Sök:

Sökresultat:

6216 Uppsatser om Förebyggande verksamhet - Sida 4 av 415

?Alla Àr del av en helhet?: En kvalitativ studie om hÄllbar utveckling och förÀldrasamverkan utifrÄn ett förÀldraperspektiv

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.

Individuell lön som motivationsfaktor

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Migrerande kunskap - lÀrandets förutsÀttningar med offentliga mÄtt

Syftet Àr att undersöka huruvida prestationsmÀtningar har inverkan pÄ lÀrande, samt hur prestationsmÀtningar nyttjas för att uppnÄ lÀrande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet Àr en djupgÄende fallstudie av en asylprövningsenhet pÄ Migrationsverket i Malmö..

UnderprisöverlÄtelse - var gÄr grÀnsen mellan en hel verksamhet och en verksamhetsgren?

Syftet med denna uppsats var att studera grÀnsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vÄrt syfte anvÀnde vi oss av den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran vilket innebÀr att vi lÀste lag och förarbetena till dessa. Vidare lÀste vi Àven rÀttsfall och doktrin. Efter att ha studerat rÀttskÀllorna insÄg vi att lagen Àr vÀldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. DÀrför fick vi koncentrera oss pÄ vad praxis sÀger.

Individuell lön som motivationsfaktor

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Arbetsterapeuters erfarenhet av taktil stimulering i daglig verksamhet

Beröringsmetoder och massage har anvÀnts under tusentals Är och i mÄnga olika kulturer för att uppnÄ lugn och ro. PÄ senare Är har intresset för beröringsmetoder i vÄrd och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsÀttning kan beröringen minska och dÄ uppstÄ en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter pÄ personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda pÄ fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering anvÀndes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet

Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vÄrdbitrÀden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benÀmda "Initiera handledning", "ErhÄlla handledning", "TillÀmpa handledning". Resultatet visade att vÄrdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning Àr att handledningen i stort sker inom ett avgrÀnsat omrÄde.

LÀrares syn pÄ elevers skolsvÄrigheter och specialpedagogisk verksamhet

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

ANPASSNING I PRAKTIKEN : En studie om anpassning mellan IT och verksamhet i ett e-handelsföretag

En av nyckelfaktorerna för framgÄngsrik affÀrsverksamhet Àr en nÀra anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för omrÄdet har vÀckts i samband med att organisationer i stor utstrÀckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsomrÄden. Flertalet ÄtgÀrder för att nÄ anpassning inom organisationer diskuteras och följande tvÄ perspektiv Àr mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.

LÄngtidsplanerat fastighetsunderhÄll - en komplex verksamhet

LÄngtidspalnerat fastighetsunderhÄll- en komplex verksamhet.

En i gÀnget : en studie av ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Boken ger fantasin vingar : En kvalitativ studie om förskollÀrares tankar kring barnbokens roll i förskolans verksamhet.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Metoder vid implementation av affÀrssystem : en studie om anpassning

Dagens företag Àr i stort behov av information. Företag som har mÄnga avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. AffÀrssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstÄ dÄ ett valt affÀrssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet mÄste dÄ försöka uppnÄs.Ett affÀrssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gÄ till.

Förberedande verksamhet sett ur ett elev- och pedagogperspektiv

Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en djupare kunskap om hur elever som har gÄtt i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgÄng dÀr och senare i reguljÀr klass. Den undersökningsmetod som anvÀndes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmÄl Àn svenska, ansÄg vi att vi kunde fÄ fylligare och mer detaljerade svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom intervjuer i jÀmförelse med att anvÀnda enkÀt. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljÀra skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lÀra sig svenska sprÄket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var vÀldigt positiva men de ansÄg att de fick ökade kunskaper i reguljÀr klass, jÀmfört med förberedande verksamheten.

N?tmobbning. En intervjustudie med sex l?rare i fritidshem om n?tmobbning i den digitaliserade barndomen.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->