Sök:

Sökresultat:

217 Uppsatser om Fördelning av brev - Sida 15 av 15

Tora Vega Holmström genom Pierre Bourdieus fÀltanalys, samt en postkolonial analys av Utanför ett musikcafé i Biskra (1929)

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gÀrna anvÀnde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsÀttningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt pÄ Ären 1910-1930, med hjÀlp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fÀlt. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs portrÀtt- och figurbilder, men tonvikt pÄ det varierande bildsprÄket och den öppna instÀllning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket stÀlls i relation till det tidiga nittonhundratalets vÀrderingar och till TVHs egna ord.

SkÀrseldens roll i förestÀllningen om rening eller rÀttvisa

 SkÀrseldens uppkomst, komplicerad som den mÄ vara, grundar sig i mÄngt och mycket pÄ kyrkans behov att skapa ett mellantillstÄnd mellan helvetet och paradiset. Med hjÀlp av texter frÄn bibeln, dÄ frÀmst Paulus brev, kunde den dogmatiska frÄgan om skÀrselden bryta igenom.SkÀrselden Àr en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.FrÄgan om vart syndarna tog vÀgen efter döden besvarades i och med skapandet av skÀrselden. MÀnniskan behövde sÀkerstÀlla sin vÀg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet sÄ fick hon nu chansen att göra det efter döden. SjÀlva tanken med straffet i skÀrselden Àr att kunna rena sjÀlen, till skillnad frÄn helvetet dÀr straffet Àr evinnerligt. I och med att tanken pÄ skÀrselden föddes och sÄ smÄningom institutionaliserades, började Àven bikten fÄ en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som fÀrdigstÀlldes i skÀrselden.

Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982

SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.

Kommunikationsflöden vid felavhjÀlpning inom Banverket

NĂ„got vi dagligen möter i vĂ„r omgivning Ă€r kommunikations- och informationsutbyte. Det Ă€r bĂ„de en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med vĂ„ra medmĂ€nniskor. Den sociala processen fĂ„r oss att utvecklas mentalt och vĂ€xa i vĂ€lmĂ„endet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjĂ€lpmedel som finns att tillgĂ„, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingĂ„r som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhĂ„ll" och har utförts för JĂ€rnvĂ€gstekniskt Centrums(JvtC) rĂ€kning, vid LuleĂ„ tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n rĂ€ttidighet och akut underhĂ„ll för att undersöka om det finns nĂ„got sĂ€tt att förbĂ€ttra kommunikationen och informationsflödet mellan underhĂ„llstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, sĂ„ att underhĂ„llteknikerna vid anmĂ€lt akut fel ute i Banverkets anlĂ€ggningar, fĂ„r med sig rĂ€tt material, har rĂ€tt kompetens för felet i frĂ„ga och beger sig till rĂ€tt stĂ€lle. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport Ă€r till stor del en litteraturstudie, inriktad pĂ„ den akuta felavhjĂ€lpningen. Studien Ă€r varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal frĂ„n tĂ„gledningen, driftledningen vid DLC i Boden. ArbetsfrĂ„gan har varit: GĂ„r det att förbĂ€ttra den akuta felavhjĂ€lpningen och förbĂ€ttra punktligheten med hjĂ€lp av förbĂ€ttrad kommunikation? Finns det nĂ„got sĂ€tt att förbĂ€ttra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehĂ„llet? I mĂ„nga fall av allmĂ€n kommunikation sĂ„ uppstĂ„r missförstĂ„nd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjĂ€lpning. I dagslĂ€get Ă€r det snarare sĂ„ att strömmen av information via e-mail till, till exempel tĂ„gtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom sĂ„ liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

Medborgare och IT i planprocessen : demokrativisioner i Ronneby

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.

Medborgare och IT i planprocessen - demokrativisioner i Ronneby

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.

NÀmndemÀnnen i Ljusdals socken 1601-1699

I denna uppsats har jag försökt finna spÄren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlÀgga nÀmndemÀnnens förhÄllanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sÀgs komma frÄn de mest ansedda och rikaste bondslÀkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som anvÀnts: NÀmndemÀnnens namn och by har antecknats för varje förekommande Är 1600-1699. NÀmndemÀnnen har förts in i en databas nÀr de förekommer första gÄngen i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nÀmndemÀn. MantalslÀngder, jordeböcker och tiondelÀngder har samkörts för att identifiera nÀmndemÀnnen. Antalet identifierade nÀmndemÀn Àr 88 stycken.

<- FöregÄende sida