Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ?Barnens Rätt I Samhället? får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling.

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Actor-observer bias är tendensen där människan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omständigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att få en klarare bild av hur människor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter från en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var män. Deltagarna fick svara på en enkät angående actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper än då personen själv kör riskfullt medan yttre omständigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en själv.

AbstractThe purpose of this study is to find out how educationalists who are currently working in school-environments feel about antibullyingprograms. Do they think that the programs are working and do they feel that the measures that they use work as planned? The reason why I choose to investigate this topic is that it will always be at topic interesting to study. Bullying will unfortunately always exist in some way. The whole survey is made in a small/medium seized municipality in Sweden with about 12 000 inhabitants.

To accomplish my purpose about where bullying is emerging and how bullying utter it is self and if the educationist consideration disposes conform to the students, i chose two classes from two different schools. With the help of the students thought and speculations and with the educationalists answers, I come to a result. I want to add that my results agreed with the early scientists? research. The results also confirmed by literature and by theories that showed in my result.

De flesta är överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och återkommande handlingar som riktas mot en person under en längre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig från en bok till en annan är definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna på skolan följer den rådande mobbningsplanen. För att fånga det jag eftersöker i syfte och frågeställningar använder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare anställda på tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att både lärare, skola och hela samhället är medvetna om problematiken men ändå fortsätter fenomenet att växa. Det visar sig också att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det på ovan och i andra på rädsla.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att användningen av Internet är utbredd och placerar Sverige bland dem främsta av världens länder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste Internetanvändarna återfanns inom åldersgruppen 16-24 år där hela 92 procent uppger att de använder Internet dagligen. Utbredningen av Internet är i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhället. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhället har att hantera.

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lärare beskriver att planenfungerar vad gäller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lärarnabeskriver att de arbetar med hbt-frågor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvänds. Undersökningen omfattar sex lärare på tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande likabehandlingsplaner. Lärarna i undersökningen uppger att de läggerner olika mycket tid på arbetet och de beskriver också olika arbetsmetoder.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.