvatten i Solna: FöroreningskÀllor och en studie av dagvattnets sammansÀttning i tre stadsdelar

Solna Àr till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt pÄ ytvattenomrÄden. Vattenmiljöerna Àr pÄverkade av föroreningar frÄn trafik, bostadsomrÄden, centrumomrÄden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvÀndningsomrÄden. Denna pÄverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan ocksÄ av verksamheter inom angrÀnsande kommuner. DÀrför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala pÄverkan pÄ sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa gÄr mot en utveckling dÀr kommungrÀnserna inte styr miljöarbetet.

Den levande staden : En retorisk studie av motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad

Jag har i denna uppsats, med hjÀlp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framstÀllningen av individens förhÄllande till samhÀllet har jag Àven anvÀnt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom mÀnniskors och karaktÀrers handlingar kan bottna i en strÀvan efter rening av en skuld vi bÀr inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jÀmnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tÀnkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag anvÀnt mig av Burkes begrepp ratio, det vill sÀga förhÄllandet mellan dessa tvÄ komponenter i pentaden. Resultatet bestÄr i att Fogelström Àmnar berÀtta historien om de mÀnniskor som skapade grunden för dagens vÀlfÀrdssamhÀlle, vars historia sÀllan belyses. Han beskriver ett förhÄllandevis obarmhÀrtigt samhÀlle, en agent, som tar beslut om sina invÄnares livsvillkor.

Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning : En kombination av termisk och kemisk förbehandling

Vid tillverkning av massa och papper förorenas Ärligen 505 miljoner kubikmeter vatten som mÄste renas innan det slÀpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbrÀnns. Vattnet som blir kvar genomgÄr ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehÄller mycket intracellulÀrt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrÀvande att avvattna. Det Àr Àven sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet Àr anaerob nedbrytning.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->