Sök:

Sökresultat:

2096 Uppsatser om Förbättrad styrning av ingćende - Sida 46 av 140

UtvÀrdering av riktlinjer för lÀrbarhet : att tillÀmpa befintliga riktlinjer pÄ produktionssystem

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Musik- och kulturskolan : Olika sÀtt att se pÄ frivillig musikundervisning

Undersökningens syfte Àr att fÄ djupare förstÄelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhÀllet. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att fÄ en inblick i vilka arbetsmetoder som anvÀnds för att rekrytera, behÄlla och utveckla elever samt att fÄ kunskap om olika faktorer som pÄverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare frÄn olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgÄr frÄn olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förÀndring samt teorier om förÀndringar i skola och samhÀlle.   I resultatet visas att det finns flera olika förvÀntningar pÄ musik- och kulturskolan vilka skiftar frÄn skola till skola och frÄn kommun till kommun. PÄ nÄgra av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nÀstan helt saknar en sÄdan styrning.

Klassmorfar : En studie om hur klassmorfÀder kan stödja en positiv förÀndring i grundskolan.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förÀndra elevernas förutsÀttning-ar att mÄ bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förÀndringen för eleverna.Min valda metod har karaktÀr av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lÀrare respektive sjÀlv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mÄn han fÄr delta i ren undervisning. En del av de lÀrare som han avses stödja ser honom som en hjÀlp i undervisningen medan andra kÀnner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgÄ-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.

Ett arbete i grÄzonen : De arbetsintegrerande sociala företagens diskurser.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Framtagning av labbutrustning för test av processmaskiners reglersystem

Examensarbetet utfördes pÄ Koteko AB som Àr ett ingenjörsföretag inom processautomation, elkraftteknik och industriell elautomation.Rapporten behandlar problematiken som finns idag med att kunna testa och utveckla processmaskiners styrning och reglerförmÄga innan leverans samt test av nya koncept. Detta ska göras genom att konstruera en testrigg som ska kunna testa olika körningar med vissa avgrÀnsningar. Rapporten behandlar Àven dimensioneringen av alla motorer och vÀxellÄdor som behövs för att testa olika körningar som presenteras senare i arbetet, samt vad som behövs för att styra och köra motorer..

Egendomslösa historier : Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) / Unpropertied Stories : The Social Production of History in the Landless? Movement (MST)

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie pÄ Lindabs svenska filialer

Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie pÄ Lindabs svenska filialerKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E)LÀrosÀte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VÀxjöFörfattare: Martin Andersson och Stefan KesakHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran AidemarkDatum: 2012-05-26Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, PrestationsmÀtning, Strategi, FörsÀljning, Filialverksamhet Bakgrund: Lindab Àr en internationell ventilations- och byggkoncern som Àr uppdelad i de tre affÀrsomrÄdena Ventilation, Building Components och Building Systems. FörsÀljning och distribution av Lindabs produkter sker frÀmst via egna filialer. Studien fokuserar pÄ de svenska filialerna och utgÄr frÄn Lindabs önskemÄl om att fÄ hjÀlp med att förbÀttra sin prestationsmÀtning samt öka jÀmförbarheten mellan filialerna.Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försÀljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsÀttningar för en bÀttre kontroll och styrning av deras prestationer och öka jÀmförbarheten mellan filialerna.Metod: Vi har genomfört en fallstudie pÄ Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material.Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bÀttre kontroll och styrning av filialernas prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mÄtt i de olika perspektiven. VÄrt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och lÄngsiktiga mÄlsÀttningar, externa och interna prestations­perspektiv, finansiella och icke-finansiella mÄtt samt mellan utfallsmÄtt och drivande mÄtt.

OmvÀrldens agerande vid grova brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna i Afrika.

Genom att utgÄ frÄn Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mÀnskliga rÀttigheter, sÄ som folkmord, förÀndrats pÄ en tioÄrsperiod. DÄ FN inte Àr den ende aktör vid sÄdana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrÄn Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitÀra krisen i Darfur ser vi hur omvÀrldens bemötande utvecklats. Trots att förutsÀttningar har förbÀttrats och erfarenheterna ökat kvarstÄr dock problematiken med att agera.

Digital marknadsföring : framvÀxten av nya verktyg för marknadsföring

Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning Àr Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Pedagogens betydelse för barns lek

Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna förhÄller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier dÀr bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nÀmns. Den tar Àven upp pedagogens roll i leken dÀr den vuxne Àr barnets första lekkamrat, pedagogen som bekrÀftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige.

Att gestalta f?r f?r?ndring

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen : - en historisk jÀmförande ideologianalys

Den hÀr studien undersöker gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen bestÄr av Ätta analyser av bilderböcker indelade i tvÄ olika tidsperioder, den första tidsperioden Àr 1976-1987 och den andra tidsperioden Àr 1998-2011. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förÀndras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förÀndrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar pÄ att samhÀllets ideologi har haft pÄverkan pÄ hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..

Struktur och organisation i förskolan : Möjligheter och hinder för förskolans dagliga verksamhet

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Riskkapital, en kÀlla till mervÀrde?

De senaste Ären har riskkapitalbranschen visat en hög tillvÀxt, samtidigt som Äsikterna kring i vilken utstrÀckning som riskkapitalbolagen tillför vÀrde i sina portföljbolag gÄr isÀr. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehÄller Àven en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bÀttre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre Ären. Slutsatsen av studien Àr att riskkapitalbolag Àr framgÄngsrika i sin strÀvan att skapa ett mervÀrde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning..

Controllerns arbetsuppgifter: bilder av controllerns vardag i tvÄ medelstora företag

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av tvÄ företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har mÄnga olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lÀgre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter Àn vad litteraturen beskriver att en controller har.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->