Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete.

Bakgrund: De medicinska behandlingarna inom ambulanssjukvården har blivit mer avancerade vilket medför att risken för felbehandlingar ökar. Då det inte finns något fullt fungerande rutinmässigt system att följa upp patienter som vårdats i ambulansen ökar risken för att misstag upprepas.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ambulanspersonalen har behov av att få uppföljning av patienter de vårdat i ambulansen.Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod. 76 av 150 enkäter besvarades.Resultat: Majoriteten av den tillfrågade ambulanspersonalen önskade få möjlighet till uppföljning, oavsett yrkeskategori eller antal år i yrket. Uppföljning önskades för att få veta om rätt medicinska insatser utförts och för att förbättra sin kompetens.Slutsats: Mer omfattande forskning behövs för att ytterligare belysa behovet av uppföljning hos ambulanspersonal och på sikt utveckla ett system för uppföljning.Nyckelord: ambulans, ambulanspersonal, ambulanssjukvårdare, enkät, kvantitativ, omvårdnad, uppföljning, sjuksköterska.Keywords: ambulance, ambulance staff, evaluation, nurse, nursing, paramedic, quantitative, questionnaire..

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka hur ungdomar som är placerade enligt 2-3 § i LVU ser på sin egen situation som omhändertagen, hur deras uppväxt sett ut samt att se på eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stämmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhändertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod där vi intervjuat tre ungdomar och två behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vänner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser från socialtjänsten samt Skolgång. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av litteraturstudier i ämnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: Vår studie visar på tydliga skillnader mellan könen i skälen till omhändertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhändertagande åskådliggör en i stort sett samstämmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppväxt och föräldrarelation har på olika sätt varit problematisk..

En kvalitativ intervjustudie har utförts i syfte att undersöka den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden som han/hon erhöll av sjuksköterskan i hemsjukvården. Studien utfördes i en liten kommun i Mellansverige. Åldern på deltagarna var 65+. I studiens resultat framkom det två teman: trygghet och respekt. Dessa teman har stor betydelse för den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden de erhåller av sjuksköterskan.

Bakgrund: Utifrån medarbetarnas olika kompetens och utifrån patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvärdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjälp av detta kunna utveckla gruppen och stärka förmågan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete är en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begås i vården kan kopplas tillbristande kommunikation och förståelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehållsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

AbstraktUndersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansatsav socialkonstruktionism.Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av eleverssvårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommandegällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

I vår studie har vi kommit fram till att det inte finns någon entydigt och klart svar på våra frågeställningar. Vårt exempelföretag Previa visar och mäter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter Hälsoeffekten. Verktyget fungerar så att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sällan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstår, det vill säga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan påvisas att problem i framtiden kommer att uppstå och då inte heller åtgärdas.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunnandet och förståelsen inom området konflikter och konflikthantering. Metoden som används är en fallstudie där lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker på en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frågan är hur lärare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. Frågeställningar: ? På vilket sätt ser lärare och elever på varför konflikter uppstår?? På vilket sätt påverkar konflikter lärare och elever och samspelet emellan dessa och vad får det för konsekvenser?? Hur ser lärare och elever på skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.Vi harutgåttfrån två frågeställningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal.

Dagens samhälle ställer krav på att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad växer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgång till denna teknologi. Frågan är nu om detta är möjligt? Syftet med uppsatsen är att söka svar på frågan: Kommer alla som vill, ha tillgång till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och regeringens proposition ?Ett informationssamhälle för alla? har använts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

This study aims to examine how the interventions for homeless persons in the municipality of Kalmar are organized. The study is based on four half-structured qualitative interviews with both representatives from different instances and also from persons who have experience of being homeless.The theoretical bases we have used to analyze the material are organization theory, specifically the concept of bureaucracy. Our results show that homelessness is not seen as a problem in itself, since the general view is that homeless people often have a complex problem scenario where drug- and alcohol abuse and mental illness are common.It is often the latter that takes priority in the interventions and the housing question is therefore neglected. We also found that social services do not have a satisfactory structure around the organization of the work on homelessness. They do not have any specific device in Kalmar that focus on homelessness issues with the result that the existing units are forced to take care of the work of homelessness.