Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Sveriges elpris har under Ă„ren stigit avsevĂ€rt, nĂ„got som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sĂ€nkas. Arbetet Ă€rfokuserat pĂ„ belysningen i den del av fastigheten dĂ€r Ă„tgĂ€rder inte redan har genomförts.EnergimĂ€tningar har utförts för att kartlĂ€gga det nuvarande tillstĂ„ndet i derasbelysningsanlĂ€ggningar. MĂ€tresultaten gav underlag till de Ă„tgĂ€rdsförslag som redovisasi rapporten. ÅtgĂ€rdsförslagen innehĂ„ller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande Ă„tgĂ€rden Ă€r.Resultatet visar pĂ„ att de största energibesparingarna kan ske i de Ă€ldrebelysningsanlĂ€ggningarna i fastigheten.

TjÀnsteföretag har fÄtt en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare Är. Dessa företag drivs under olika förutsÀttningar och ett sÀtt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa Àr. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig Ät beroende pÄ hur kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjÀnsteföretag, tvÄ med kunskapsintensiv verksamhet och tvÄ med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som pÄverkar ekonomistyrningen.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hÄllbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan frÀmja samverkan och organisatoriskt lÀrande. Detta Àr intressant nÀr en hÄllbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras pÄ svenska kommuner som organisation. Det Àr sedan lÀnge kÀnt att svenska kommuner prÀglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hÄllbarhetsdiskursen beskriver som nödvÀndig för stadsutveckling, krÀvs förutsÀttningar för samverkan över sektorsgrÀnser. Det finns Àven ett behov av att skapa förutsÀttningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

VÄr lÀromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utstrÀckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre lÀromedel i tyska. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrÄn variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrÄn teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka föresprÄkar sÄvÀl kreativitet som interaktion men ocksÄ varierande arbetsformer. Resultatet utifrÄn lÀromedelsanalysen av lÀromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna Àr starkt styrda och att det sÀllan ges utrymme för kreativitet. LÀromedel ska fungera som hjÀlpmedel för att eleverna ska uppnÄ de mÄl som stÀlls upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta lÀromedlen inte gör..

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrosÀten arbetar med att föra in digitala lÀrresurser som en integrerad del i den nya lÀrarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur bÄde lÀrarutbildare och lÀrarstudenter fÄr kompetenshöjning i digitala lÀrresurser. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med Ätta personer med inblick i lÀrosÀtenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lÀrarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strÀvan hos lÀrosÀtena att höja den digitala kompetensen hos bÄde lÀrarstudenter och lÀrarutbildare men det finns en tröghet i progressionen bÄde organisationsmÀssigt och personalmÀssigt. Slutsatsen Àr att det krÀvs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lÀgga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lÀrresursernas möjligheter..

The out-of-town retail establishments are part of the dramatic structural changes in the retailing of food and groceries. There are however strong indications suggesting these establishments result in negative externalities concerning areas such as pollution and urban environment. The purpose of this study is to describe and, from an economic perspective, analyse the Swedish political regulations and planning policies concerning the out-of-town supermarkets. The analysis establishes that the current regulations regarding out-of-town retailing do not, due to the occurrence of market failures, produce an optimal situation. It might therefore be necessary to change the planning policies in a more restrictive direction.

UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att jÀmföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jÀmförelsen skapa en utvÀrderingsmetod för PROMISE projekt. UtvÀrderingsmetoden ges inte nÄgon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete bestÄr av den jÀmförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jÀmfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som Àr TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som Àr Svenska Projektfabrikens projektmodell. JÀmförelsen utfördes övergripande pÄ omrÄdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.

This thesis examines how a company can get an effective, high quality, maintenance of their computerized systems. After literary studies concerning the life cycle activity Maintenance we have studied how the maintenance at the department IT Supply of IKEA IT AB in Älmhult is carried out. What steps and measures in the analyzing of results of changes are carried out and if they have predefined processes for changes. Based on the facts we found most important in our literary studies we have created a model and theoretically applied this to the maintenance of a specific system to see what they can work with to further improve the quality and efficiency in their maintenance. The basis for our thesis is literary studies and the collected material has been used as a foundation for the research at the company, which was carried out through interviews.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

I dagens samhĂ€lle Ă€r energiförbrukning vĂ€ldigt viktigt och framförallt nĂ„got som kommer bli en betydligt större aspekt framĂ„t i tiden, sĂ€rskilt om man jĂ€mför med hur man tar hĂ€nsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet dĂ€r han startar och stĂ€nger av spĂ„nsuget manuellt. ÖnskemĂ„let frĂ„n Hammar var i grunden att automatisera snickeriet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att vid en maskinstart startar spĂ„nsuget och spjĂ€llet till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare sĂ„ att möjligheten att slĂ„ ifrĂ„n utsuget nĂ€r maskinerna körts pĂ„ tomgĂ„ng en viss tid Ă€r möjligt. En ny produkt togs fram med en vĂ€lfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spĂ„nsuget och spjĂ€ll.