Sök:

Sökresultat:

49182 Uppsatser om Före detta kriminella - Sida 41 av 3279

FrÀmjande av en samverkan mellan programgemensamma och gymnasiegemensamma Àmnen pÄ yrkesprogrammen

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

VÀstra Sörhaga, AlingsÄs : en subtraktion och en addition

Avsikten med detta examensarbete Àr att utreda möjligheterna för och föreslÄ lÀmplig bebyggelse i VÀstra Sörhaga, AlingsÄs. Vid en första anblick ser VÀstra Sörhaga ut att strÀcka ut sig över ett mycket stort omrÄde. Men VÀstra Sörhaga begrÀnsas ocksÄ av flera faktorer. Jag kommer i detta arbete visa hur den byggbara marken för bostÀder reduceras av olika omstÀndigheter och hur dessa kan Ätererövras..

Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna : NÄgra lÀrares uppfattningar i grundskolans tidiga skolÄr

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

SMS-lÄn ? marknadsmÀssig eller abnorm kredit?

Med bakgrund mot den ökade penningutlÄningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lÄn. Detta Àr en relativt ny kredit pÄ marknaden och krediten Àr synnerligen samhÀllsdebatterad. FrÄgor som diskuteras Àr om SMS-lÄn Àr en skuldfÀlla och om den Àr en ockerliknande kredit. DÀrför Àr det intressant huruvida den Àr lik andra krediter pÄ den svenska kreditmarknaden eller om den Àr sÄ pass extrem att den inte gÄr att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter. Syftet Àr att undersöka om SMS-lÄnen avviker frÄn andra krediters utformning och beteende.

GrannsprÄksundervisning, ett uppnÄtt mÄl? : En studie om lÀrares prioritering i svenskundervisning pÄ högstadiet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Den verklighetsnÀra koden : En studie hur IT-branschens teknik kan implementeras i gymnasiet

Att synliggöra verkligheten i undervisningen Àr en utmaning. SÀrskilt att fÄ in aktuell teknik in i datorundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Detta eftersom IT-branschen aldrig stÄr still, ny teknik utvecklas stÀndigt och branschen Àr dÀrmed tvungen att hÀnga med i denna utveckling. Hur ska dÄ vi i skolvÀrlden kunna hÀnga med? Vilken teknik anvÀnds ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping anvÀnder inom sektorerna programmering och webbdesign.

Revisorers syn pÄ oberoendeproblematiken i samband med kombiuppdrag

DÄ en av revisorns viktigaste uppgift Àr att skapa tilltro för ett företags rÀkenskaper och förvaltning hos dess intressenter Àr det tvunget att revisorn Àr oberoende i förhÄllande till företaget. Detta oberoende hotas av sÄ kallade kombiuppdrag som Àr en vanlig tjÀnst hos de flesta revisionsbyrÄer. Detta innebÀr att samma revisionsbyrÄ utför bÄde revision samt redovisning eller rÄdgivning Ät klienten. VÄrt syfte var att undersöka revisorernas syn pÄ denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pÄgÄende diskussioner i facktidningar.

MikrovÄgssimulering med realtidsljus : Realtids-ray tracing i CUDA

Detta arbete undersöker möjligheterna med att simulera mikrovÄgor i ett slutet system. Systemet implementeras med en redan befintlig teknik kallad ray tracing. Ray tracing Àr en ljussÀttningsteknik som gÄr ut pÄ att simulera fotoners rörelse mellan ljuskÀlla och betraktare i en miljö man önskar ljussÀtta, och sedan belysa de omrÄden som blir trÀffade för att pÄ detta vis rendera en bild. Fotoner och mikrovÄgor har egenskaper som liknar varandra dÄ de bÄda Àr elektromagnetism med olika vÄglÀngder. Ray tracing Àr en krÀvande algoritm dÄ mÄnga utrÀkningar för varje foton mÄste utföras varje uppdatering.

LÀsutvecklingsschema som bedömningsinstrument inom skolan

Detta examensarbete handlar om LUS, lÀsutvecklingsschema, vad det innebÀr, hur det anvÀnds inom skolverksamheten och om det kan stödja barns lÀsutveckling. Vi tycker att detta Àr viktiga frÄgestÀllningar dÄ vi upplever att bedömningsinstrumentet LUS Àr vanligt förekommande ute pÄ skolorna i dag. I vÄra empiriska undersökningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄrt resultat visar hur LUS anvÀnds pÄ de skolor som vi besökt, och vad det innebÀr för barn och pedagoger i arbetet med lÀsutveckling..

TvÄ filmer om medeltiden- kunskap, förstÄelse och historiemedvetande

Syftet med detta arbete Àr att diskutera förhÄllandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia anvÀnds i spelfilmer och hur detta pÄverkar vÄrt historiemedvetande. Möjligtvis Àr det sÄ att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strÀvar mot Àr att undersöka om man kan lÀra sig nÄgot om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever pÄ tvÄ skÄnska skolor. Med avstamp i visandet av tvÄ filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förstÄelse och historiemedvetande..

LÀra sjÀlv eller tillsammans med andra : en studie av uppfattningar före och efter undervisning.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

AnvÀndargrÀnssnittsdesign för motionsrelaterade spelomgivningar

Detta Àr ett 20 poÀng stort examensarbete i Medieteknik utfört hösten 2005 samt vÄren 2006. Examensarbetets syfte Àr att skapa ett anvÀndargrÀnssnitt till menysystemet för en produkt som skall komma med motionscyklar för hemmabruk.Examensarbetet har inneburit att genom hela designprocessen ha en hög grad av kontakt med potentiella slutanvÀndare till produkten. Detta har skett genom lÀngre intervjuer, enkÀter och tester.GrÀnssnittet skulle innehÄlla vissa funktioner som specificerades av uppdragsgivaren. Detta var till exempel vilka instÀllningar som bör kunna göras och vilka olika alternativ pÄ cykling man har.Efter inledande dialog med potentiella slutanvÀndare och kvantitativ informationsinsamling togs ett antal designförslag fram som utvÀrderades av slutanvÀndare.Förslag pÄ navigering och menytrÀd testades i experimentform, detta innebar att anvÀndarna ombads utföra ett antal uppgifter och fick förklara hur de tÀnkte lösa dessa. Slutligen sammanfogades resultaten till en prototyp till ett anvÀndargrÀnssnitt.

Ett företags position i affÀrsmiljön

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affÀrsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrÄgor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet dÀr syftet fylls. De olika forskningsfrÄgorna handlar om: makrofaktorer pÄ marknaden, karaktÀristiska drag pÄ marknaden, aktörerna pÄ marknaden och företagets prestation pÄ en given marknad. Detta examensarbete har genomförts pÄ Plannja AB med utgÄngspunkt frÄn företagets verksamhet i LuleÄ. Plannja AB tillverkar takplÄt, vÀggplÄt och andra kreativa lösningar i tunnplÄt.

Responsiv hantering av bilder : Vad Àr en bÀsta lösning för responsiv hantering av bilder pÄ olika enheter?

Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skÀrmbredder, utan att specifika designer mÄste skapas för att fÄ en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste Ären har anvÀndandet av mobila enheter för surf pÄ webben ökat och kraven som stÀlls pÄ det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstÄr med mobila enheter Àr att de trots sina smÄ skÀrmar, anvÀnder samma högupplösta bilder som skapats för större skÀrmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, sÄ laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a.

Mat och hÀlsa i skola och fritidshem

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->