Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet är insamlat på en F- 5 grundskola i en större kommun i södra Skåne. En grundskollärare och skolsköterskan på skolan intervjuades, de är både en del av trygghetsgruppen på skolan, en grupp som består av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. Vår undersökning visade att personalen på vår skola arbetar med ett salutogent tänkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bästa för ögonen, det vill säga ett prosocialt beteende.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt få en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrågor på skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar på något sätt med att upprätthålla den plan som finns på skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berättar att arbetet växt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkäter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta åtgärder.

I media har det uppmärksammats en rad olika fall beträffande mobbning. Ofta uppmärksammas de barn som begått självmord på grund av den mobbning som pågått i skolan. Studiens syfte är att utifrån den mobbades perspektiv undersöka mobbning med dess konsekvenser både under och efter mobbningsperioden, vilken pågått i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning med utgångspunkt från en narrativ och tematisk analys har vi studerat tolv stycken berättelser vilka är skrivna av personer som tidigare varit mobbade. Dessa berättelser är tagna från två öppna forum på Internet.

Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är:I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten.

Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier.

The purpose of this essay is to increase the understanding of actions we can take when we encounter bullying, and, how we can uncover the fact that bullying is occurring in the workplace. I want to improve the understanding of what constitutes bullying from the management's perspective both in respect to a victim and a perpetrator. My research has a primary & a secondary goal..

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av mobbning och sexuella trakasserier vid ett industriföretag. 330 kollektivanställda och tjänstemän vid Företaget besvarade en enkät där de ombads ange i vilken utsträckning de utsatts för kränkande beteenden samt uppge vilken arbetsrelation de hade till de som utsatt dem för handlingarna. Resultaten påvisade samband mellan förekomsten av mobbning och sexuella trakasserier. Kön, ålder och anställningsform hade betydelse för i vilken utsträckning sexuella trakasserier upplevdes. Anställningsform hade även betydelse för vem som angavs som förövare av kränkningarna.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter.Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare.Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar. .