Sökresultat:
217 Uppsatser om Fördelning av brev - Sida 14 av 15
Att samverka nÀr sprÄket inte rÀcker till. En studie om hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerar elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska
Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.
EDI reducerar transaktionskostnader : En studie över faktorer som ökar andelen EDI-projekt i stora och smÄ organisationer
Trots lÄngt driven datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjÀlp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men nÀr det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut pÄ papper och skickas per fax, brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen Àr att identifiera viktiga faktorer som minskar gapet mellan smÄföretagets instÀllning till EDI och stora organisationers instÀllning till införandet och dÀr finna framgÄngsfaktorer som överbryggar eller minskar gapet. Teorin pÄvisar att smÄföretag fÄr mindre fördelar av EDI Àn de större företag som det har EDI koppling emot.
Med ryggen mot Herrar medicinare. En kulturanalys av de första kiropraktorerna i Sverige, deras strategier för att uppnÄ erkÀnnande och organisering som profession pÄ lÀkekonstens fÀlt mellan Ären 1921-1936.
Den hÀr masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige frÄn det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt Är 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras Är 1936. Syftet med uppsatsen Àr att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgÄngspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna sjÀlva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrÄgestÀllning Àr:
? Vilka vÀgar och strategier för att uppnÄ erkÀnnande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val?
Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fÀlt, doxa och symboliskt kapital anvÀnds som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som Àr i spel, medan Thomas F.
"Arbetslös resten av livet?" : Om lÄngtidsarbetslösa ungdomar i dagens samhÀlle
Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invÄnare dÀr lÄngtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsÀttningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick frÄn den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gÀllande möjligheter, förutsÀttningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i min studie dÄ den ger möjlighet att studera de lÄngtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen dÀr jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som bÄde aktiv och spÀnd.
Vad innebÀr det att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier? : En kvalitativ studie.
Bakgrund: ESBL Àr ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motstÄndskraftig ?resistent- mot mÄnga antibiotika. För den enskilde individen fÄr det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och dÄ behandling krÀvs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dÄligt pÄ behandling med vÄra vanligaste antibiotika, och det kan krÀvas inlÀggning pÄ sjukhus Àven vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebÀr för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory anvÀndes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen vÀxte kÀrnkategorin Att bli utkastad i det skrÀmmande och okÀnda utan karta och kompass fram.
 Skiljelinjen mellan Ă€rende och faktiskt handlande inom kriminalvĂ„rden?      Definitioner, TillĂ€mpbarhet och RĂ€ttsĂ€kerhetÂ
Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett kriminalvÄrdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrÀttsliga begreppen Àrende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrÄn ett rÀttsÀkerhetsperspektiv, dÀr fyra kriminalvÄrdsspecifika utgÄngspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) stÄr i centrum för framstÀllningen. Uppsatsen Àr utarbetad enligt en rÀttsdogmatisk metod, vilken förutsÀtter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rÀttspraxis.    NÄgon nÀrmare beskrivning av begreppet Àrende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handlÀggning av ett Àrende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rÀttsfaktum.     I motsats till Àrende framförs det faktiska handlandet, som kÀnnetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar Àrendehantering.
Finns en Äldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbÀrare?
Inom mÄnga omrÄden inom vÄrden, sÄ Àven i företagshÀlsovÄrden, Àr uppföljningen av kvalitetsindikatorer dÄlig. Det tycks ocksÄ inom mÄnga omrÄden vara sÄ att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras pÄ ett strukturerat sÀtt och dÀrför blir svÄra att följa. PÄ mÄnga enheter begrÀnsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgÀnglighet och mÀtning av patientupplevelse av tillgÀnglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och pÄ ett enkelt sÀtt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshÀlsovÄrden Arbetsmiljöutveckling HÀlsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som gÄr att fÄ fram samt att i viss mÄn beskriva utvecklingsmöjligheter.Axelproblem Àr i verksamheten vanliga och under en tvÄÄrsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH.
Rekonstruktionen av Monets trÀdgÄrd : en diskussion kring trÀdgÄrdens bevarande, representation, autenticitet och mening
KonstnÀren Claude Monets trÀdgÄrd, som Àr belÀgen i byn Giverny nÄgra mil nordvÀst om Paris, Àr en trÀdgÄrd som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades pÄ 1970-talet. TrÀdgÄrden, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav pÄ att den rekonstruerade trÀdgÄrden ska vara sÄ lik och autentisk den ursprungliga trÀdgÄrden som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trÀdgÄrdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller kÀnsla i trÀdgÄrden. Inom bevarande av trÀdgÄrdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebÀr ett Äterskapande av nÄgot som tidigare funnits, har i Monets trÀdgÄrd inneburit ett Äterskapande som har utgÄtt frÄn representationer av olika slag.
Behövs revisionsplikten? : En kvantitativ studie om aktiebolags egna Äsikter.
Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagslÀget rÄder en debatt sÄtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjÀrde bolagsdirektiv och undanta vissa företag frÄn kravet pÄ revision. InlÀgg i debatten hÄller kostnaden som frÀmsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan Àr stor och att den dÀrför bör behÄllas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur smÄföretagare stÀller sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill Àven utreda vilka specifika faktorer som pÄverkar företagens syn pÄ revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför.
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ansvara för omvÄrdnaden. : Intervjuer med fenomenologisk ansats
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.
Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet
Blekinge Tekniska Högskola
Sektionen för Management
Arbetets art: C-uppsats 10p
Sociologi 41-60p
Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och
ungdomars utsatthet pÄ
Internet
Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson
Handledare: Kerstin Arnesson
Abstract
Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan
fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar
möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns
intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som
pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar.
Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell
exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka
former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir
konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att
behandlas i arbetet.
Intern kommunikation : En fallstudie om Skatteverkets interna kommunikation
Intern kommunikation Àr den kommunikation som sker inom en organisation (Ver?i? et al., 2012 s.225). Idag kan man anvÀnda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, frÀmst för interna möten men Àven externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, sÄ som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att vÀlja att anvÀnda sig av virtuella mötesformer Àr att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bÀttre ekonomi och fler harmoniska medarbetare.
Ericsson - 1991 till 2009 -En lÄngtidsstudie av Ärsredovisningarnas utveckling med fokus pÄ frivilliga upplysningar och redovisningen av sociala och utvecklande personalengagemang
Bakgrund och problem: Ă
rsredovisningar har förÀndrats mycket de senaste Ärtiondena och gÄtt frÄn att vara kortfattade finansiella dokument till att bli ett public relations dokument samt ökat kraftigt i omfattning och kommit att innehÄlla mer, exempelvis Corporate Social Responsibility. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 100 Ären och vad kan förklara den? Vad kan en lÀngre tidsperiod pÄ studien tillföra? Vi utgÄr frÄn hela Ärsredovisningen och undersöker sedan delar av den. Kan tidigare studier pÄ exempelvis brittiska företag Àven bekrÀftas gÀllande ett svensk företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och presentera den utveckling som skett av Ericssons Ärsredovisningar i ett lÀngre tidsperspektiv gÀllande totalomfattning, frivilliga upplysningar och innehÄllet av sociala och utvecklande personalengagemang.