Sökresultat:
217 Uppsatser om Fördelning av brev - Sida 15 av 15
Tora Vega Holmström genom Pierre Bourdieus fÀltanalys, samt en postkolonial analys av Utanför ett musikcafé i Biskra (1929)
 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gÀrna anvÀnde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsÀttningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt pÄ Ären 1910-1930, med hjÀlp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fÀlt. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs portrÀtt- och figurbilder, men tonvikt pÄ det varierande bildsprÄket och den öppna instÀllning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket stÀlls i relation till det tidiga nittonhundratalets vÀrderingar och till TVHs egna ord.
SkÀrseldens roll i förestÀllningen om rening eller rÀttvisa
 SkÀrseldens uppkomst, komplicerad som den mÄ vara, grundar sig i mÄngt och mycket pÄ kyrkans behov att skapa ett mellantillstÄnd mellan helvetet och paradiset. Med hjÀlp av texter frÄn bibeln, dÄ frÀmst Paulus brev, kunde den dogmatiska frÄgan om skÀrselden bryta igenom.SkÀrselden Àr en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.FrÄgan om vart syndarna tog vÀgen efter döden besvarades i och med skapandet av skÀrselden. MÀnniskan behövde sÀkerstÀlla sin vÀg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet sÄ fick hon nu chansen att göra det efter döden. SjÀlva tanken med straffet i skÀrselden Àr att kunna rena sjÀlen, till skillnad frÄn helvetet dÀr straffet Àr evinnerligt. I och med att tanken pÄ skÀrselden föddes och sÄ smÄningom institutionaliserades, började Àven bikten fÄ en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som fÀrdigstÀlldes i skÀrselden.
Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982
SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.
Kommunikationsflöden vid felavhjÀlpning inom Banverket
NÄgot vi dagligen möter i vÄr omgivning Àr kommunikations- och
informationsutbyte. Det Ă€r bĂ„de en social och en teknisk process â social,
för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med vÄra medmÀnniskor.
Den sociala processen fÄr oss att utvecklas mentalt och vÀxa i vÀlmÄendet.
Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjÀlpmedel som
finns att tillgÄ, till exempel telefoner, datorer, etcetera.
Examensarbetet ingĂ„r som en fallstudie i forskningsprojektet "Ăkad
punktlighet genom effektivare underhÄll" och har utförts för JÀrnvÀgstekniskt
Centrums(JvtC) rÀkning, vid LuleÄ tekniska universitet, i samarbete med
Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden
september 2003 â februari 2004. Arbetet har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n
rÀttidighet och akut underhÄll för att undersöka om det finns nÄgot sÀtt att
förbÀttra kommunikationen och informationsflödet mellan underhÄllstekniker,
arbetsledning och driftledningspersonal, sÄ att underhÄllteknikerna vid
anmÀlt akut fel ute i Banverkets anlÀggningar, fÄr med sig rÀtt material, har
rÀtt kompetens för felet i frÄga och beger sig till rÀtt stÀlle.
Undersökningen som ligger till grund för denna rapport Àr till stor del en
litteraturstudie, inriktad pÄ den akuta felavhjÀlpningen. Studien Àr varvad
med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-,
ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal frÄn
tÄgledningen, driftledningen vid DLC i Boden.
ArbetsfrÄgan har varit: GÄr det att förbÀttra den akuta felavhjÀlpningen och
förbÀttra punktligheten med hjÀlp av förbÀttrad kommunikation? Finns det
nÄgot sÀtt att förbÀttra kommunikationsflödet utan att minska
informationsinnehÄllet? I mÄnga fall av allmÀn kommunikation sÄ uppstÄr
missförstÄnd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjÀlpning.
I dagslÀget Àr det snarare sÄ att strömmen av information via e-mail till,
till exempel tÄgtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom sÄ
liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.
Medborgare och IT i planprocessen : demokrativisioner i Ronneby
Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.
Medborgare och IT i planprocessen - demokrativisioner i Ronneby
Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i
samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av
flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera
behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till
dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle
man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.
NÀmndemÀnnen i Ljusdals socken 1601-1699
I denna uppsats har jag försökt finna spÄren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlÀgga nÀmndemÀnnens förhÄllanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sÀgs komma frÄn de mest ansedda och rikaste bondslÀkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som anvÀnts: NÀmndemÀnnens namn och by har antecknats för varje förekommande Är 1600-1699. NÀmndemÀnnen har förts in i en databas nÀr de förekommer första gÄngen i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nÀmndemÀn. MantalslÀngder, jordeböcker och tiondelÀngder har samkörts för att identifiera nÀmndemÀnnen. Antalet identifierade nÀmndemÀn Àr 88 stycken.