Sökresultat:
213 Uppsatser om Fördelning av brev - Sida 14 av 15
Vad innebÀr det att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier? : En kvalitativ studie.
Bakgrund: ESBL Àr ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motstÄndskraftig ?resistent- mot mÄnga antibiotika. För den enskilde individen fÄr det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och dÄ behandling krÀvs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dÄligt pÄ behandling med vÄra vanligaste antibiotika, och det kan krÀvas inlÀggning pÄ sjukhus Àven vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebÀr för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory anvÀndes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen vÀxte kÀrnkategorin Att bli utkastad i det skrÀmmande och okÀnda utan karta och kompass fram.
 Skiljelinjen mellan Ă€rende och faktiskt handlande inom kriminalvĂ„rden?      Definitioner, TillĂ€mpbarhet och RĂ€ttsĂ€kerhetÂ
Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett kriminalvÄrdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrÀttsliga begreppen Àrende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrÄn ett rÀttsÀkerhetsperspektiv, dÀr fyra kriminalvÄrdsspecifika utgÄngspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) stÄr i centrum för framstÀllningen. Uppsatsen Àr utarbetad enligt en rÀttsdogmatisk metod, vilken förutsÀtter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rÀttspraxis.    NÄgon nÀrmare beskrivning av begreppet Àrende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handlÀggning av ett Àrende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rÀttsfaktum.     I motsats till Àrende framförs det faktiska handlandet, som kÀnnetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar Àrendehantering.
Finns en Äldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbÀrare?
Inom mÄnga omrÄden inom vÄrden, sÄ Àven i företagshÀlsovÄrden, Àr uppföljningen av kvalitetsindikatorer dÄlig. Det tycks ocksÄ inom mÄnga omrÄden vara sÄ att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras pÄ ett strukturerat sÀtt och dÀrför blir svÄra att följa. PÄ mÄnga enheter begrÀnsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgÀnglighet och mÀtning av patientupplevelse av tillgÀnglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och pÄ ett enkelt sÀtt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshÀlsovÄrden Arbetsmiljöutveckling HÀlsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som gÄr att fÄ fram samt att i viss mÄn beskriva utvecklingsmöjligheter.Axelproblem Àr i verksamheten vanliga och under en tvÄÄrsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH.
Rekonstruktionen av Monets trÀdgÄrd : en diskussion kring trÀdgÄrdens bevarande, representation, autenticitet och mening
KonstnÀren Claude Monets trÀdgÄrd, som Àr belÀgen i byn Giverny nÄgra mil nordvÀst om Paris, Àr en trÀdgÄrd som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades pÄ 1970-talet. TrÀdgÄrden, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav pÄ att den rekonstruerade trÀdgÄrden ska vara sÄ lik och autentisk den ursprungliga trÀdgÄrden som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trÀdgÄrdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller kÀnsla i trÀdgÄrden. Inom bevarande av trÀdgÄrdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebÀr ett Äterskapande av nÄgot som tidigare funnits, har i Monets trÀdgÄrd inneburit ett Äterskapande som har utgÄtt frÄn representationer av olika slag.
Behövs revisionsplikten? : En kvantitativ studie om aktiebolags egna Äsikter.
Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagslÀget rÄder en debatt sÄtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjÀrde bolagsdirektiv och undanta vissa företag frÄn kravet pÄ revision. InlÀgg i debatten hÄller kostnaden som frÀmsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan Àr stor och att den dÀrför bör behÄllas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur smÄföretagare stÀller sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill Àven utreda vilka specifika faktorer som pÄverkar företagens syn pÄ revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför.
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ansvara för omvÄrdnaden. : Intervjuer med fenomenologisk ansats
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.
Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet
Blekinge Tekniska Högskola
Sektionen för Management
Arbetets art: C-uppsats 10p
Sociologi 41-60p
Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och
ungdomars utsatthet pÄ
Internet
Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson
Handledare: Kerstin Arnesson
Abstract
Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan
fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar
möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns
intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som
pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar.
Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell
exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka
former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir
konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att
behandlas i arbetet.
Intern kommunikation : En fallstudie om Skatteverkets interna kommunikation
Intern kommunikation Àr den kommunikation som sker inom en organisation (Ver?i? et al., 2012 s.225). Idag kan man anvÀnda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, frÀmst för interna möten men Àven externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, sÄ som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att vÀlja att anvÀnda sig av virtuella mötesformer Àr att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bÀttre ekonomi och fler harmoniska medarbetare.
Ericsson - 1991 till 2009 -En lÄngtidsstudie av Ärsredovisningarnas utveckling med fokus pÄ frivilliga upplysningar och redovisningen av sociala och utvecklande personalengagemang
Bakgrund och problem: Ă
rsredovisningar har förÀndrats mycket de senaste Ärtiondena och gÄtt frÄn att vara kortfattade finansiella dokument till att bli ett public relations dokument samt ökat kraftigt i omfattning och kommit att innehÄlla mer, exempelvis Corporate Social Responsibility. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 100 Ären och vad kan förklara den? Vad kan en lÀngre tidsperiod pÄ studien tillföra? Vi utgÄr frÄn hela Ärsredovisningen och undersöker sedan delar av den. Kan tidigare studier pÄ exempelvis brittiska företag Àven bekrÀftas gÀllande ett svensk företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och presentera den utveckling som skett av Ericssons Ärsredovisningar i ett lÀngre tidsperspektiv gÀllande totalomfattning, frivilliga upplysningar och innehÄllet av sociala och utvecklande personalengagemang.
Tora Vega Holmström genom Pierre Bourdieus fÀltanalys, samt en postkolonial analys av Utanför ett musikcafé i Biskra (1929)
 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gÀrna anvÀnde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsÀttningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt pÄ Ären 1910-1930, med hjÀlp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fÀlt. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs portrÀtt- och figurbilder, men tonvikt pÄ det varierande bildsprÄket och den öppna instÀllning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket stÀlls i relation till det tidiga nittonhundratalets vÀrderingar och till TVHs egna ord.
SkÀrseldens roll i förestÀllningen om rening eller rÀttvisa
 SkÀrseldens uppkomst, komplicerad som den mÄ vara, grundar sig i mÄngt och mycket pÄ kyrkans behov att skapa ett mellantillstÄnd mellan helvetet och paradiset. Med hjÀlp av texter frÄn bibeln, dÄ frÀmst Paulus brev, kunde den dogmatiska frÄgan om skÀrselden bryta igenom.SkÀrselden Àr en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.FrÄgan om vart syndarna tog vÀgen efter döden besvarades i och med skapandet av skÀrselden. MÀnniskan behövde sÀkerstÀlla sin vÀg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet sÄ fick hon nu chansen att göra det efter döden. SjÀlva tanken med straffet i skÀrselden Àr att kunna rena sjÀlen, till skillnad frÄn helvetet dÀr straffet Àr evinnerligt. I och med att tanken pÄ skÀrselden föddes och sÄ smÄningom institutionaliserades, började Àven bikten fÄ en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som fÀrdigstÀlldes i skÀrselden.
Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982
SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.
Kommunikationsflöden vid felavhjÀlpning inom Banverket
NÄgot vi dagligen möter i vÄr omgivning Àr kommunikations- och
informationsutbyte. Det Ă€r bĂ„de en social och en teknisk process â social,
för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med vÄra medmÀnniskor.
Den sociala processen fÄr oss att utvecklas mentalt och vÀxa i vÀlmÄendet.
Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjÀlpmedel som
finns att tillgÄ, till exempel telefoner, datorer, etcetera.
Examensarbetet ingĂ„r som en fallstudie i forskningsprojektet "Ăkad
punktlighet genom effektivare underhÄll" och har utförts för JÀrnvÀgstekniskt
Centrums(JvtC) rÀkning, vid LuleÄ tekniska universitet, i samarbete med
Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden
september 2003 â februari 2004. Arbetet har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n
rÀttidighet och akut underhÄll för att undersöka om det finns nÄgot sÀtt att
förbÀttra kommunikationen och informationsflödet mellan underhÄllstekniker,
arbetsledning och driftledningspersonal, sÄ att underhÄllteknikerna vid
anmÀlt akut fel ute i Banverkets anlÀggningar, fÄr med sig rÀtt material, har
rÀtt kompetens för felet i frÄga och beger sig till rÀtt stÀlle.
Undersökningen som ligger till grund för denna rapport Àr till stor del en
litteraturstudie, inriktad pÄ den akuta felavhjÀlpningen. Studien Àr varvad
med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-,
ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal frÄn
tÄgledningen, driftledningen vid DLC i Boden.
ArbetsfrÄgan har varit: GÄr det att förbÀttra den akuta felavhjÀlpningen och
förbÀttra punktligheten med hjÀlp av förbÀttrad kommunikation? Finns det
nÄgot sÀtt att förbÀttra kommunikationsflödet utan att minska
informationsinnehÄllet? I mÄnga fall av allmÀn kommunikation sÄ uppstÄr
missförstÄnd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjÀlpning.
I dagslÀget Àr det snarare sÄ att strömmen av information via e-mail till,
till exempel tÄgtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom sÄ
liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.