Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan.

Mat har betydelse för barns hälsa ur kortsiktigt så väl som långsiktigt perspektiv. Förskolan är en betydelsefull arena i arbetet att främja god hälsa i tidig ålder. I förskolans läroplan poäng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förståelse för hälsa och välbefinnande genom aktiv delaktighet i frågor som påverkar deras vardag. Däremot saknas association till hälsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hälsosamma matvanor.

Fördelarna med amning är många, trots detta tar allt fler mödrar beslutet att delvis amma/ inte amma sina barn. Syfte: Syftet med denna studie var att erhålla mer kunskap om samt undersöka vilka faktorer som påverkar mödrars beslut att amma/ inte amma. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Faktorer som påverkar mödrars beslut till att amma var: bröstmjölk anses vara den ultimata födan för spädbarnet, föräldrar har god kunskap gällande amning, bra stöd från närstående och vårdpersonal, högutbildade mödrar, tidigare erfarenhet av amning, partnern föredrar amning, amning är praktiskt och ger lycka till både modern och barnet. Faktorer som påverkar mödrars beslut till att inte amma var: okunskap hos modern, fadern och sjukvårdspersonal, amning känns genant, fysiskt smärtsamt och obehagligt, stressad personal, föräldrarna får otillräckligt med stöd och information från vårdpersonal, tidig återgång till arbete, spädbarnet är otillfredsställt av endast bröstmjölk, oroligheter över bröstmjölkens näring samt rädsla för viktuppgång och hängiga bröst.

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.

Bakgrund:Multipel skleros är en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelålder. Incidensen i Sverige är relativt hög. Symtomen är neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs självbild kan påverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv på livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.

AimThe aim with the work is to investigate if outdoor life at an early age will contribute to a maintained interest as a grown-up, and what other reasons play a part in maintained/lost interest. Questions:? Are the people active within outdoor life/physical activity today?? How much time do the people devote to outdoor life/physical activity?? What factors during the growth, from preschool to grown-up, contribute to a maintained or lost interest in outdoor life?MethodSince we wanted to bring forth all eventual factors that may have effected the people in their physical activity today we chose to do a qualitative study using deep interviews. The investigated group consists of six former students, four girls and two boys, from the I Ur och Skur preschool Mulleborg. Today the respondents are between 20 and 24 years old.ResultsThe investigation shows that all respondents are active with some kind of outdoor life or physical activity today, but there is a difference in how much.

Regelbunden fysisk aktivitet under barndomen har visat sig ha en positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den motoriska utvecklingen under tidig barndom kan komma att ha hälsorelaterade fördelar när barnen kommer upp i vuxenlivet. Motorik är samlingsordet för människans rörelseförmåga och rörelsemönster. Detta omfattar på olika nivåer hjärnans funktioner av olika system. Dessa system, funktioner och nivåer, bildar tillsammans människans totala rörelsekapacitet.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillämpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan då flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anställdes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkårerna och flygskolan. För att skydda tillgångarna mot fientliga anfall spreds förbandentill många avlägsna flygbaser långt från territorialgränsen. Som mest hade flygvapnet mer än200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet år 2000försvann konceptet Bas 90.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

Bakgrund: Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården.Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning.Metod: Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.