Sök:

Sökresultat:

1535 Uppsatser om Förebygga konflikter - Sida 41 av 103

USA Counterinsurgency VS. Galula

SÀkerhetslÀget i Afghanistan har försÀmrats pÄ senare Är och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis pÄ mÄnga olika saker men jag har valt att titta pÄ den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljÀra konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjÀmfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljÀr konflikt? För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn Galulas teori för att jÀmföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta pÄ olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen sÀger om dessa.

Relationen lÀrare - elev : LÀrares förhÄllningssÀtt och dess pÄverkan pÄ elevers sjÀlvbild

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Kreativ förÀndringsprocess : En studie som uppmÀrksammar en innovativ förÀndringsprocess för Westinghouse i Sverige

Westinghouse i VÀsterÄs bestÄr av olika arbetsomrÄden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie Àr att förstÄ bristen pÄ förstÄelse vid förÀndringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anstÀllda i de olika arbetsomrÄdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förÀndringsarbetet pÄ Westinghouse i VÀsterÄs. Tidigare studier visar pÄ att förÀndringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot frÄn olika verksamheter inifrÄn och Àven utifrÄn organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förÀndringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande.

EUs gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemslÀndernas utrikes och sÀkerhetspolitik gentemot omvÀrlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har bÄde misslyckats att samordna sina medlemslÀnders politik och att framgÄngsrikt anvÀnda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser pÄ GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag anvÀnt mig av har varit realismen som beskriver att stater Àr de primÀra aktörerna pÄ den globala scenen.Mycket av GUSP har gÄtt ut pÄ frÀmst att EU ska visa handlingskraft mot omvÀrlden och Àven som ett diskussionsforum bland de egna medlemslÀnderna..

Stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolan

Syftet med den hÀr studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans vÀrld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats anvÀndes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare pÄ gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbÀttringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, förÀldrastöd och sociala aktiviteter ansÄgs vara viktiga hjÀlpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bÀttre förutsÀttningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering.

Datorstödda bevis

MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Barns fria lek i förskolan - hur flickor respektive pojkar leker

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barn i Äldern tre till fem Är leker i den fria leken utifrÄn deras könsroller. Som metod observerade jag barn pÄ tvÄ förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat tvÄ förskolelÀrare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar vÀljer övervÀgande pojkar att leka med och flickor övervÀgande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, lÀser i bilderböcker och pysslar. PopulÀrt för bÄde flickor och pojkar Àr dockrummet.

Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? - Är den alltid önskvĂ€rd?

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

En hemtjÀnstgrupp fast i en negativ spiral?

Abstract We have chosen to figure out why a majority in a home-help service group in west of Sweden is, or has been sick-listed. The purpose with our work has been to investigate our area to be able to come up with different factors which can have contributed to the high numbers of this particular group. We have worked with qualitative method and conversation-interviews to be able to answer our purpose at the best way. We had separate interviews with the ten employees at their work and these interviews we chose to record with a computer. The result we got were that the group had existed for about four years and since then, they have had several different directors.

Internationaliseringen av den svenska Försvarsmakten sett ur ett policyperspektiv med fokus pÄ Ären 1992-2001 : jÀmvikt eller förÀndring?

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kÀnnetecknades av jÀmvikt eller förÀndring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur den svenska instÀllningen till den internationellatjÀnsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kÀnnetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar pÄ problemformuleringen kommer jag att anvÀnda mig av följande delfrÄgor:- Vilken var Sveriges stÄndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan pÄvisas?- Vilka större förÀndringar har skett frÄn Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jÀmföra den svenska sÀkerhetspolitiska instÀllningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven frÄn 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenstÄndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar pÄ problemstÀllningen och de viktigaste sluts atserna Àr att:Det har funnits överensstÀmmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges sÀkerhetspolitiska intresse, frÄn norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts ocksÄ fokus frÄn Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det sÀkerhetspolitiska hotet utökades frÄn att enbart varit militÀrt till att Àven gÀlla global demokrati och hot mot vÄrtsamhÀlles funktioner.

Plocka undan efter dig! -en studie on konfliktkÀllor i parrelationer

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka konfliktkÀllor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhÄllanden. Metoderna i denna studie Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarÄdgivare ligger till grund för föreliggande studie. UtifrÄn detta valdes fyra konfliktteman ut. EnkÀten som anvÀndes i studien konstruerades utifrÄn de fyra konfliktomrÄdena.

SmÄ barns kommunikation i leken

Uppsatsen handlar om hur smÄ barn kommunicerar i leken, dÀr fokus Àr pÄ barn upp till tre Är, de barn som Ànnu inte har ett fungerande verbalt sprÄk. I litteraturdelen beskrivs forskning om smÄ barn som kommunicerar pÄ olika sÀtt. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor dÀr videoobservation anvÀnts som metod. Valda observationer har dÀrefter analyserats utifrÄn frÄgestÀllningen. Slutresultatet visar att smÄ barn anvÀnder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstÄdda.

Att gestalta ett ursprung: utvÀrdering och dokumentation av
ett skolutvecklingsprojekt i Karesuando skola

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Pacifism och andra vÀrldskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hÄllning under andra vÀrldskriget

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrÄn andra vÀrldskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitÀra staterna och Sveriges nordiska grannlÀnder. Tidningen har kategoriserats efter sin hÄllning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrÄn konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motstÄndare som inte tar hÀnsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har Àven placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frÄgor har anvÀnts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen pÄ andra vÀrldskriget och krig i stort? 2: Vad var synen pÄ andra vÀrldskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsÄtgÀrder och deras eventuella rÀttigheter till sina landomrÄden i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 dÀr de artiklar som haft anknytning till kriget och vÀrldslÀget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervÀgande var en radikalpacifistisk tidning.

Jag Àr myndighetsutövare, berviljar eller fördelar hjÀlp efter behov : en kvalitativ studie kring bistÄndshandlÀggares syn pÄ sitt arbete och sin roll

Omfattande förÀndringar har prÀglat Àldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhÀllsekonomiska lÀget inom Àldreomsorgen i kommunerna har krÀvt nedskÀrningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fÄtt störst genomslag Àr bestÀllar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av bistÄndshandlÀggare dÀr arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och bestÀllning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, Àr den som stÄr för arbetsledning av personal som utför vÄrd.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ sitt arbete och sin roll som handlÀggare. De frÄgestÀllningar som Àr utgÄngspunkt för den hÀr studien Àr bland andra: ?Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ sin yrkesroll??, ?Upplever bistÄndshandlÀggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser bistÄndshandlÀggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestÄ av??.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->