Bakgrund: Varje Är drabbas ca 1 % av alla tonÄrsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehÄller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid bÄde anorexia nervosa och bulimia nervosa Àr kroppsuppfattningen pÄverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

LÄngvarig smÀrta Àr vanligt förekommande. NÀr tillstÄndet hÄllit i sig en lÀngre period resulterar det i en negativ inverkan pÄ mÀnniskan. Individen med lÄngvarig smÀrta pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt sÄ som fysiskt, pysiskt, emotionellt, mentalt och socialt. För att kunna hantera smÀrtan anvÀnds copingstrategier av olika slag. De kan bÄde ha en positiv eller en negativ pÄverkan pÄ mÀnniskan.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket berĂ€knas tjugo procent av Sveriges barn i dagslĂ€get vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sĂ€gs vara bland annat Ă€ndrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hĂ€lsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhĂ€llet som ett problem och pĂ„ senare tid har allt fler samhĂ€llsaktörer börjat uppmĂ€rksamma frĂ„gan. Kravet frĂ„n samhĂ€llet ökar pĂ„ att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhĂ€llsförbĂ€ttring med syfte att komma tillrĂ€tta med överviktsproblemet. NĂ„got som dock inte har fĂ„tt lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt Ă€r hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna för en grundskolelev att komma tillrĂ€tta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillrĂ€ckligt med förutsĂ€ttningar för att grundskoleleven skall komma tillrĂ€tta med sin övervikt?TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Resultatet baseras pĂ„ en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Swebo Bioenergi AB som bÄde tillverkar egna produkter och Àr generalagent och ÄterförsÀljare för andra stora branschaktörer har under Är 2007, mycket pÄ grund av ekonomiskt tillskott frÄn ett investmentbolag fÄtt betydligt större möjligheter till tillvÀxt, men Àven hÄrt satta tillvÀxtmÄl. Ett led i denna utveckling och tillvÀxt Àr uppförandet av ett toppmodernt förbrÀnningslaboratorium stationerat pÄ Swebos anlÀggning i Boden. Laboratoriet byggs i nÀra samarbete med LuleÄ tekniska universitet och kommer att disponeras dels av forskare vid LTU men kommer Àven att fungera som demonstrationsanlÀggning i Swebos marknadsföring. Examensarbetet, vars huvudsyfte var att planera och designa det flödesschema som sedermera lÄg till grund för de vvs-ritningar utifrÄn vilka rördragningen i labbet utförts, har fallit vÀl ut. För att kartlÀgga vilka tÀnkbara behov som finns och vad som krÀvs av pannkretsen rent funktionsmÀssigt spaltades ett antal möjliga driftsfall upp.

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

I denna uppsats undersöks sprÄk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes Àr att sprÄket och stilen i kolumnerna Àr vardagligt, talsprÄksnÀra, inte sÄ strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag dÀrför LIX, syntaktisk nivÄ i form av meningslÀngd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivÄ i form av ordens lÀngd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivÄn i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nÀra skönlitteraturens sprÄk och stil, men ocksÄ har gemensamma drag med tidningssprÄket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna Àr skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sÀgas vara talsprÄkliga och sprÄket Àr till skillnad mot min hypotes tÀmligen strikt.

Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, bÄde som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebÀr det nÀr ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport Àr att belysa vad som Àr en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi anvÀnder oss av aktörsynsÀttet eftersom det innebÀr att det Àr individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte Àr bestÄende. För vÄr del innebÀr det att den definition av företagskriser som vi fÄr frÄn de personer vi intervjuar inte Àr en generell definition utan den gÀller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.

Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, bÄde som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebÀr det nÀr ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport Àr att belysa vad som Àr en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi anvÀnder oss av aktörsynsÀttet eftersom det innebÀr att det Àr individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte Àr bestÄende. För vÄr del innebÀr det att den definition av företagskriser som vi fÄr frÄn de personer vi intervjuar inte Àr en generell definition utan den gÀller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.

Att leva i ett drogmissbruk Àr en stor tragedi, bÄde för missbrukaren sjÀlv, samhÀllet och inte minst för dennes nÀra och kÀra. Siffror i vÄr rapport visar bland annat pÄ att en manlig heroinist kan kosta samhÀllet nÀstan 2 000 000 kronor om Äret. Ett avbrutet missbruk leder dÀrmed till stora vinster för alla parter. Polisen Àr en samhÀllsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sÄdana fall hur polisen kan pÄverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

Syftet med denna uppsats Àr att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundlÀggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa Àmnet shoppingturism frÄn konsumentens synvinkel. Den primÀra metoden utgjordes av tvÄ kvantitativa enkÀter med shoppingturister samt observationer. För att fÄ ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och GekÄs besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig nÀring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.