Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

Vatten i Sverige har länge ansetts hålla hög kvalitet, men trots detta inträffar årligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ?hälsosamt och rent?. Detta är dock inteett praktiskt tillämpbart villkor, då ingen acceptabel risk har satts upp.Världshälsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvårdsverket (US EPA) hardäremot satt upp gränser för vad som är en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende på mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivå uppnås. Detta hargenomförts med hjälp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

This Master?s Thesis aims to investigate and assess the methods used to decrease the discharge ofmetals, primarily copper, from the water purification plant at Assa Industries plating factory inEskilstuna.Literature studies of the purification methods precipitation, ion exchange, evaporation, reverseosmosis and electrolysis has been done to appraise the adequacy of the technique. Thesetechniques are commonly used for purification of industrial waste water.Assa has four plating lines: the Trumline, the big Zinkline, the new Zinkline and the Decorativeline. The new Zinkline is the most modern of the four lines and purification is done byrecirculation over an ion exchange unit. The demand for fresh water is thereby heavily reduced.The Trumline, the big Zinkline and the Decorative line all use older techniques.

Flera områden har en känslig recipient med utsläppstak. I rapportens första del belyses detta genom att lämpligheten hos olika avloppssystem utreds för tre olika områden med utsläppstak. De valda områdena fjällen i Lappland, Stockholms skärgård och ett Natura 2000 område i Blekinge har valts för att få en geografisk spridning och så olika förutsättningar som möjligt. Torne träsk är recipient för ett flertal byar däribland Riksgränsen, Abisko och Björkliden. I ett regeringsbeslut från 1979-12-13 har ett utsläppstak för fosfor och BOD (syreförbrukande ämnen) satts för hela recipienten.

Det har uppmärksammat att det fortfarande förekommer tenn och koppar från båtbottenfärg på fritidsbåtars skrov trots förbud av båtbottenfärger med tennföreningen TBT sedan 1989 och reglering av kopparbaserade färger sedan 1999.Syftet med denna kandidatuppsats är att ge en dagslägesrapport vad gäller förekomst av tenn och koppar på fritidsbåtars skrov.Under våren 2011 har tester på 336 fritidsbåtar i tre vattenområden gjorts med hjälp av en handhållen XRF (X-Ray Fluorescence, röntgenfluorescens) som genom avläsning av en yta visar halter av olika grundämnen. Testerna utfördes på vinterförvarade fritidsbåtar <12 m hos båtklubbar vid Mälaren, Storsjön och Härnösandskusten. Undersökningen visar att 73 % av båtarna i denna undersökning har halter av tenn och/eller koppar överstigande >2500 ppm, vilket är det för rapporten satta riktvärdet. Det innebär att de skulle kunna tas vidare till kemisk testning med till exempel gaskromatografi kopplad till masspektrometri (GC-MS) för att avgöra exakt vilken substans färgen innehåller. Resultatet visar också att användningen av tennfärger antingen fortfarande förekommer i liten skala eller att gamla tennfärger är så pass starka att de ger utslag genom övermålade färglager.

Varje år skapas tusentals olika kemikalier av människan. Dessa kemikalier är främmande både för miljön och för de levande organismerna. Endast en liten del av alla kemikalier har kända ekotoxikologiska egenskaper. På Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå används hundratals ton kemikalier varje dygn. Resterna av dessa kemikalier som inte går ut till luften eller finns i produkten går via avloppet till bioreningen, därefter transporteras avloppsvattnet ut till mottagaren Vargödraget i Piteå skärgård.

Stockholms- och Uppsalaregionen tar sitt dricksvatten från Mälaren och dess tillflöden. Med ett varmare och fuktigare klimat, vilket är ett scenario i framtiden, kommer troligen kolhalten i vattnet att öka vilket kan leda till att nuvarande reningstekniker måste utvecklas. Organiskt material i dricksvatten kan orsaka en rad problem så som desinfektionsbiprodukter, biologisk tillväxt i distributionssystemen samt även dålig lukt, smak och färg. En lovande metod för rening av organiskt material har visat sig vara anjonbytaren MIEX® (Magnetic Ion Exchange resin process).Syftet med detta projekt var att utvärdera MIEX® förmåga att rena vatten från löst organiskt material (DOC), då anjoner (Cl-, HCO3- och SO42-) som kan konkurrera finns närvarande. Detta gjordes genom experiment med vatten som innehöll olika kombinationer och koncentrationer av de fyra ovan nämnda jonerna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulägesanalys av Hall 7 på Sapa Heat Transfer AB i Finspång. Utifrån nulägesanalysen togs åtgärdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvärmning, mindre yttre utsläpp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 är att processventilationen för varmvalsverk 2051 är ålderstigen och underdimensionerad, den saknar även värmeåtervinning och rening av processfrånluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhållskostnader samt hög energianvändning.För att finna åtgärdsförslag för dessa problem genomfördes en nulägesanalys av Hall 7 genom att mäta luftflöden och temperaturer, analysera utsläppsmätningar och energianvändning samt intervjua personal.Utifrån dessa mätningar har fyra olika åtgärdsförslag tagits fram. De fyra åtgärdsförslagen är benämns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det åtgärdsförslag som anses vara bäst lämpat för att generera en effektivare uppvärmning, ge mindre yttre utsläpp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 är åtgärdsförslag Homehall.

År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.

Odling av fisk sägs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning när fiske inte längre täcker behov och efterfrågan. En önskan från svensk sida att vara med i utvecklingen är tydlig i SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlättas och påskyndas. Jag saknade en strategi för hur det växande vattenbrukslandet ska styras mot att också bli ett hållbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörättsliga regler ska konstrueras för att en växande vattenbruksnäring inte ska medföra en negativ påverkan på naturen.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den näst största risken för liv och hälsa är trafikolyckorna och det är också den mest frekventa larmtypen för räddningstjänsten, bortsett från automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste åren ökat och snittet de senaste fem åren ligger på 23 olyckor per år.Fallolyckor är inget som räddningstjänsten ofta åker på, fastän det är den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhället mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen är brand i byggnad, där bränder i allmänna byggnader står för större delen av skadekostnaden. Kostnaden är ett beräknat snitt och kan skilja stort år från år.

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra enskilda avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom enskilda avlopp.