Sök:

Sökresultat:

49136 Uppsatser om Före detta kriminell - Sida 38 av 3276

Hur företag anammar nya redovisningsprinciper: en fallstudie

Det utarbetas stÀndigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag mÄste anpassa och förÀndra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrÀvande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som pÄverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat tvÄ koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förstÄelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och pÄvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Kvinnogym - frizon eller skamvrÄ? : En kvalitativ observationsstudie av olika gymmiljöer

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors trÀning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att trÀna pÄ kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie anvÀnt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta dÄ teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer pÄ tvÄ unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors trÀnande tycktes begrÀnsas i bÄda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rÄdande samhÀlleliga ideal.

NÀr mediebild blir till sjÀlvbild : Feministernas förhÄllande till mediebilden av dem sjÀlva

Syftet med studien Àr att undersöka hur feminister uppfattar, förhÄller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta Àr relevant för att lyckas bryta de normer som uppstÄtt kring feminister och Àven för att se hur man sjÀlv som feminist arbetar för att nÄ detta mÄl. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att pÄverka stora fenomen i samhÀllet utvecklas, men det ger Àven förstÄelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. FrÄgestÀllningen Àr: hur uppfattar, förhÄller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillÀmpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och tvÄ individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrÄgan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

LÀrares och fritidspedagogers syn pÄ fritidspedagogens yrkesroll i skolan

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

ErfarenhetsÄterföring : En vÀg till bÀttre anbud

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som Àr ett helÀgt dotterbolag till JM AB. JM AB Àr ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gÄtt ut pÄ att hjÀlpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsÄterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbÀttringar.ErfarenhetsÄterföring handlar om att samla in och ÄteranvÀnda de erfarenheter och kunskaper som kommer frÄn olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgÄngspunkt för förbÀttringar av det framtida arbetet.Det finns i nulÀget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsÄterföring skall genomföras vilket Àr en stor brist i organisationen. För att förÀndra detta bör företaget strÀva efter att bli en lÀrande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall lÀggas upp..

Skolmobbning utifrÄn ett lÀrarperspektiv

Mobbning Àr ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte mÄnga studier som undersöker lÀrares syn pÄ mobbning och deras egna förhÄllningssÀtt kring detta. Att förhindra mobbning och krÀnkande behandlingar Àr en stor och viktig del av lÀrares uppdrag och arbete. DÀrmed blir det viktigt att försöka förstÄ hur lÀrare ser pÄ detta fenomen (vad det Àr, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar dÀrmed pÄ att studera verksamma grundskolelÀrares syn pÄ skolmobbningsfenomenet och hur de ser pÄ deras egna förhÄllningssÀtt gentemot detta.

En undersökning om implicit erfarenhetsbaserad kunskap inom en verkstadsindustri

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

E-handel - En studie kring utvecklingen av e-handeln i Sverige med inriktning pÄ möbelbranschen.

VÄr slutsats Àr att det krÀvs att produkten Àr standardiserad och att kunderna kÀnner till produkten för att företaget ska ha större chans att kunna sÀlja sina produkter via Internet. Detta dÄ kunderna inte Àr lika beroende av den fysiska kontakten. Detta anser vi Àr anledningen till att endast ett fÄtal möbelföretag anvÀnder sig av e-handel. Detta dÄ alla möbelföretags produkter inte Àr standardiserade och kunderna inte kÀnner till dem. Vilket innebÀr att alla möbelföretags produkter inte lÀmpar sig för e-handel.

This is not abook: perception som process

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som mÀnniskans förmÄga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjÀrnans kognitiva processer dÀr hjÀrnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lÀttare för oss mÀnniskor att orientera oss i vÄr miljö. Genom denna process kopplar hjÀrnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar pÄ detta sÀtt ett verktyg som hjÀlper oss att se, höra, minnas och tÀnka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian JÀÀskelÀinen ville utforska nÀrmare. En djupdykning ner i mÀnniskans intellekt gick av stapeln för att se hur vi pÄverkas av det vi ser och pÄ vilket sett vi relaterar detta till vÄrt eget förflutna.

Uppdelning av ett artificiellt neuralt nÀtverk

Artificiella neurala nÀtverk (ANN) har mÄnga anvÀndningsomrÄden inom datavetenskap. NÄgra av dessa Àr mönsterigenkÀnning, robotik, processkontroll, optimering och spel. Detta examensarbete kommer att handla om hur en alternativ lösning pÄ den traditionella arkitekturen av hur ett neuralnÀt kan se ut. Jag kommer att undersöka om man kan ta ett stort och komplext neuralnÀt och bryta ned detta till mindre neuralnÀt utan att förlora kvaliteten pÄ botarna i en spelmiljö kallad Open Nero. Detta för att försöka minska berÀkningshastigheten av neuralnÀten och förhoppningsvis Àven göra sÄ botarna lÀr sig ett bra beteende snabbare.

"Sist in - först ut" Om huvudprincipens effekter för utsatta arbetstagargrupper

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

?Sist in ? först ut? Om huvudprincipens effekter för utsatta arbetstagargrupper

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Svenska Pensionsfonder : En riskjusterad utvÀrdering av pensionsfonders avkastning

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

MÄngkultur pÄ museum : en kulturpolitisk undersökning av Historiska museet och Etnografiska museets publika verksamhet med inriktning pÄ kulturell mÄngfald

Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

LÀrare och förÀldrar i samverkan. Om förÀldraengagemang och kontaktformer ur lÀrarperspektiv

Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->