Sökresultat:
26558 Uppsatser om Förebyggande metod - Sida 48 av 1771
Ălgturism : En kvalitativ studie av ett högvilt som turismresurs
Bakgrund:Ălgen, ett av vĂ„ra högvilt i de svenska skogarna, Ă€r inte lĂ€ngre bara ett jaktbyte och trafikfara. Ălgen har idag kommit att i allt högre grad kommersialiseras och anvĂ€ndas som en turistisk resurs pĂ„ olika sĂ€tt, vilket vi ser som intressant att belysa.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur Ă€lgen anvĂ€nds som en resurs för turism.Metod:Med en kvalitativ metod och en induktiv ansats genomfördes, med hjĂ€lp av ett selektivt urval, sex intervjuer med egenföretagare som driver Ă€lgparker, turistbyrĂ„representanter och en representant för JĂ€gareförbundet.Slutsats:I uppsatsen presenterar vi hur Ă€lgen anvĂ€nds som turismresurs i form av fyra dimensioner, som involverar bĂ„de den rent fysiska Ă€lgen och den Ă„tergivna. Vi presenterar Ă€lgen som symbol, i Ă€lgpark, som souvenir och som föremĂ„l för jaktturism. Den huvudsakliga bakomliggande orsaken till intresset för Ă€lgen Ă€r dess storlek, karisma och att den för vissa nationaliteter utgör ett exotiskt djur. Ălgturismen Ă€r en relativt ny form av turism som vi hĂ€vdar har en viss utvecklingspotential..
AUTOMATISERING AV KAPMASKIN
Weland AB Àr ett familjeföretag som startade 1947 med sitt huvudkontor i SmÄlandsstenar. HÀr finns ungefÀr 250 anstÀllda som jobbar pÄ ca 60 000 kvadratmeter. Ryggraden i Welands verksamhet Àr tillverkning av pressvetsad gallerdurk som gÄr att se i konstruktioner som trappor, bÄde spiral och raka.Projektet grundar sig i att ljudnivÄn vid en maskin för kapning av gallerdurk Àr hög och dÀrför har personalomsÀttningen ocksÄ varit hög. Syftet med projektet Àr att konstruera komplement till en kapmaskin för att göra den helautomatisk. Det skulle göra att en operatör inte behöver vara nÀrvarande mer Àn för att förse maskinen med material, programmera maskinen och bortföra pallar med fÀrdigt gods.
Att analysera och skriva hitlÄtar
I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag pÄ musik. Resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar..
En studie om unga bloggerskors upplevelser av bloggande : "AlltsÄ för att det ska vara en bra blogg sÄ ska det ju vara sÄ att folk blir avundsjuka, man ska ju ha ett sÄnt liv som andra vill ha liksom"
Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda i vilken utstrÀckning visuell stimuli i form av informativ skyltning kan frÀmja kunders köpbeteende angÄende miljömÀrkta produkter. Studien Àmnar Àven klargöra om priskampanjer har en inverkande effekt pÄ sambandet mellan visuell stimuli och köpbeteende i butikslandskapet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod och resultatet bygger pÄ statistiska analyser. En hypotestestande deduktiv ansats med en experimentell undersökningsdesign har tillÀmpats. Sammanlagt genomfördes 832 observationer pÄ ICA Maxi Stormarknad i Kalmar.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att visuell stimuli, i form av informativa skyltar, pÄverkar individers köpbeteende. Priskampanjer dÀremot, har ett större inflytande pÄ köpbeteendet vilket medför att det inte kan statistiskt sÀkerstÀllas att visuell stimuli kan överkomma ekonomisk rationalisering..
?Det Àr sÄ mycket som vi gör som Àr matte? - En studie om pedagogers uppfattning av och arbete med matematik.
BAKGRUND: I bakgrunden har jag lÀst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska fÄ en kunskapsgrund att stÄ pÄ och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tÀnkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i BorÄs Stad dÀr det satsats pÄ kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod dÄ det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik Àr hos pedagoger. De ger exempel pÄ hur de arbetar med matematikoavsett Älder pÄ barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det Àr i förskolan grunden sÀtts för barns fortsattamatematiklÀrande och de betonar vikten av att pÄvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte anvÀndes i sÄstor utstrÀckning som det var tÀnkt frÄn kommunens sida..
Gammalt möter nytt - En studie av ett nytt hotellkoncept
Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mÄngfald sÀtts inom litteraturen i motsatsförhÄllande till varandra dÀr det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mÄngfald kÀnnetecknar olikheter hos mÀnniskor genom exempelvis kön, Älder och etnicitet. Vi ansÄg det dÀrmed vara spÀnnande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mÄngfald förhÄller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de Àven arbetar med mÄngfald. DÀrför ansÄg vi skulle vara ett lÀmpligt företag för oss att undersöka för att besvara vÄr stÀllda problematik. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hÀmmar eller frÀmjar mÄngfalden i ett företag.
SprÄka i förskolan. En intervjustudie om pedagogers sprÄkstimulerande arbetssÀtt
BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring sprÄk. Inledningsvis definierar vi begreppet sprÄk, för attsedan beskriva vad LÀroplanen för förskolan tar upp. DÀrefterbeskriver vi barns sprÄkutveckling och redogör för vikten av ettsprÄkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhÄllningssÀttdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för sprÄket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vÄr valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för sprÄkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar pÄ enSprÄkförskola och resterande pÄ tvÄ ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.
Vad kÀnnetecknar en bra lÀrare?: en komparativ studie av
elevers och lÀrares uppfattningar om hur en bra lÀrare bör
vara
Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn pÄ en bra lÀrare vilket jÀmfördes med deras lÀrares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptÀcka skillnader och likheter mellan de tvÄ elevgrupperna, samt mellan elever och lÀrare. Vi tillÀmpade en metod dÀr försökspersonerna fick utveckla sina egna Äsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kÀnnetecknar en bra lÀrare?. Vi anvÀnde textanalys som metod för att granska materialet.
PrimÀrvÄrdssjukgymnasters syn pÄ dagens och framtidens sÀtt att utforma trÀningsprogram
Introduktion/bakgrund: Sjukgymnaster arbetar med rörelse som huvudsaklig metod för att frÀmja hÀlsa och minska ohÀlsa. Det finns olika hjÀlpmedel för sjukgymnaster att utforma trÀningsprogram exempelvis genom skriftliga instruktioner/ illustrationer eller med hjÀlp av datorbaserade övningsbanker. Informations- och kommunikationsteknik har tillsammans med televÄrd utvecklats de senaste 20 Ären. Det har inte bedrivits studier angÄende sjukgymnasters arbetsmetodik vid konstruktion av trÀningsprogram eller deras anvÀndning och instÀllning till IKT/ televÄrd inför framtiden. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka verktyg som primÀrvÄrdssjukgymnaster anvÀnder idag, deras tillfredstÀllelse med dessa samt deras attityd till nya innovativa lösningar i och med utvecklingen av IKT/ televÄrd vid utformning av trÀningsprogram.
Jag Àr överens, men inte dom andra! : en studie om konflikter och konflikthantering i inomhus- och utomhusmiljö
Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jÀmfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter pÄ olika sÀtt. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att utomhusmiljön leder till fÀrre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser nÄgon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gÀllande konflikter. Pedagogerna anvÀnder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter sÄ gott de kan sjÀlva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder.
Grad av individualitet i belöningssystem : Varför Àr det mer kollektivt?
Bakgrund: MÀnniskor har olika preferenser och dÀrför triggas vi igÄng av olika saker. En belöning som motiverar en person kan dÀremot vara demotiverande för andra. DÀrför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sÀttet att motivera till prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som Àr helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill fÄ fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som Àr mer kollektivt Àn individuellt.Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer pÄ tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras pÄ en hermeneutisk vetenskapsteori och vi har valt att tillÀmpa en deduktiv metodansats. Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vÄr modell som visar vilka faktorer som kan pÄverka graden av individualitet i belöningssystem. Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som pÄverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jÀmförande fallstudie i vÄr undersökningsprocess.
Tid för tidskrift
Metod: VÄr undersökning baseras pÄ tre olika delar; En kvalitativ innehÄllsanalys av fem samhÀlls-och kulturtidskrifter, fem intervjuer - en chefredaktör för varje tidning, samt har vi skickat ut en webbenkÀt till ledar- och kulturskribenter inom den svenska dagspressen..
Beskrivning av vÄrden som ges pÄ hemodialysavdelningar utifrÄn registreringar med mÀtinstrumentet SQUID© - kan resultatet anses tillförlitligt?
Det Àr vÀldigt fÄ vÄrdtyngdsmÀtningsmetoder som Àr anpassade för hemodialysavdelningar i Sverige. Svenska Dialyssköterske Föreningen (SDF) genomförde 1996 en utvÀrdering av vilka metoder som anvÀnds pÄ hemodialys-avdelningarna i Sverige för att mÀta vÄrdtyngd. Syftet var att bestÀmma vilken metod som var mest lÀmpad för mÀtning av vÄrdtyngd inom hemodialyssjukvÄrd. Efter avslutad genomgÄng beslutade SDF att rekommendera SQUID©-instrumentet som metod. I arbetet med att ta fram en metod som ska anvÀnds för att mÀta vÄrdtyngd, Àr det viktigt att metoden anpassas till verksamheten sÄ att de karaktÀristiska patientkategorierna finns vÀl beskrivna i modellen.
Alternativ metod för lokal positionsbestÀmning av mobila satellitterminaler
MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..
Om inte vi lyssnar pÄ barnen vem ska lyssna pÄ dem dÄ? : En kvalitativ studie om sju förskollÀrares uppfattning om anmÀlningsplikten
 Syfte med vÄr studie var att undersöka i vilken utstrÀckning sju förskollÀrare kÀnner till anmÀlningsplikten vid vanvÄrd av barn och vad de kan göra för att fÄ bort en eventuell osÀkerhet för vad som kommer att ske vid en anmÀlan.Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för uppfattning om anmÀlningsplikten?PÄ vilket sÀtt tycker förskollÀrarna att förskolan kan jobba för att ge stöd till förskollÀraren nÀr en anmÀlan ska genomföras?I vÄr studie har vi valt intervju som metod dÄ vi har intervjuat sju förskollÀrare. Denna metod har vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och för att fÄ ut ett sÄ relevant underlag som möjligt till vÄr studie gÀllande anmÀlningsplikten i förskolan.UtifrÄn vÄrt resultat har vi kommit fram till att alla de intervjuade förskollÀrarna Àr medvetna om att de Àr anmÀlningsskyldiga nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. FörskollÀrarna Àr ocksÄ eniga om att det finns brister i informationen angÄende anmÀlningsplikten samt att de vill kÀnna en trygghet och vill ha stöd frÄn bland annat arbetslaget och rektorn vid en anmÀlan..